Efter att vi i flera olika sammanhang uppmärksammat att slöjdlärare tolkar läroplanens styrdokumnet olika och att det på grund av detta uppstår olikheter i betygsättningen ville vi undersöka och synliggöra dessa frågor. Syftet med vår studie var att belysa slöjdlärares uppfattningar kring likvärdigheten i betygsättningen samt synliggöra vad slöjdlärarna anser krävs för en större likvärdighet nationellt. Med hjälp av halvstrukturerade intervjufrågor genomförde vi en kvalitativ undersökning, där vi intervjuade ett mindre antal högstadielärare. Efter att ha bearbetat och analyserat materialet kunde vi utläsa att informanterna hade skilda åsikter och uppfattningar i många frågor, vilket bekräftar att styrdokumenten har stora tolkningsutrymmen. Både informanterna, Skolverket och andra instanser inser och är medvetna om att betygsättningen är en svår fråga och näst intill omöjlig att skapa likvärdighet kring. Några informanter uttryckte att möjligheten till öppen tolkning av styrdokumenten är positiv eftersom det lämnar uttrymme till läraren själv, medan andra informanter önskade mer styrning för att göra den nationella likvärdigheten större. Vår undersökning visade att de flesta av våra informanter använder någon form av stödmaterial i sin betygsättning. Matriser användes av alla, men på olika sätt och skapade i olika format. Skolverkets stödmaterial användes i olika utsträckning, liksom sambedömning och elevexempel. Prov användes sällan. Kompetensutveckling i olika former är något som verkar vara olika utbrett hos olika huvudmän. Mer kompetensutveckling efterfrågas hos många lärare och ses som grundläggande för att den nationella likvärdigheten ska kunna öka. En ökad praxis efterfrågas, men var den ska skapas finns olika meningar kring. Lärarna är eniga om att styrning skulle öka den nationella likvärdigheten, men vad det skulle resultera i kring undervisningen för läraren respektive eleverna upplevs olika. Friheten och skapandet skulle eventuellt påverkas, men rättssäkerheten och likvärdigheten kring betygen skulle troligen öka.

Sedan i mars 2020 har en stor del av gymnasieundervisningen i Sverige bedrivits på distans för att minska smittspridningen av covid-19. Likvärdighet med individuella anpassningar ligger till grund för den svenska skolan och digitaliseringen ställer extra krav på lärare och elever. Det här arbetet handlar om hur några gymnasielärare undervisar och bedömer elever på distans och om hur likvärdigheten kan påverkas när musikundervisning bedrivs på distans. Datamaterialet består av tre kvalitativa intervjuer och fyra observationer av pianolektioner på distans. Resultatet visar att det finns kriterier i kursplanerna för gymnasieämnena piano och ensemble som skulle behöva revideras för att bättre anpassas till distansundervisningens förutsättningar. En annan slutsats är att en risk med distansundervisning kan vara att elever får en ojämlik utbildning med olika kvalitet och olika tillgång, och att elevers motivation brister. Det finns behov av fler strategier och bättre stöttning för lärare i att bemöta elever som har extra svårt med exekutiva funktioner. Slutligen behövs det mer fortbildning för lärare i digitala hjälpmedel och verktyg.

Den här studien syftar till att undersöka åtta förskolors likabehandlingsplaner för att ta reda på hur de talar om ”en förskola för alla” och likvärdighet i den pedagogiska verksamheten. Jag redogör en definition av ”en förskola för alla” som kommer att användas genom min studie. Jag har använt mig av kritisk diskursanalys när jag granskat de olika likabehandlingsplanerna och utifrån den teori och metodiken använt mig av olika begrepp som jag anser tillämpbara i min studie, utifrån definitionen av ”en förskola för alla”. I de olika likabehandlingsplanerna finner jag att det inte finns något klart sätt att tala om hur man ser på ”en förskola för alla” eller hur man talar om likvärdig verksamhet. Resultatet visar olika saker som, för studien relevanta, för att leva upp till ”en förskola för alla” och slutsatsen kretsar kring hur de olika tolkningsmöjligheterna påverkar realiseringen av en likvärdig pedagogisk verksamhet och ”en förskola för alla” i koppling till de granskade likabehandlingsplanerna.

Samverkan mellan föräldrar och skola har troligen förekommit så länge det har funnits utbildning för unga, om än i olika hög utsträckning och med olika utgångspunkter. Utifrån de senaste 80 årens syn på hur och varför lärare och föräldrar ska samverka, beskrivs den nuvarande strukturen för samverkan mellan skola och hem utifrån kritisk realism och Erikssons (2004) principer för samverkan mellan skola och hem. I studien intervjuas fem legitimerade lärare som är verksamma på högstadiet om sina kontakter med föräldrar. Intervjuerna analyseras teoretiskt utifrån kritisk realism. Utifrån dessa intervjuer kartläggs den nuvarande strukturen för samverkan mellan skola och hem, de mekanismer som påverkar strukturen samt tänkbara effekter som den rådande strukturen har på elevers likvärdighet och lärares psykosociala arbetsmiljö. Resultatet visar att lärare och föräldrar samverkar utifrån olika principer, vilket får konsekvenser i en otydlighet i vad de olika aktörerna kan bestämma över. Otydligheten ger utrymme för brister i elevers likvärdighet och påverkar lärares psykosociala arbetsmiljö. För skolledare, lärare och andra verksamma inom skolans värld är det av vikt att förstå vilka mekanismer som påverkar lärare när de samverkar med vårdnadshavare. För lärare kan det underlätta de olika beslut som direkt och indirekt rör elevers likvärdighet. Skolledare behöver förstå vad lärare har att hantera, för att kunna göra skolan till en eftertraktad arbetsplats, dit fler människor söker sig. / Interaction between parents and school has probably existed as long as there has been education for young people, albeit to different extent and with different starting points. Based on the past 80 years’ view on how and why teachers and parents should co-operate, the present structure for interaction between school and home is described based on critical realism and Eriksson’s (2004) principles for interaction between school and home. In the study, five qualified teachers working in upper secondary school are interviewed regarding their contacts with parents. The interviews are theoretically analyzed based on critical realism. Based on these interviews the current structure for interaction between school and home, the mechanisms affecting the structure and plausible effects which the current structure has on the equivalence of students and psycho-social work environment of teachers are mapped out. The results show that teachers and parents interact based on different principles, which results in lack of clarity regarding what the different participants can decide. This lack of clarity may lead to shortcomings regarding the equality of students and the psycho-social work environment of teachers. It is important that principals, teachers and others working in schools understand which mechanisms affect teachers when they interact with parents. For teachers, it may make it easier to make decisions which directly and indirectly involve the equivalence of students. Principals need to understand what teachers have to face in order to make the school a desirable workplace, to which more people are attracted.

2014 plockas riktmärket på 15 barn/barngrupp i förskolan bort. Det främsta argumentet till detta beslut var att istället för att fokusera på en siffra skulle ”barnets bästa” styra barngruppens storlek. 2016 återinförs riktlinjer om en maxgräns för antal barn i barngruppen. Denna studies syfte är att synliggöra de argument Skolverkets allmänna råd i frågan, kom att grundas i. Vad är skillnaden mellan de gamla och de nya riktlinjerna? Hur ringades ”problemet” med barngruppens storlek in? Vad framfördes som de bakomliggande orsakerna till förändringarna för riktmärket för antalet barn per grupp?   För att ta reda på svaren har jag använt mig av en kvalitativ innehållsanalys där jag granskat och tolkat Skolverkets Allmänna råd Förskolan (2016). De allmänna råden hänvisar till Skolverkets kartläggningar av aktuell pedagogisk, utvecklingspsykologisk och socialpedagogisk forskning samt Skolinspektionens kvalitetsgranskningar, vilka jag använt mig av för att få reda på svaren.  Analysen visar att Skolverket riktar kritik mot kommunernas bristande sätt att anpassa verksamheterna till barns skilda uppväxtvillkor. Kommunerna anses inte kunna rekrytera högskoleutbildad personal, inte heller kunna fördela resurserna rätt i förhållande till lämplig personaltäthet, storlek och sammansättning av barngrupperna, barns trygghet samt förskolans miljö. Frågan om små och stora barngrupper är komplex och handlar inte enbart om en siffra.

Syftet med denna studie har varit att ur ett likvärdighetsperspektiv undersöka den summativa bedömningen av det nationella provets skriftliga delprov i engelska 6. Fem lärare med olika lång erfarenhet av undervisning och bedömning i engelska har fått ge ett betyg på samma fem elevtexter. Texterna skrevs av elever i årskurs två på gymnasiet utifrån instruktioner till ett exempel på hur en uppgift i Focus: Writing kan se ut. Det analyserade resultatet har visat att lärarnas summativa bedömningar inte kan ses som vare sig valida eller reliabla; rätt saker, men nödvändigtvis inte tillräckligt har bedömts; det är inte heller säkert att en eventuell återkoppling hade främjat elevernas fortsätta lärande; bedömningarna skiljer sig slutligen också orimligt mycket lärarna emellan. Nationella proven kan i det här fallet därmed inte heller ses som en garanti för likvärdiga bedömningar. Orsaker till detta kan tänkas vara olik yrkeserfarenhet; arbetsplats och elevunderlag; ämneskompetens samt det sätt på vilket kunskapskraven och bedömningsanvisningarna är formulerade.

BakgrundSamhällsutvecklingen har gett upphov till en rad förändringar inom utbildningssystemet, där vi gått från ett industrisamhälle till ett kunskapssamhälle. Det har sedan 1900-talet skett ett flertal förändringar inom skolväsendet angående styrningen av skolan. Från en centralstyrd skola har ansvaret förskjutits till kommunen. Införandet av skolpengen och fria skolvalet har även öppnat upp för marknaden att inrätta skolor drivna av privata aktörer. Det fanns även en tro på att dessa reformer skulle bidra till en ökad integration. Resultatet blev istället det motsatta, det vill säga en ökad segregation som idag är större än någonsin, och där socioekonomiska grupper idag är uppdelade. Likvärdigheten har i relation till denna problematik försämrats då kvaliteten varierar mellan skolformerna. Ett verktyg för att stävja denna utveckling och som är ett intressant koncept för att verka kompensatoriskt är den mobila förskolan som har en buss som resurs för att erbjuda barn ökade samhälls- och kulturupplevelser.SyfteSyftet är att undersöka hur pedagogisk personal på mobila förskolor anser att de arbetar med det kompensatoriska uppdraget ur ett likvärdighetsperspektiv.MetodI vår studie har vi använt oss av en kvalitativ forskningsansats med halvstrukturerade intervjuer som undersökningsredskap. Sammantaget har fem intervjuer genomförts. Det teoretiska ramverket utgörs av klassteori.ResultatMobila förskolan utmärker sig som en plattform där ökade möjligheter för integration kan uppnås genom det upplevelsebaserade lärandet. Mobila förskolan är särskilt prioriterad i utsatta områden, då det har visat sig att dessa områden är mer resurskrävande. Detta innebär ökade krav på en kompensatorisk verksamhet där resultatet visar att mobila förskolan är ett sätt att motverka sociala klyftor, samt ge ökade förutsättningar för barn i socialt utsatta områden. Det bör även tilläggas att mobila förskolan inte bara är ett verktyg för socialt utsatta områden utan kan användas i andra syften för att öka barns möjligheter till upplevelser och möten med sin omvärld, vilket kan vara starten i det livslånga lärandet.

Inledning Studien handlar om att diffusa riktlinjer och motstridig forskning kring läxor kan leda till skilda attityder till matematikläxor hos lärare, elever och vårdnadshavare. De skilda attityderna kan i sin tur bidra till minskad likvärdighet för eleverna.Syfte Studien syftar till att ta reda på om det finns skilda attityder till matematikläxor hos de tre grupperna lärare, elever, vårdnadshavare och om det finns eventuella samband mellan attityder och faktorer som grupp, kön, ålder, utbildningsnivå och skolklass.Metod För att ta reda på om det finns skilda attityder till matematikläxor hos de olika grupperna lärare, vårdnadshavare och elever används kvantitativ forskningsmetod och enkät som verktyg för datainsamling. Metoden ger studien ett större antal respondenter och därmed ökar möjligheterna till ett bredare underlag.Resultat Resultatet visar att majoriteten av lärare, elever och vårdnadshavare är positivt inställda till matematikläxor men att det finns skillnader i attityderna. Det finns också samband mellan de skilda attityderna beroende på kön, ålder, utbildningsnivå och skolklass. Skillnaderna bidrar till svårigheter i utförandet av matematikläxan för framför allt vårdnadshavare och elever och därmed minskad likvärdighet.

Skolans styrdokument beskriver svensk skola som en skola för alla, vilket utifrån ett specialpedagogiskt perspektiv blir komplext. Vi har idag ett mål och resultatstyrt skolsystem, vilket innebär att om elever ska lyckas i skolan krävs det att eleven blir godkänd utifrån kunskapskriterier som förväntas uppnås inom en bestämd tid. Syftet med denna litteraturstudie är att försöka förstå och förklara hur betyg och bedömning påverkar elever, lärare och kunskapssyn. Vårt resultat visar att bedömning och betygsättning är ett fenomen som skapar ett dilemma mellan lärare och elever eftersom lärare ständigt ska bedöma sina elever. Lärarna upplever att de känner sig styrda i det reglerade systemet. De nationella proven och olika internationella mätningar styr undervisningen, eftersom resultaten på dessa prov och tester är ”bevis” på om skolan är en bra skola och resultaten är även en del i elevernas betyg. Lärarna framhåller att de inte tycker att betygen är likvärdiga och därför inte heller är ett bevis på vilken kunskap eleven besitter. Samtidigt som läraren ska göra professionella bedömningar finns det även krav från elever, föräldrar och skolledning att sätta höga betyg för att uppnå höga meritvärden. Höga meritvärden har betydelse på den fria skolmarknaden, både för eleverna och för skolledningen. Vidare kan vi se att lärare ibland gör bedömningar i betygsättningen som inte följer de uppsatta direktiven, vilket blir ett dilemma då läraren måste välja mellan att följa sin erfarenhet eller de uppsatta kunskapskriterierna. Betyg har en väsentlig funktion för elevers fortsatta studier och framtid som lyckade samhällsmedborgare. De elever som inte når de högt uppsatta kunskapskraven och inte får de betyg som krävs riskerar att sorteras ut och möjligheterna för framtida studier försämras. Lärarens ursprungsuppgift som bör vara att i interaktion med eleven väcka nyfikenhet och lust att lära för att skapa förutsättningar för kunskap och lärande tar ett rejält steg tillbaka. Elever vittnar om att de lärt sig att navigera i dagens skolsystem även om de inte alltid förstår vad det är läraren vill att de ska förbättra. Idag blir elever skolade till att bli bedömda redan från första dagen i skolan. De lär de sig hur de ska framställa sig som välfungerande elever samt att hitta strategier för vad de ska visa upp för kunskap. Betyg i sig är inte motiverande för att få elever att vilja öka sin kunskap, eftersom många ser betyg som inträdesbiljett för vidare studier. Vi har i vår studie kommit fram till att när elever ständigt bedöms och testas är risken stor att de får instrumentell inställning till kunskap.

Detta är en kvalitativ studie om hur lärare arbetar med skolans närområde i sin undervisning,samt vilken påverkan närområdet har på lärares förutsättningar för undervisning. Studien byggerpå 7 stycken semi-strukturerade intervjuer med lärare på landsbygd och i stadsmiljö. Studienvisar på att lärare på landsbygden använder utomhusmiljön i närområdet mer i sin undervisningän lärare i stadsmiljö. Lärarna i stadsmiljö har däremot större förutsättningar för att göra olikatyper av studiebesök. Utifrån den mer heterogena etniska sammansättningen i stadsmiljöpåverkas lärarnas undervisning i svenska och religion på olika sätt. Förutsättningarna kan alltsåskilja sig åt på olika sätt, men lärare är vana och skickliga på att anpassa sig efter deförutsättningar de har och nyttja dem på bästa sätt.