Syftet med analysen är att följa hur olika skribenter debatterar användningen av ordet "neger" i samband med Astrid Lindgrens böcker samt TV-serien om Pippi Långstrump. Det material som har undersökts i denna analys är utvalda artiklar från olika tidningar samt två debatter från SVT. Metoden som vi har använt oss av är en komparativ metod för att göra en jämförande analys. Vi jämför den första utgåvan (1946) med den senaste utgåvan (2016) av Pippi Långstrump för att se vilka ändringar som har gjorts. Utifrån allt material har vi samlat och jämfört argument från negerkungsdebatten. De grundläggande argumenten som vi kommer fram till i vår slutsats för att ändra i Pippi-serien samt böckerna om Pippi är att barn inte ska känna sig kränkta av texten utan den ska inkludera alla människor. Argumenten för att inte göra ändringar är att en inte ska klippa i originalverk och en vill behålla det historiska perspektivet. Ett annat viktigt argument är att det kan vara farligt att ändra "historien" eftersom en inte kan veta vem som vill ändra i framtiden. Ändringen i både serien och böckerna om Pippi Långstrump påverkar inte handlingen och trots att nya utgåvor är reviderade finns originalet fortfarande kvar.

Läroplanerna för förskola ställer krav att pedagoger som är verksamma inom dessa skolformer skamotverka traditionella könsmönster och genusstrukturer och verka för jämställdhet mellan könen.Pedagogerna jag jobbat med genom åren har dock sällan reflekterat kring hur pojkar kan bli offerför genusstrukturer. En av de absolut främsta författarna inom skönlitteratur riktat till barn är AstridLindgren. Hennes berättelser är intressanta ur ett jämställdhetsperspektiv då hon är känd för att haväldigt starka flick-karaktärer i sina böcker. Jag har gjort en diskursanalys av Astrid Lindgrensböcker där jag granskar vilka roller pojkar och män har och med vilka adjektiv de beskrivs. I minaresultat kan man se att det finns få bra förebilder för pojkar i dessa böcker som visar andra adjektivoch egenskaper än de man historiskt sett kopplat ihop män med.

No description available.

Syftet med denna studie var att undersöka hur flickor/kvinnor och pojkar/män framställs utifrån Nikolajevas motsatsschema i fem barnböcker av Astrid Lindgren, alltså Pippi Långstrump (1945), Barnen på Bråkmakargatan (1958), Madicken (1960), Bröderna Lejonhjärta (1973) och Ronja rövardotter (1981). Vårt syfte var även att undersöka hur framställningen av flickor/kvinnor respektive pojkar/män utifrån Nikolajevas motsatsschema skiljer sig i de olika böckerna, samt att undersöka hur könsmönstren förändrats över tid i de analyserade böckerna, utifrån Nikolajevas motsatsschema. Våra forskningsfrågor var “Hur skildras flickor/kvinnor respektive pojkar/män i de undersökta böckerna?”, “Hur skiljer sig framställningen av flickor/kvinnor respektive pojkar/män i de undersökta böckerna?” och “Hur har könsmönster förändrats över tid i de undersökta böckerna?”. Vår teoretiska utgångspunkt grundade sig i genusperspektivet utifrån Hirdman. Vår metod var en kvalitativ textanalys med kvantitativa inslag (att räkna egenskaper utifrån Nikolajevas motsatsschema). Våra huvudresultat var att i Pippi Långstrump (1945) fanns två normbrytande huvudkaraktärer och en stereotyp huvudkaraktär, i Barnen på Bråkmakargatan (1958) fanns två normbrytande huvudkaraktärer och tre stereotypa huvudkaraktärer. I Madicken (1960) framkom det att tre huvudkaraktärer var stereotypa medan en huvudkaraktär var könsneutral. I Bröderna Lejonhjärta (1973) fanns två normbrytande huvudkaraktärer och tre stereotypa huvudkaraktärer. Slutligen återfanns fyra stereotypa huvudkaraktärer i Ronja Rövardotter (1981) och inga normbrytande huvudkaraktärer.

Denna uppsats är en komparativ studie av Astrid Lindgrens bok Pippi Långstrump (1945) och den 30:e upplagan av samma bok (2016). Uppsatsens syfte är att se skillnader i språkbruket samt tillägg och borttagningar mellan en originalupplaga och en senare upplaga av en svensk, klassisk barnbok. Upplagan från 2016 har genomgått en försiktig stilväljande adaption där skillnaderna mellan utgåvorna ändå måste sägas vara marginella. Under analysen diskuteras möjliga anledningar till dessa förändringar. Analysen påvisar vidare att det finns skillnader mellan böckerna som har gjorts för att bättre passa dagens barn och de värderingar som speglar dagens samhälle. Skillnaderna mellan upplagorna kan delas in i tre kategorier; grammatiska ändringar, anpassning för barn och samhällets förändrade värderingar. Det som resultatet visar är att originalutgåvan (1945) är skriven i ett samhälle med andra värderingar och ett annat språkbruk än den 30:e upplagan (2016). I ett diskussionsavsnitt tar vi upp didaktiska frågor kring hur pedagoger kan använda dessa böcker inom skolan.

Denna uppsats analyserar fyra litterära teman i Astrid Lindgrens Bröderna Lejonhjärta (1973) med syfte att se verkets didaktiska potential för gymnasieskolans svenskundervisning. Temana som analyseras är mod, frihet, godhet och död, vilka alla kopplas till skolans styrdokument; både i form av ämnesplan och värdegrund. Undersökningens teoretiska utgångspunkt är dels i begreppet didaktisk potential, vilken innebär en undersökning av verkets möjligheter att användas i undervisningen kopplat till styrdokument, dels i tolkningsmöjligheter, vilket innebär en analys av hur framställningen av verket och dess teman kan tolkas på olika sätt. Uppsatsen inspireras av forskning som visat på fördelar med att använda barnlitteratur i undervisning för elever i högre åldrar, både på grund av igenkänningsfaktorer och tidseffektivitet. Den tidigare forskningen som lyfts fram handlar dels om tidigare tolkningar av verket som undersökningen sedan sätter in i ett didaktiskt perspektiv, dels om hur spänningen mellan realism och fantasi ter sig i andra av Lindgrens verk och därmed vilka olika anledningar det finns att tolka saker på skilda sätt. Undersökningen visar hur de olika temana framställs i boken och på vilka olika sätt dessa kan tolkas. Med de olika perspektiven konstateras att läsningen av Bröderna Lejonhjärta kan skapa diskussioner som i sin tur hjälper elever att förstå sig själva och andra.

Vi har valt att undersöka hur barn och en pedagog på förskola, elever och en pedagog på skola upplever att det är att läsa och lyssna till Astrid Lindgrens berättelser idag. Vi ville också försöka se om Astrid Lindgrens litteratur är aktuell, om den läses i hem och skolor idag. Syftet med vår undersökning är att se hur barn, elever och pedagoger uppfattar Astrid Lindgrens litteratur idag och om man utifrån ett historiskt perspektiv och en historisk medvetenhet kan arbeta med Astrid Lindgrens litteratur. Resultatet i vår undersökning grundar sig på de observationer, samtal och intervjuer vi har utfört med barn, elever, pedagoger och en bibliotekarie. Vi har jämfört resultaten i de olika undersökningsgrupperna och försökt att utläsa upplevelsen av att läsa Astrid Lindgrens litteratur. I resultatet kan vi utläsa att de barn och de elever som vi har samtalat med och intervjuat är medvetna om vem Astrid Lindgren är och kan nämna delar av hennes skönlitterära verk. Vi uppfattar att barnen och eleverna tycker att Astrid Lindgrens berättelser är roliga att läsa och lyssna till, men inte alltid spännande.

Denna uppsats är en komparativ analys av Astrid Lindgrens bok Pippi Långstrump (1948) och den 31:a upplagan av samma bok (2020). Syftet med uppsatsen är att studera och jämföra språkutveckling i förhållande till de två upplagorna av Pippi Långstrump. Undersökningen är gjord utefter en komparativ metod. Analysen utgår från vilka språkliga skillnader som identifieras i den äldre respektive nyare upplagan av Pippi Långstrump. I slutet av uppsatsen diskuteras också hur boken kan användas i svenskundervisningen för att beröra språkutveckling. Slutresultatet av analys och diskussion visar att den äldre upplagan (1948) är skriven under en samhälls tid med ett annat språkbruk och andra värderingar än den 31: a upplagan (2020). I analysen framgår att boken kan användas i svenskundervisningen för att belysa språkutveckling.

Denna studie är en analys på två av Astrid Lindgrens verk: Känner du Pippi Långstrump? och Titta, Madicken, det snöar!. Metoden är en text- och dokumentstudie samt en bildanalys och har ett klass- och genusperspektiv som analytiskt tema. För att besvara våra frågeställningar har vi använt oss av de utvalda barnböckerna utifrån text och bild, samt granskat tidigare forskning och relevant litteratur. Vi har också använt oss av ett intersektionellt perspektiv utifrån klass och genus, något som bidragit till att betona normer och dess ojämlikheter i de analyserade barnböckerna. Resultatet i vår studie visar på att både Pippi och Lisabet bryter och upprätthåller mot konventionella genusroller ur ett klass- och genusperspektiv. Lisabet visar i berättelsen att hon både bryter och upprätthåller genus- och klassnormer. Pippi upprätthåller inga av normerna utan bryter mot dem båda, i såväl utseende som beteende. Detta visar på att dessa karaktärer både har likheter och olikheter.

I uppsatsen undersöks Astrid Lindgrens Mästerdetektiven Blomkvist (1947) med en lättläst version med samma titel som är utgiven 2011. Syftet med analysen är att jämföra originalversionen av Mästerdetektiven Blomkvist med en lättläst version med samma titel för att få syn på skillnader gällande karaktärs- och miljöbeskrivningar. I min analys utgår jag från det Maria Nikolajeva (2017) skriver om karaktärsbeskrivningar samt Vivi Edströms (1982) tankar kring vikten av miljöbeskrivningar i barnlitteratur. Analysen visar att i den lättlästa versionen är mycket av både karaktärs- och miljöbeskrivningarna förkortade och i vissa fall även borttagna helt. Trots detta är många av bokens händelser och stora delar av händelseförloppet är densamma.