Uppsatsens syfte är att genom en jämförelse mellan den statliga offentliga utredningen (be-tänkandet) Tydliga mål och kunskapskrav i grundskolan (SOU 2007:28) det tidigare betän-kandet Skola för bildning (SOU 1992:94) undersöka vilka betydelser och egenskaper begrep-pet likvärdighet ges samt hur likvärdighet relateras till läraren. Dessa betänkanden utgjorde underlag för utformandet av Lgr 11 samt Lpo 94. Inledningsvis har en semantisk begreppsanalys med fokus på likvärdighetsbegreppet ge-nomförts och därefter analyseras lärarens relation till likvärdigheten genom en kritisk textana-lys med utgångspunkt i resultaten från den semantiska begreppsanalysen. Undersökningens resultat ställs i huvudsak mot två modeller för skolans historiska utveckling, dels Tomas Eng-lunds modell över hur uttolkningen av likvärdighetsbegreppet inom utbildningspolitiken har förändrats, dels Ingrid Carlgren och Ference Martons modell för lärarnas professionalisering. Resultatet visar att likvärdighet i båda betänkandena kopplas till statlig styrning genom styrdokument och uppföljning. Därmed ställs likvärdighet i motsatsförhållande till den lokala friheten. De tydligaste skillnaderna är att man i Tydliga mål och kunskapskrav i grundskolan i ännu högre grad betonar statlig styrning och uppföljning samt att man tar utgångspunkt i en annan förståelse av lärarens kompetens än den som presenteras i Skola för bildning. Medan utredarna till betänkandet från 1992 betonar den utvecklingspotential lärarkåren besitter, lyfter man i Tydliga mål och kunskapskrav i grundskolan fram lärarnas bristande kompetens och oförmåga att tolka styrdokumenten enhetligt. Lärarens varierade tolkningar av styrdokumen-ten anges som huvudorsaken till de förändringar utredaren föreslår rörande styrdokumenten.

I och med reformen och den nya läroplanen 2011 så har det skett förändringar på hur elever och kunskaper ska bedömas och även vilka kunskaper som ska bedömas. Läroplanen från 2011 innehåller betydligt många fler punkter än den tidigare från 1994. Det framgår tydligare vad det är som ska behandlas i de olika ämnena och vad syftet med dessa ska vara. Kunskapskriterierna är som tidigare målstyrda, det har även här blivit tydligare vad det är som ska bedömas och hur progressionen i bedömningen ska se ut. I och med att det är många saker som har förändras så har detta väckt många frågor hos både lärare, elever och vårdnadshavare. Vad är det som ska bedömas, hur ska man väga de olika förmågorna och progressionen i dessa förmågor så som fakta, förståelse, färdighet och förtrogenhet. Skolverket har i och med detta gett ut ett antal dokument för att förtydliga arbetet med betyg och bedömning. Fokus i arbetet kommer att vara skolverkets dokument angående bedömning och dessa läses med stöd av forskning. Jag har även gjort intervjuer med tre lärare för att få en bild över hur man som lärare kan arbeta med formativ och summativ bedömning. De lärare jag har intervjuat vittnar om att det både blivit tydligare vad som ska ingå i ett ämne och att det har blivit lättare att se individuella skillnader. Dock finns det inte så mycket tid att följa upp utvecklingen i elevernas lärande i och med att det är så mycket annat som ska göras. Det är tydligt att det är olika hur mycket tid lärarna har fått till att sätta sig in i arbete med de nya kunskapskriterierna och att man kan tolka dessa på mängder med olika sätt. Fokus bör enligt forskningen ligga på det formativa arbetet med eleven. Att läraren genom att kunna medvetligöra eleven om elevens egen utveckling göra så att eleven kan ta sig vidare i sitt lärande. Att läraren är medveten om vad eleven har uppfattat gör också att läraren kan omforma sin undervisning för att anpassa sig efter eleverna. Svårigheterna är när det formativa arbetet prioriteras bort pga. tidsbrist. Lärarna behöver mer tid att tillsammans diskutera igenom vad kunskapskriterierna innebär för respektive lärare och komma till en samsyn. Det är viktigt att man kan mötas på en likvärdig kunskapssyn och man utifrån det utformar sina lektioner och uppgifter. Undervisningen och bedömningen måste ha som fokus att utveckla eleverna. Med den arbetsmängd som lärarna har i dag så kommer man inte att fullt ut ha chans at utföra detta, med eller utan skolverkets styrdokument. Kan lärarna få tid tillsammans och tid för att ta till sig nya studier och forskning så kommer skolan att grundas på vad som är bästa för eleverna och deras lärande. Om målet med skolan och undervisningen får vara det formativa och den utvecklande delen av lärandet så kommer eleverna att lära sig mer och vara bättre rustade för att möta världen utanför samt framtiden.

Syftet med följande arbete är att öka förståelsen för vad en likvärdig bedömning och betygssättning i gymnasieskolan innebär, samt studera förutsättningarna för att en sådan skall vara möjlig. I arbetet presenteras riktlinjer för hur dagens betygssystem är tänkt att uppfattas. Dessutom ges en översikt av tidigare forskning som på ett eller annat sätt behandlar frågor kring bedömning och betygssättning. Med hjälp av kvalitativa intervjuer ville vi undersöka hur gymnasielärare resonerar kring bedömning och betygssättning. I undersökningen har både lärare som undervisar elever på studieförberedande program och lärare som undervisar elever på yrkesförberedande program kommit till tals. Sammanfattningsvis pekar resultaten av våra undersökningar på att förutsättningarna för att en likvärdig bedömning och betygssättning skall kunna nås inte är optimala. Vad de olika lärarna uppger vara betygsgrundande varierar stort.

I denna studie har vi undersökt förutsättningarna för likvärdig bedömning i den nya läroplanen för gymnasiet. Bakgrunden till studien är vårt intresse för den skoldebatt som under flera år lyft frågor kring betygsinflation, bedömningspraxis och bristerna med den föregående läroplanen. Vi har genom intervjuer med sju gymnasielärare på fyra lika skolor, verksamma inom ämnena Svenska och Matematik undersökt vilka strategier de använder sig av vid bedömning, hur dessa skiljer sig mellan skolorna och hur detta i slutändan påverkar likvärdigheten. Vi har i litteraturen studerat rapporter från utbildningsdepartementet, Skolverket och andra myndigheter, nationell och internationell forskning, samt modern litteratur som berör bedömningsfrågor i samband med Gy 2011. Resultaten från intervjuerna visar på en ökad tilltro till den nya läroplanen, som upplevs tydligare och mer enhetlig än den föregående läroplanen Lpf94. Vidare pekare resultaten på att lärare är olika förtrogna med metoder som innebär att styrdokumenten vävs in i undervisningen och bedömningen. Lärare som inte getts tillräckligt med tid att sätta sig in i Gy 2011 uttrycker en frustration, och har tvingats förlita sig på nationella prov, läromedel och tidigare erfarenhet. Intervjuerna visar därtill att en viktig del av likvärdigheten är möjligheten att skapa en samsyn mellan kollegor, vilket förutsätter spontana diskussioner och samarbeten. Vår slutsats är att Gy 2011 uppfattas som tydligare, vilket gör att lärare finner nytta i att i större utsträckning än tidigare använda sig av styrdokumenten. Detta menar vi i förlängningen borde öka likvärdigheten i bedömningen.

Syftet med denna studie var att undersöka likvärdigheten i geografiprov inom området väder och klimat. I uppsatsen har likheter och olikheter undersökts mellan proven, samt jämförts med de nationella proven, och undersökt hur de ställer sig mot kursplanen. Metoden som tillämpades i studien bestod av en kvantitativ metod genom innehållsanalys där prov samlats in från SO- lärare i årskurserna 7-9, och via en innehållsanalys jämfört och analyserat dessa prov. Antalet prov som samlades in var sju stycken. Resultatet av studien var att likvärdigheten i proven var liten då det skiljde sig mycket angående det innehåll som lärarna förväntade sig utav sina elever, svårighetsgraden på proven skiljde sig mycket, samt att få prov hade liknande frågor innehållsmässigt som nationella proven. Majoriteten av proven var i linje med kursplanens mål. Proven hade en gemensam fråga som ställdes, samt några få frågor som liknande varandra. Annars var olikheterna i proven det som var störst

Abstract   I Sverige är strävan om en likvärdig förskola fundamental för att kunna uppfylla dess kompensatoriska uppdrag men enligt Skolinspektionens (2018) rapport visar det sig att likvärdigheten inte uppnås. Då brännpunkten för en likvärdig utbildning enligt Persson (2015) är de pedagogiska relationerna blir det en kontrovers eftersom förskollärarna får ett alltmer utökat uppdrag utanför barngruppen. Vi identifierade därmed ett mellanrum vi tyckte var intressant att utforska och vårt syfte blev därför att undersöka förskollärares förutsättningar för att skapa och upprätthålla de pedagogiska relationerna för en likvärdig utbildning. För detta använde vi oss av kvalitativa intervjuer där det relationella perspektivet blev vår ledstång genom analysen. Vi valde detta perspektiv då det är en praktiknära ansats som kunde hjälpa oss att synliggöra möjligheterna för de pedagogiska relationerna.   Vårt resultat synliggör vikten av de strukturella förutsättningar för att skapa den balans som behövs för att kunna uppfylla hela förskolläraruppdraget. Den specifika skepnad som de pedagogiska relationerna enligt Persson (2015) har blev därför bristfällig i empirin. Slutsatsen som föreföll var att de strukturella faktorerna påverkar förskollärarnas möjligheter att utföra hela uppdraget vilket i sin tur leder till svårigheter att upprätthålla de pedagogiska relationerna för en likvärdig utbildning.

No description available.

Barns perspektiv på hur samhället, skolan och vårdnadshavarna påverkar deras tid efter diagnostisering finns det lite forskning kring. Syftet med denna studien är därför att belysa barns upplevelser av att få en diagnos och deras syn på vad samhället, förskolan och vårdnadshavarna har gjort för att hjälpa dem efter diagnostisering. Studien syfte har besvarats med hjälp av följande frågeställningar: Upplever barnet att diagnosen har påverkat hur de lever sitt liv idag, isåfall hur? Upplever barnen att deras diagnos varit främjande, isåfall hur? Upplever barnen att deras diagnos varit hindrande, isåfall hur?. Studien som har genomförts är kvalitativ och har utgått från resultat av fyra olika intervjuer. Studien har utgått från fyra teoretiska begrepp, barns perspektiv och barnperspektiv, likvärdighet samt anknytningsteorin.   Utifrån frågeställningarna visar resultatet att samhället, skolan/förskolan och vårdnadshavarna har påverkat både hindrande och främjande till hur de lever sitt liv idag. Resultatet visar att barns perspektiv glöms bort under skolgången och i samhället enligt respondenterna. Vidare visar även resultatet att en likvärdig förskola och skola inte alltid uppnås enligt barnens perspektiv. Resultat visar även att barnets vårdnadshavare har den största påverkan på barnets diagnos och hur den påverkar barnet i dess vardagliga liv. Avslutningsvis är de grundläggande gemensamma faktorerna till barnens påverkan av diagnosen skolans miljöer, samhällets ekonomi och vårdnadshavarnas delaktighet.

Rapporter visar att elever med utländsk bakgrund presterar sämre i matematik än elever med svensk bakgrund i grundskolan. Vad det beror på är inte fastställt men socioekonomisk bakgrund, det svenska skolsystemets kapacitet för att utbilda elever med utländsk bakgrund och språkkunskaper i svenska diskuteras som möjliga orsaker (Skolverket, 2019). Syftet med detta examensarbete är att undersöka lärares uppfattningar om likvärdighet och inkludering i matematikundervisning när det gäller andraspråkselever, samt deras faktiska undervisningsstrategier. Fyra undervisande lärare i mellanstadiet och en studiehandledare intervjuades. Intervjuerna transkriberades och materialet analyserades sedan genom kodning och tematisering för att hitta gemensamma mönster men också skillnader. Resultatet visade att alla lärare uttrycker att andraspråkselever ska få den undervisning de behöver och att alla elever ska vara med. Hur lärare sedan arbetar i matematikundervisningen för att uppnå detta skiljer sig åt. Det var en lärare som stack ut i sin matematikundervisning då hen främst utgår från arbete i helklass och ett flerspråkigt förhållningssätt. Gemensamt för alla lärare är att de anser kartläggning, översättning och begreppsutveckling samt stöttning av andraspråkselever som särskilt viktigt i matematikundervisningen.

De nationella proven i årskurs 3 har som syfte att stödja lärares bedömning och elevers kunskapsutveckling. Hur resultaten på proven används skiljer sig dock mellan olika lärare. Syftet med denna studie är därför att belysa lärares syn på de nationella proven i svenska i årskurs 3, samt uppmärksamma lärares uppfattningar om provens påverkan på läsundervisning och bedömning av elevers kunskaper. Syftet besvaras utifrån följande trefrågeställningar: På vilka sätt upplever lärare att nationella prov i årskurs 3 påverkar deras sätt att arbeta? Hur uppfattar lärare att deras läsundervisning påverkas av de nationella proven i årskurs 1–3? Hur upplever lärare att nationella prov i årskurs 3 påverkar deras bedömning av elevers kunskaper i ämnet svenska? Studien utgår från ett lärarperspektiv och belyser de nationella provens förutsättningar för lärares arbete och undervisning. Studien tar sin utgångspunkt i den sociokulturella teorinoch grundar sig i en kvalitativ undersökning där semistrukturerade intervjuer använts vid insamling av data. Vid bearbetning av det insamlade materialet har en tematisk analys använts. Resultatet i denna studie visar att lärare anser att de nationella proven i årskurs 3 påverkar deras arbete, både positivt och negativt. Studien visar att lärare framhåller att defrämst använder resultaten på de nationella proven för att forma och utveckla den egna undervisningen. Resultatet synliggör att elevers resultat på proven inte påverkar läraresbedömning av elevers kunskaper. Proven kan utifrån det resultat som framkommit i studien betraktas som positiva för utveckling av lärares arbete samt för deras läsundervisning.