Syftet med uppsatsen är att analysera naturskildringarna i Emil i Lönneberga och Alla vi barn i Bullerbyn utifrån ett ekokritiskt perspektiv för att på så sätt se hur natursynen i böckerna påverkar landbygdsidyllen. Det ekokritiska perspektivet innebär att man jämför relationerna mellan det mänskliga och det icke mänskliga i litterära verk. En textanalys av texterna har gjorts för att få fram de små nyanserna i naturbeskrivningarna för att på så sätt kunna få svar på frågeställningarna. Trots att böckerna innehåller en hel del bilder har fokus legat på själva texten. Analysen av texterna visar på en uppmålad bild av en idyll som ständigt hotas av vädrets makter, den vilda naturen eller människan själv. De vuxna personerna i böckerna har en antropocentrisk syn på naturen där den finns till för att tjäna människan, medan barnen oftast lever i symbios med naturen och likställer djur och människor. Även om det inte var författarens intentioner att skriva en naturessä, lever båda böckerna ändå upp till många av kriterierna för att få tillhöra den genren.

No description available.

Folksagan har påverkat barnböcker ganska tydligt genom åren, mest innehållsmässigt. Men det jag undersöker i min uppsats är själva sagoberättandet som grepp och hur dess närvaro i böcker som framställer svåra ämnen kan påverka barnets hantering av sorg. Syftet med denna uppsats är att analysera hur teman som sorg, sjukdom och död skildras i barnlitteraturen, och om sätten att skildra har förändrats med tiden. Vidare är syftet att fokusera på ett särskilt sätt att framställa sorg i litteraturen, nämligen genom sagoelement i barnböcker. Jag tror att just detta sätt är ganska populärt och effektivt för att gestalta svåra teman för barn, och jag vill granska och jämföra särskilda element i två böcker Bröderna Lejonhjärta (1973) av Astrid Lindgren och Min mormor hälsar och säger förlåt (2013) av Fredrik Backman. Ingen av dessa böcker är en typisk saga, men med hjälp av teoretiska utgångspunkter vill jag visa att de innehåller vissa sagoelement och därefter redogöra för hur de utnyttjar sagoprinciper och sagoelement i sin framställning av det svåra. Efter en utförlig granskning av romanerna samt en jämförande analys kan konstateras att böckerna förvisso har många skillnader, men det finns också grundläggande budskap som är gemensamma. Böckerna skrevs i olika tider, av olika författare, den ena handlar om pojkar, den andra om en flicka, i den ena blir sagovärlden ”den nya verkligheten”, medan i den andra är sagovärlden något som förenas med verkligheten och existerar samtidigt. Men båda böckerna använder sagomotiv för att framställa och behandla död och sorg för barn, vilket pekar på att sagoberättande och sagoelement är något universiellt som kan utnyttjas av alla författare i alla tider.

Syftet med uppsatsen är att studera fenomenet Hagamannen i två svenska dagstidningar, en rikstäckande och en lokal. Artiklarna har begränsats från att namnet Hagamannen börjar användas till dess att han får sin dom och de jämförs för att se om det finns några skillnader i hur han konstrueras eller i hur offren beskrivs. Uppsatsen innehåller en kort sammanfattning av händelseförloppet samt teorier och tidigare forskning om media. Som metod används valda delar av den kritiska diskursanalysen och tidningarnas artiklar har analyserats separat och sedan jämförts. Analysen behandlar bland annat Hagamannen som namn och fenomen, hur tidningarna konstruerar Nicklas Lindgren efter identifieringen och offren ur olika perspektiv.

The paper presents how the concept of fictional culture environment can be defined on the basis of a Swedish real and fictional cultural heritage. Three studies consisting of "mapping”, “categorization", "detailed study" and "comparison" defines and delimits the concept and presents a graphical comparison model. The study focuses on places taken from the stories of Astrid Lindgren. Their authenticity and historical use is analyzed and discussed. The line between reality and fiction has become more difficult to discern. The paper presents a new concept and a benchmark that can contribute to a clearer definition of our fictional cultural heritage. / Uppsatsen presenterar hur begreppet fiktiv kulturmiljö kan definieras med utgångspunkt från ett svenskt verkligt och fiktivt kulturarv. Tre delstudier bestående av ” kartläggning, kategorisering”, ”närstudie” och ”komparation” definierar och avgränsar begreppet samt presenterar en grafisk jämförelsemodell. Studien fokuserar på platser hämtade från sagor av Astrid Lindgren.  Platsernas autenticitet och historiebruk analyseras och diskuteras. Gränsen mellan verklighet och fiktion har blivit svårare att urskilja. Uppsatsen presenterar ett nytt begrepp och en jämförelsemodell som kan bidra till en tydligare definition av vårt fiktiva kulturarv.

Syftet med denna uppsats är att lingvistiskt kartlägga, beskriva och analysera nybildningar av ord i några av Astrid Lindgrens barn- och ungdomsböcker. Undersökningen behandlar främst ordklasstillhörighet, ordbildningssätt och några semantiska aspekter hos nybildningarna. Även det karakteristiska med de nya ordbildningarna i respektive bok analyseras samt förhållandet mellan nybildningarna och barns sätt att skapa nya ord. Frågeställningarna var följande: - Vilka nybildningar av ord förekommer i Astrid Lindgrens böcker? - Hur förhåller sig nybildningarna till traditionella sätt att nybilda ord i svenskan? - Hur kan nybildningarna semantiskt förklaras? - Vad är karakteristiskt för nybildningarna i de olika böckerna? För att få svar på frågorna inventerades med hjälp av närläsning ord ur fjorton av Astrid Lindgrens böcker. Orden analyserades sedan systematiskt med hjälp av en mängd olika ordlistor för att så fastställa om de har funnits i svenska språket vid den tid då böckerna skrevs eller ej. De ord som klassades som nybildningar kategoriserades sedan i ordklass och ordbildningssätt och analys av några olika semantiska aspekter gjordes. De semantiska aspekterna avsåg egenskaper hos förleder i sammansättningar, genomskinlighet, polysemi, bildlig betydelse och förekomst av komplikationskomposita. Slutligen gjordes en översikt över det karakteristiska i nybildningarna i varje bok. Resultatet visar att Astrid Lindgrens sätt att nybilda ord väl överensstämmer med de ordbild-ningssätt som är vanliga i svenskan samt att den mest frekventa formen av nyord är substantiviska sammansättningar. Förekomsten av ord med flertydig och bildlig innebörd är stor vilket också medför att många av orden är kontextberoende. Karakteristiken i de olika böckerna påvisar att Astrid Lindgren bildar ord genom att hitta på eller vränga ord liknande det sätt som är brukligt för barns sätt att bilda ord.

Studiens syfte är att undersöka hur naturen framställs i Vi på Saltkråkan genom en kvalitativ ekokritisk litteraturanalys, samt vad elever uppmärksammar om natur i mötet med texten. Studien fokuserar även på att upptäcka textens didaktiska potential för undervisning om ekologisk hållbar utveckling. För att undersöka detta planerades en lektion som genomfördes i tre elevgrupper. Den ekokritiska litteraturanalysen utgick från tre olika kategorier; karaktären Pelle, människa och djur, samt naturbeskrivningar. Inom dessa kategorier applicerades ofta förekommande ekokritiska begrepp så som antropocentrism, biocentrism och ekocentrism. Resultatet från lektionen analyserades utifrån tre kategorier; natursyn, djuretik och didaktisk potential och elevernas föreställningsvärldar i relation till djur och natur. Här framkom att det skönlitterära verket har didaktiskt potential för undervisning om hållbarhetsfrågor, då eleverna uppmärksammade förväntade hållbarhetsaspekter. Studien visar att Vi på Saltkråkan har ett stort didaktiskt värde som grund till undervisning, både om hållbarhet och inom svenskämnet. Vår huvudsakliga insikt är att det är avgörande hur läraren väljer att presentera ett material för eleverna, samt att förstå värdet av diskussion om komplexa ämnen.

Uppsatsen är en tematisk studie där vi analyserar karaktärerna i två verk av Astrid Lindgren, Pippi Långstrump (1945) och Emil i Lönneberga (1989). Syftet med uppsatsen är att undersöka normbrytning ur ett genusperspektiv samt hur dessa verk kan användas i ett didaktikärende. Vår metod grundar sig i en textanalys. Som framgår av vår analys har de utvalda barnböckerna många intressanta framställningar som kan diskuteras för att belysa ämnen som genus och normer. Eleverna ges möjlighet att förstå kvinnliga och manliga aspekter från olika synvinklar och utifrån det skapa sig en egen uppfattning. Detta kan även förstås som att eleverna lär sig att kritiskt granska litteratur men även andra områden i deras närhet.

Det självständiga arbetet analyserar självständighet utifrån de fiktiva figurerna Pippi Långstrump och Ronja Rövardotter. Syftet med analysen är att söka ett svar på hur självständighet yttrar sig och hur självständighet hänger ihop med förebilder. Uppsatsen utgår från relevanta delar ur skönlitteraturen som analyseras med hjälp av tidigare psykologisk forskning och litteraturvetenskaplig forskning. Analysen visar att de fiktiva figurerna Ronja och Pippis självständighet yttrar sig genom att de får ha roligt på egen hand, uppleva världen samt ta ansvar över sig själva och andra. De fiktiva figurerna drivs till självständighet av sina förebilder.

Syftet med studien är att fördjupa kunskapen om F–3-lärares erfarenheter av att använda Astrid Lindgrens böcker i undervisningen. Studiens ansats är kvalitativ i form av semistrukturerade intervjuer med verksamma lärare. Resultatet blev en variation av utsagor, som genererade fem kategorier. Slutsatserna är att lärarna i de lägre årskurserna väljer bort de böcker som de anser vara svåra och läskiga, medan lärarna i de högre årskurserna medvetet väljer att använda just dessa böcker i undervisningen. Ronja Rövardotter används oavsett årskurs. Lärarna använder sig av varierade arbetssätt i undervisningen kopplat till böckerna, men de vanligaste arbetssätten är högläsning och diskussioner. Lärarna anser att elever bör möta olika typer av litteratur, och att Astrid Lindgrens böcker är fantastiska berättelser som klassas som allmänbildning och en del av vår kultur. De böcker som används är främst personliga favoriter, då lärarna har goda barndomsminnen kopplat till böckerna. Böckerna går även att koppla till ett flertal kunskapskrav i läroplanen.