Denna uppsats analyserar bilderboken ur ett genusperspektiv. De bilderböcker som vi undersöker är: När Emil skulle dra ut Linas tand (1976), Titta, Madicken det snöar (1983) och Pippi i humlegården (1949) skrivna av Astrid Lindgren. Syftet med analysen är att undersöka hur genus framställs i bilderböcker samt hur detta kan påverka elevernas identiteter. För oss som lärare är det viktigt att ha en medvetenhet kring hur genus framställs inom bilderböcker för att kunna arbeta kring det. Problemet ligger inte enbart i framställningen av genus utan hur vi som lärare och elever förhåller oss till den. Uppsatsen är en kvalitativ analys, mer specifikt en bilderboksanalys. Teorin som tillämpas är en genusteori. Analysen visar på att det finns stereotypa genusframställningar inom bilderböckerna men resultatet visar dock även att det finns stereotyper som bryts av både maskulina och feminina karaktärer. Vi kom även fram till att detta kan påverka elevernas identiteter på ett negativt sätt då de kan bli begränsade av vissa framställningar. För att motverka detta ska vi som lärare arbeta genusmedvetet i undervisningen genom exempelvis genuspedagogik och kompensatorisk pedagogik.

Bakgrund: Mio, min Mio är en bok skriven av Astrid Lindgren. Protagonisten Mio har sitt öde att följa när han från Landet i Fjärran ska resa till Landet Utanför för att besegra antagonisten riddar Kato. För att föra berättelsen framåt har naturen en central roll i kampen mellan gott och ont. Syfte: Uppsatsens syfte är att med hjälp av det ekokritiska perspektivet ta reda på huruvida man kan se naturen och människan leva i symbios med varandra i Astrid Lindgrens verk Mio, min Mio. Teori: Den ekokritiska litteraturteorin är ett ungt forskningsfält och befinner sig under ständig utveckling och expanderar i hög takt. Själva grundidén är att teorin ska utveckla människors relation och inställning till naturen. Inom det antropocentriska synsättet ses människan som mer värdefull än naturen och därmed på en högre hierarkisk nivå. Inom det ekocentriska synsättet ses människan och naturen som jämlikar. Metod: Studien använder sig av en kvalitativ metod genom uppmärksam läsning av verket Mio, min Mio. Resultat: Människan lever till viss del i symbios med naturen i romanen. Å ena sidan har vi protagonisten Mio och de godas sida, som i god anda behandlar naturen som något likvärdigt, å andra sidan har vi antagonisten Kato och de ondas sida, som i ond anda behandlar naturen som något av mindre värde. Genom att boken använder naturen som en central punkt när antingen det goda eller onda illustreras blir det självklart att det är just naturen som står i centrum genom berättelsens gång. Skillnaden mellan det ekocentriska perspektivet och det antropocentriska perspektivet är vad som skildras, och hur det skildras, när de båda perspektiven blir synliga.

This essay aims to examine and work as an example for how one can discuss power and intersectionality in the classroom based on Astrid Lindgren’s book Pippi Longstocking. It also aims to examine if teachers could use the book as a starting point for working with other important questions about life and identity in the classroom. Analyses have been performed with an intersectional starting point. Matrixes, based on a system of points and categories of importance for power relations, have been made and used as a method for the analyses. The categories sexuality and ethnicity are often considered important for intersectional analyses, but because the book never really brings up any aspect of them, they were excluded from the analyses in the essay. Instead, many other important categories are discussed. The matrixes show that Pippi, from an intersectional point of view, should be subordinate in many situations. However, further analyses show that she, to the contrary, tends to always make herself more powerful than others. Her powerfulness would not be possible without her so called super powers, but her self confidence and attitude are also of great importance, since they allow her to take power. The essay shows that the complex book could work very well to help touch upon the equally complex subject of power and intersectionality, as well as upon other questions about life and identity, in the classroom.

If we look at the world around us with a critical glance from a gender perspective we often notice that there are expectations of children because of norms, not least for the girls. This is widely used also in fiction and this shaped my wish that with this study examining girls in fictional roles. The author Astrid Lindgren has in her literature often one or more girls in prominent roles why my choice fell on to take a closer look at and analyze a few of these. The aim with this study has been to analyze selected girls' characters and stories by Astrid Lindgren. As a method for my study I have used a broad qualitative analysis from a gender perspective which created the conditions needed to provide answers to the work's questions about the characters and its similarities-and differences. What I found was that, even though they were written on different occasions over a forty-year-long period, the characters had a lot in common. Some of the common qualities between the characters were strength, skills and a willingness to do good. Which can therefore be assumed to have been important qualities to Astrid Lindgren. / Om vi ser på vår omvärld med en kritisk blick utifrån ett genusperspektiv märker vi att det inte är ovanligt med begränsningar för- och förväntningar på barn utifrån normer, inte minst för flickor. Det här är vanligt förekommande även i den fiktiva världen och detta formade min önskan om att med den här studien undersöka just flickor i fiktiva roller. Författaren Astrid Lindgren har i sin litteratur ofta en eller flera flickor i framträdande roller varför mitt val föll på att titta närmare på och analysera just några av dessa. Syftet med studien har varit att analysera utvalda flickkaraktärer och berättelser av Astrid Lindgren. Som metod för min studie har jag använt mig av en bred kvalitativ analys utifrån ett genusperspektiv vilket skapade de förutsättningar som behövdes för att ge svar på arbetets frågeställningar om karaktärerna och dess likheter- samt olikheter. Det jag fann var att karaktärerna trots att de var skrivna vid olika tillfällen under en närmare fyrtio år lång tidsperiod hade mycket gemensamt. Några av de gemensamma kvaliteterna karaktärerna emellan var styrka, kompetens och en vilja att göra gott. Kvaliteter som därför kan antas ha varit viktiga för Astrid Lindgren.

För att uppmärksammas bland dagens stora utbud av videoklipp på Youtube skapar vloggare rubrik- och bildsättningar som innehåller clickbaits. Begreppet innebär att rubrik- och bildsättningar är av uppseendeväckande karaktär, innehåller lite information och enbart syftar till att locka mottagare att klicka sig in på videoklipp. Syftet med denna studie är därför att öka medvetenheten om hur clickbaits är utformade på Youtube. Studien bygger på en kvalitativ kritisk textanalys. Vi har studerat en av Sveriges största Youtube-kanaler där sammanlagt 22 av de populäraste videoklippen från 2017 studerats utifrån retoriken och semiotiken. Detta för att synliggöra vilka attribut clickbaitsen är utformade med. Därefter har 4 slumpmässigt utvalda videoklipp analyserats utifrån relevansteorin för att undersöka hur relevant clickbaitsen är för innehållet. Studiens resultat visar att sex, starka känslor, välvilja och personlighet är vanligt förekommande i utformningen av clickbaits på Youtube, där personligt varumärke visar sig vara av stor betydelse. Resultatet visar även att videoklippens rubrik- och bildsättningar till stor del inte är relevanta för innehållet. Studien diskuterar även att clickbaits är något som gynnar vloggarna eftersom det ger dem en hög klickfrekvens, men missgynnar oss mottagare eftersom vi tar del av information som många gånger inte är den mest relevanta. / To be noticed among today's large supply of video clips on Youtube, the creators are using both headline and thumbnails that contain clickbaits. The concept means that the headline and thumbnails are of a ostentatious character, they seldom contain information about the video you are about to watch. The clickbaits only purpose is to entice the watcher to click on videos. Therefore the purpose of this study is to raise awareness of how clickbaits are built up on Youtube. The study is built upon a qualitative critical text analysis. We have studied one of Sweden's largest Youtube-channels, where 22 of the channels most popular clips from 2017 have been studied through the rhetoric and semiotic. We want to make visible on which attributes the clickbaits are built upon. Subsequently has 4 randomly picked videoclips been analysed through the relevance theory to examine how relevant the clickbaits are for the actual content of the video. The studies result show that sexual content, strong emotions, goodwill and personality are common traits within clickbaits on Youtube, where the personal brand show to be of great meaning. The result also show that the headlines and thumbnails are not relevant to the content of the video. The study indicates that the use clickbaits benefits the creator because it gives them more views on their video. From the viewers point of view are they not beneficial, because the information that we receive from the clickbait is not the most relevant when you compare it to the actual content of the video.

(česky) Tato diplomová práce se zabývá otázku, jakou roli hraje hudba ve třech vybraných skandinávských hudebních románech Ztracení muzikanti Wiliama Heinesena, Cesty hada na skále Torgnyho Lindgrena a Vánoční oratorium Görana Tunströma. Analýza komplexních intermediálních vztahů mezi jednotlivými literárními díly a hudbou postupuje v souladu se zásadami Feyerabendova metodologického anarchismu induktivně a heuristicky. U všech tří románů nachází strukturální i obsahové literárně-hudební souvislosti, které vykazují různou míru komplexity a vzájemné provázanosti. Struktura Heinesenova románu úzce kopíruje sonátovou formu, struktura Tunströmova románu o něco volněji následuje strukturu Bachova Vánočního oratoria a struktura Lindgrenova románu vytváří prostřednictvím délky kapitol rychlé a pravidelné tempo, které ovšem v klíčovém bodě příběhu kolabuje. Romány obsahují také řadu tematických souvislostí, kdy hudba figuruje jako zdroj radosti nebo naopak předehra ponížení, atribut života nebo naopak prostředek úniku do fantazie, genderová charakteristika spojená buď s mužskými nebo s ženskými postavami, nebo jako základ dalších, složitějších dichotomií. Abstract (in English): The thesis poses a question about the role of music in three selected Scandinavian music novels: Wiliam Heinesen's Lost Musicans,...

This essay examines the objects in Torgny Lindgren´s novel Klingsor (2014). This is done via new materialist philosophy and literary studies focusing on objects, a perspective through which Lindgren´s works have not yet been studied. The essay analyses several of the objects in the text, such as a particular glass, items in a kitchen, paintings, pesticides, etcetera, to understand if and how they break the norms of literary narrative and description. The result shows that the novel portrays objects in ways that bypass the normative ways of describing them; the objects influence the characters (as opposed to the other way around), they exhibit their own temporalities and they do not function merely as symbols or mirrors of human experience.

No description available.

The aim of this thesis is to analyze the function of visual art in Torgny Lindgren's novels Till sanningens lov (1991), Dorés Bibel (2005) and Klingsor (2014) and the short story collection I Brokiga Blads vatten (1999). Visual art in Lindgren's prose is approached both as an instance of description and in terms of an activity and artefact to be viewed, created and interacted with. By studying ekphrases and "iconic projections" based on intermedial theory, the verbal descriptions of art are shown to have a narrative function, whereby the characters viewing or creating the artwork are reflected. A conspicuous trait of the ekphrases and iconic projections are their focus on details.  The area of creation as an activity relates visual art to crafts, cooking and alchemy, with an emphasis on its material aspects. The creation of art investigates the dualism of genuine versus fake, as well as the relationship between art and commerce. Lindgren's stories depict the market as an arbitrary yet powerful force, alongside individual creative forms of resistance to it.  The manner in which artefacts are described evokes the notion of an enchanted object, in accordance with research on the function of art-objects in contemporary fiction. Being able to discern enchantment in Lindgren's works is based on the conversion of one's vision, which in turn is related to one's view of the world as a whole. Conversion is engendered by methods of irony, ambiguity and the elevation of the humble.

Detta arbete syftar till att undersöka, analysera och jämföra hur döden skildras i två skönlitterära barnböcker. Litteraturanalysen och tidigare forskning ska tydliggöra vilken vetenskaplig forskning som finns om hur barn förstår och bearbetar döden i olika åldrar och vilka konsekvenser, ansvarsområden och pedagogiska verktyg detta ålägger vårdnadshavare och skolan. Den ena boken som kommer att undersökas är Bröderna Lejonhjärta av Astrid Lindgren som publicerades 1973, den andra heter Lill-Pär och jag av Cecilia Davidsson och publicerades 2013. Fokus kommer att ligga på hur författaren skildrar döden i böckerna och även hur protagonisterna uttrycker, hanterar och bearbetar sin sorg över förluster och mötet med döden. Vidare ska skillnader i de två böckerna analyseras, samt hur och i vilken utsträckning man kan använda sig av böckerna i arbetet med barn som sörjer efter en förlust. Studien kommer att fokusera på språkstil, ordval, bilder och symbolspråk samt genre. Det kommer slutligen redovisas en sammanfattning om hur böckerna kan användas i undervisningssammanhang. / The purpose of this qualitative litterary study is to analyse death as a motif in two children’s books. Scientistic researches aim to show how children handle and understand death in different ages and which consequences this imposes for the adults around the children. Furthermore, the study will show how fictional children’s books can become a tool for guardians and the school who meet children in grief. The books that will be analysed are Astrid Lindgren’s The Brothers Lionheart, which was published in 1973 and Cecilia Davidsson’s Lill-Pär och jag, which was published in 2013. The main focus lies on how the main characters in the books handle their grief and how the authors describe death as a motif. To analyse that motif, the study will focus on language style, choice of words and symbols in the text. Whether the books are useful for communication between teachers and children who grief is analysed in this study.