Syfte: Det finns en mängd studier som behandlar frivillig personalomsättning och vad dess orsaker är. Fler studier av fördjupande karaktär behövs för att få ökad förståelse över vad det är som orsakar frivillig personalomsättning. Syftet med studien är att få ökad förståelse för hur första linjens chefer inom vård och omsorgsbolag kan engagera sig i, och påverka medarbetare för att minska frivillig personalomsättning. För att uppfylla syftet ska studien besvara varför medarbetare överväger att säga upp sig, hur chefer kan vidta åtgärder för att minska övervägande av uppsägning bland medarbetare samt hur omsättning av första linjens chefer påverkar personalomsättning i organisationen. Metod: I denna studie har en kvalitativ fallstudie (enfall) genomförts på en organisation som är verksam inom vård och omsorgsbranschen. Huvudmetoden för att samla in data är semistrukturerade intervjuer (n=11) med individer i olika befattningar inom organisationen. För att få en djup holistisk bild av fallet kompletteras intervjuerna med en enkätundersökning genomförd av medarbetare (n=137), dokumentanalys samt observationer. Analysen av data har genomförts genom mönsteranalys och redovisningen av data har skett utifrån studiens forskningsfrågor. De som studeras är främst medarbetare och olika chefer inom organisationen. Resultat & slutsats: Flera orsaker till, och åtgärder för att minska frivillig personalomsättning har synliggjorts. Omsättning av första linjens chefer visade sig ha inverkan på samtliga orsaker som synliggjorts i studien.  Examensarbetets bidrag: Studien bidrar med ökad förståelse för vad som orsakar, och hur första linjens chefer kan minska frivillig personalomsättning. Vikten av balans mellan arbetsliv och privatliv har synliggjorts. Studien bekräftar tidigare forskning som framhäver betydelsen av omsättning av chefer i arbetet med minskning av personalomsättning.  Förslag till fortsatt forskning: Förslag till fortsatt forskning är att utforska orsaker i organisationer med låg personalomsättning inom samma kontext, hur lokalt engagemang kan ersätta organisatorisk engagemang och hur omsättning av första linjens chefer kan minskas för att motverka frivillig personalomsättning bland medarbetare. / Aim: There is a variety of studies that deal with the issue of voluntary turnover and its causes. More in-depth studies are required in order to gain increased understanding of what causes voluntary turnover. The aim of this thesis is to gain increased understanding of how first line managers in health and social care corporations can engage in, and influence coworkers in order to reduce voluntary turnover. In order to fulfill its purpose this thesis will answer why coworkers are considering leaving the organization, what actions managers can take to reduce turnover intentions among coworkers and what impact turnover among managers have on staff turnover within the organization. Method: In this thesis a qualitative case study (single case) was carried out on an organization that operates within the health and social care industry. The main method used to gather data is semi structured interviews (n=11) with individuals in various positions within the organization. In order to obtain a deep holistic view of the case the interviews are supplemented with a survey conducted by coworkers (n=137), document analysis and observations. The data was analyzed using pattern-matching technique and the reporting of data has been based on the study's research questions. The subjects in this thesis are coworkers, and various managers within the organization. Result & Conclusions: Several causes for, and actions to prevent voluntary turnover has been highlighted. Turnover among first line managers turned out to have an impact on all the causes highlighted in the study.  Contribution of the thesis: The thesis contributes with increased understanding of what causes, and how first line managers can prevent, voluntary turnover. The importance of balance between working life and privacy has been highlighted. The thesis confirms previous research that emphasizes the relevance of turnover among managers in order to reduce staff turnover. Suggestions for future research: Suggestions for future research is to explore causes in organizations with low turnover within the same context, how local commitment can replace organizational commitment and how turnover among first line managers can be reduced in order to reduce turnover among staff.

De senaste decennierna har chefers arbetsförhållanden i den kvinnodominerade offentliga sektorn genomgått betydande förändringar, att cheferna exempelvis blivit tilldelade fler ansvarsområden i form av kostnads- och effektiviseringsansvar. Senare har det visat sig att chefer i kvinnodominerade yrken har en bristande arbetsmiljö, detta på grund av höga arbetskrav och en hög grad av påfrestningar i arbetet. I samråd med en kvinnodominerad kommunal verksamhet har jag fått uppdraget att i denna studie genomföra en uppföljande undersökning om enhetschefernas upplevelser av sin organisatoriska och sociala arbetsmiljö utifrån krav, kontroll och stöd i arbetet. Denna studie undersöker även hur upplevelserna av arbetsmiljön förstås utifrån ett genusperspektiv. Studien har ett abduktivt angreppssätt och empiriinsamlingen har skett genom sju kvalitativa semistrukturerade intervjuer. För att analysera det empiriska materialet har tematisk analys tillämpats. Resultatet har analyserats med hjälp av Karasek och Theorells (1990) krav-kontroll-stödmodell, Connell och Pearses (201) synsätt på genus som socialt konstruerat samt Ackers (1990) synsätt på att genus produceras i organisationer genom genusskapande processer. Resultatet visar att enhetscheferna arbetar i en verksamhet som är gränslös, detta genom att arbetsuppgifterna som tillhör arbetet aldrig tar slut. Inom ramen för enhetschefernas arbete förekommer variationer i upplevelsen av arbetsmiljön, vilket tyder på att förmågan eller möjligheten att sätta gränser i arbetet blir viktigt. Föreställningar om skillnader mellan manliga och kvinnliga egenskaper har betydelse för hur enhetscheferna upplever sin arbetsmiljö. Detta genom att resultatet visade att enhetscheferna upplever att kvinnor är sämre på gränsdragningar och att kvinnor inte respekteras av arbetsgivaren när de sätter gränser i arbetet i lika hög utsträckning som män. / During the recent decades, managers’ working conditions in the Swedish women dominated public sector have undergone important changes. For example, managers’ responsibilities have been expanded to contain more responsibilities of costs and efficiency. Later, it has been found that managers in professions dominated by women have a lack of sustainable working environment, caused by high job demands and a high degree of work strains. In consultation with a dominated municipal function in northern Sweden, I have been commissioned to investigate how first line managers experience their organizational and social work environment (psychosocial work environment) in this study, based on job demands, job control and social support. This study also investigates the work environment out of a gender perspective. The study has an abductive approach and the empiricism have been collected with qualitative semi structured interviews, where the number of interviews was seven. Thematic analysis has been devoted and the results have been analyzed by using Karasek and Theorell’s (1999) job demand-control-support model, Connell and Pearse’s (2015) idea of gender as socially constructed, and Ackers (1990) idea that gender is created in organizations through gender creating processes. The result shows that the first line managers are working in a municipal function that are boundless, which means that the work tasks never run out. Within the frames of the managers’ work there are variations in the experiences of the work environment. The result shows that the ability and possibility of setting boundaries in their work are important. The imagination of differences between male and female behavior are important for how the first line managers experience their work environment. The results also show that the first line managers experience that women are not as god as men to set boundaries in their work, and that women are not respected by the employer equally as men when it comes to set boundaries.

I arbetslivet har första linjens chefer haft stora inslag av direkt ledarskap med en traditionellt hög närvaro hos de underställda. Studier visar på en ökad andel administrativa, ekonomiska och personalledande uppgifter för första linjens chefer som får till följd en minskad delaktighet i den dagliga verksamheten men också sämre möjligheter att motivera sin underställda, vilket negativt påverkar verksamheten. I Försvarsmakten har administrativa uppgifter som tidigare genomfördes högre upp i organisationen flyttats till en lägre nivå. Uppsatsens syfte är att öka förståelsen för och kunskapen om plutonchefens arbetssituation efter införandet av anställda soldater och den delegerade arbetsgivarrollen till plutonchefen. Studiens fokus är på plutonchefens avvägning mellan deltagandet i underställdas verksamhet för att utöva direkt ledarskap kontra att genomföra bl.a. personaladministration. I studien används rollteori från socialpsykologin som analysmodell, med utgångspunkt i tidigare forskning och litteratur om första linjens chefer och Försvarsmaktens ledarskapsmodell. Inledningsvis beskrivs Försvarsmaktens ”utsända” rollförväntning, därefter inhämtas plutonchefens upplevda arbetssituation och rollförväntning med en enkät till 141 plutonchefer (90 svar). Slutligen jämförs rollförväntningarna med varandra samt med teorin.  I empirin framkommer att plutonchefernas situation är pressad där upplevda tvingande administrativa arbetsuppgifter prioriteras före direkt ledarskap. Hälften (48 %) av plutoncheferna deltar i underställdas verksamhet mindre än 20 % av sin arbetstid och endast 20 % av plutoncheferna använder mindre än 20 % av arbetstiden till administration av underställda. Resultatet antyder att det finns en skillnad i rollförväntningar på plutonchefen mellan Försvarsmakten och plutoncheferna själva, främst kopplat till faktorn överbelastning av arbetsuppgifter samt yrkesrollidentiteten.

Bakgrund: Första linjens chefers stöd och förståelse för distriktssköterskor är viktigt för att befrämja en god arbetsmiljö och tillfredsställelse på arbetsplatsen. Faktorer som kan påverka: resurser, att känna sig delaktig, att veta vad som händer, utvecklingsmöjligheter. Syfte: Syftet var att beskriva erfarenheter och reflektioner första linjens chefer vid hälsocentraler hade kring sitt arbete med strukturella förutsättningar till distriktssköterskor. Metod: Studien hade en kvalitativ ansats med beskrivande design. Semistrukturerade intervjuer, med åtta första linjens chefer inom primärvården, utfördes och bearbetades genom kvalitativ innehållsanalys utifrån en induktiv ansats. Resultat: Information framhölls som svårt. Vanligast sättet att föra ut information på var mail. Vikten av att distriktssköterskorna gavs förutsättningar att själva söka information påtalades. Cheferna höll olika möten, vilket tog mycket tid. Cheferna gjorde sitt yttersta för att det skulle finnas tillräckligt med personal. Cheferna litade på distriktssköterskornas bedömningar vad gällde material, utrustning och att planera sin tid. Cheferna uttryckte att distriktssköterskornas tid var knapp. Cheferna kände att de hade en hög närvaro och tillgänglighet. Feedback gavs på olika sätt, flera chefer ville förbättra sig på detta. Cheferna var positiva till utbildning och ansåg att möjligheter till utveckling fanns. Slutsats: Första linjens chefer inom primärvård upplevde att de var ett gott stöd till distriktssköterskor och avsikterna var att ge möjlighet till strukturella förutsättningar. De upplevde ibland att de var styrda uppifrån. De upplevde att vissa distriktssköterskor inte hade samma intresse som organisationen, vilket kunde försvåra anpassning av exempelvis utbildning på individuell nivå. / Background: First line managers' support and understanding for district nurses is important to promote good work environment and satisfaction at the workplace. Factors that may affect: resources, feeling involved, knowing what's happening, development opportunities. Aim: The aim of this study was to describe experiences and reflections first-line managers’ had concerning their work on structural empowerment for district nurses in primary care. Method: The study had a qualitative approach with descriptive design. Semi-structured interviews, with eight first-line primary care managers, were performed and analyzed through qualitative content analysis based on an inductive approach. Result: Information was highlighted as difficult. Most common way to convey information were by mail. It was important to give district nurses opportunity of seeking information themselves. The managers held different meetings, which took a lot of time. The managers did their utmost to ensure that there were enough staff. The managers trusted the district nurses' assessments regarding materials, equipment and planning their time. The managers expressed that the time of district nurses was scarce. The managers felt they’d high attendance and availability. Feedback was given in different ways, managers would like to improve on this. The managers were positive about education and felt that opportunities for development were available. Conclusion: First-line managers in primary care experienced themselves as good support to district nurses and their intentions were to provide opportunities for structural empowerment. Sometimes they experienced being controlled from top. They found that some district nurses didn’t share the same interest as the organization, which may make it difficult to adjust at individual level.

Author: Amanda Björklund  Title: How do first-line managers in health and care in the public sector experience work support during the Covid-19 pandemic? An interview study Course: Master thesis in Occupational Health Sciences, 30 credits’ Institution: University of Gävle  Aim: The aim of the study is to investigate through interviews how first-line managers in health and care in the public sector experience work support during the Covid-19 pandemic. Method: The study was a semi-structured interview study where the interviews were conducted by telephone or digitally via Teams. The sample consisted of ten participants who worked in elderly care in the public sector. Data collection was analyzed through qualitative content analysis. Main Results: The content of the analysis resulted in two categories that described the informants' experiences of work support during the Covid-19 pandemic. One category was: Practical support in the work during the Covid-19 pandemic through guidelines, routines, information, instructions and help in the work execution through collaboration. The second category was: Emotional support at work by understanding, confirmation, communication, and feedback at work. Conclusion: The results of the study show that first-line managers feel that information is needed at work and more help at work. According to the managers, this means more cooperation, feedback and understanding, which is also perceived as important in the work. The study can contribute with knowledge about the first-line managers' work situation in relation to their work environment by studying experiences of support at work during the Covid-19 pandemic. / Författare: Amanda Björklund Titel: Hur upplever första linjens chefer inom vård och omsorg inom offentlig sektor stöd i sitt arbete under Covid-19-pandemin? En intervjustudie Kurs: Examensarbete i arbetshälsovetenskap, masternivå, 30 hp. Lärosäte: Högskolan i Gävle Problemformulering: Tidigare forskning visar att första linjens chefer är mer utsatta för ohälsa genom ökade upplevelser av stress än andra chefsbefattningar. Det anses behövas fler studier om första linjens chefers behov av stöd i arbetet och deras arbetsförhållanden i offentlig sektor, förbättrade möjligheter till stöd i arbetet kan bidra till en hälsosammare arbetsmiljö. Upplevelser av stöd under en pågående pandemi anses vara intressant att undersöka med hänsyn till att stöd beskrivs vara en viktig resurs för individens välbefinnande under en pandemi. Syfte: Syftet med studien är att genom intervjuer undersöka hur första linjens chefer inom vård och omsorg i offentlig sektor upplever stöd i sitt arbete under Covid-19-pandemin. Metod: Studien var en semistrukturerad intervjustudie där intervjuerna genomfördes via telefon eller digital via Teams. Urvalet bestod av tio deltagare som arbetade inom äldreomsorgen i offentlig sektor. Data analyserades genom kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Det övergripande innehållet i analysen resulterade i två kategorier som beskrev informanternas upplevelser av stöd i arbetet under Covid-19-pandemin. Den ena kategorin var: Praktiskt stöd i arbetet under Covid-19 pandemin genom riktlinjer, rutiner, information, anvisningar och hjälp i arbetsutförandet genom samarbete. Den andra kategorin var: Känslomässigt stöd i arbetet genom att förståelse, bekräftelse, kommunikation och återkoppling i arbetet. Slutsats: Resultatet i studien visar att första linjens chefer upplever att det behövs information i arbetet samt mer hjälp i arbetet, vilket enligt chefernas upplevelser innebär mer samarbete, återkoppling och förståelse som även upplevs viktigt i arbetet. Studien kan bidra med kunskap om första linjens chefers arbetssituation i förhållande till deras arbetsmiljö genom att upplevelser av stöd i arbetet under Covid-19-pandemin har studerats.

The master´s thesis is focused on the definition of the role of HR and line manager at LAC, Ltd. The thesis consists of two parts - theoretical and practical. The theoretical part is based on findings of the literature which is aimed at human resources management, role of HR manager and role of line managers in the company. The practical part deals with description of the company and its human resources management and an analysis of the role of line and HR managers in the company using interview method.

Syfte: Syftet med studien är att undersöka och skapa förståelse om hur första linjens cheferresonerar kring sitt ledarskap när organisationen genomgår en expansion. Metod: En studie som beskriver ledarskapet uppfattas ur ett chefsperspektiv genomförd medabduktiv ansats som utgångspunkt, vidare med semistrukturerade intervjuer där treplutonchefer från Luftvärnsregementet i Halmstad har varit delaktiga. Slutsats: Studien har visat att första linjens chef tillämpar och prioriterar relationsbygge i sittledarskap när organisationen genomgår en expansion. Detta görs genom att entusiasmera,skapa personkännedom, bygga tillit till medarbetarnas lösande av arbetsuppgifter samt attporträttera sig och agera som förebild. Stora delar av första linjens chefers agerande ochresonerande kan associeras med teorin om det transformativa ledarskapet. Följaktligenupplever första linjens chefer att de för närvarande har en hög arbetsbelastning som förefallervara en följd av expansionen. En av anledningarna kan vara den upplevelse av bristanderesurser i organisationen som finns. Det konstateras att första linjens chefer har en stor viljaatt lösa de arbetsuppgifter som de tilldelas och sätter organisationens intressen före sina egna.På så vis tar de sig igenom en upplevd ansträngd tid i organisationen. / Purpose: The purpose of this thesis is to investigate and create understanding how first linemanagers reflect on their leadership when the organization goes through an expansion. Method: A study that describes the perception of leadership from a supervisor perspectivecarried out with an abductive approach. Moreover semi structured interviews were done withthree platoon commanders from the Air Defence Regiment in Halmstad. Conclusion: The study has shown that first line managers apply and prioritizerelationship-building in their leadership when the organization goes through an expansion.Their way of acting is creating enthusiasm, making room for a more personal relationship andgiving trust to team members' ability to solve assignments. First line managers lead byexample and aim to act as role models. Their leadership style resembles transformativeleadership in both reasoning and acting. The first line managers currently experience a heavyworkload that they associate with the organizational expansion. According to theirperception, the reason for this is a lack of resources in the organization. It can further beconcluded that first line managers have strong will to solve their assignments and put theorganizations interest ahead of their own. This is how they carry out their work andleadership during a perceived tough period in the organization.

I många år har studier genomförts över hur HR-arbete ska organiseras mellan HR-funktionen och linjechefer. Grundtanken bakom delegeringen av HR-arbete till linjechefer är att det ska bli mer effektivt, om linjecheferna som är närmare kärnverksamheten hanterar mer HR-uppgifter skapas det utrymme för HR-funktionen att arbeta mer strategiskt. Delegering av HR-arbete till linjechefer är mer komplext i praktiken jämfört med teorin. Det föreligger en svårighet för linjecheferna eftersom kompetensen, arbetsbelastningen och tidsutrymmet påverkar utförandet av HR-arbete. Problematiken som föreligger är även rolltvetydigheten mellan HR-funktionen och linjecheferna, att det inte finns en uttalad praxis för hur arbetet ska fördelas mellan dem. Samspelet mellan HR-funktionen och linjecheferna är ett ömsesidigt beroende som inte alltid lever upp till bägge parters förväntningar på varandra. Syftet med studien är att bidra med kunskap om hur HR-arbetet organiseras mellan HR-funktionen och linjechefer. Vidare är syftet att få kunskap om hur rollerna påverkas av HR-organiseringen. I studien har en kvalitativ metod använts där semistrukturerade intervjuer har genomförts för att nå en djupare kunskap. Studien baseras på två privata företag i Västra Götaland där en HR-ansvarig och fyra linjechefer från respektive företag har intervjuats. Studiens resultat visar att linjecheferna erhåller personalansvaret och att HR-ansvarig agerar som ett stöd för linjecheferna. Det framkommer även att företagens stödfunktioner inte utnyttjas på ett effektivt sätt vilket gör att HR-ansvariga blir tvungna att arbeta nära det operativa och stötta linjecheferna. Vidare leder det till att det tänkta effektiva stödet för linjecheferna samt HR-ansvarigas utrymme för det strategiska arbetet, går förlorat. Konsekvenserna av HR-organiseringen gör att HR-funktionen har svårt att arbeta strategiskt samt att linjechefernas ökade arbetsbelastning påverkar deras förmåga att vara närvarande i den operativa verksamheten. Studiens resultat visar även att ett nära samarbete under en längre tid minskar rolltvetydigheten. Utmaningen som framkommer i studien är att linjechefernas kompetens inte är tillräcklig för att klara av HR-arbetet på ett bra sätt. / There have over many years been studies regarding how HR-tasks should be organized between the HR-function and line managers. The basic idea with delegating HR-tasks to line managers is to make it more efficient, by having line managers that are closer to the core-business handle more HR-tasks, creating space for the HR-function to work more strategically. Delegating HR-tasks to line managers is more complex in practice than in theory. There is a difficulty for line managers since the competency, workload and the time required affect how HR-tasks are to be performed. Another problem for the HR-function and the line managers, is the role ambiguity between them caused by there not being a defined practice for how work should be divided between them. There is a mutual dependency on the interaction between the HR-function and line managers that does not always live up to the expectancies both parties have on their respective ends. The purpose of this study is to gain knowledge about how HR-tasks are organized between the HR-function and line managers. Furthermore, the purpose is to gather information about how the roles are affected by the HR-organization.  In the study, a qualitative method has been used and semi-structured interviews have been performed to reach a deeper understanding. The study is based on two private companies within Västra Götaland county and interviews were held with the person responsible for HR and four line managers from each company. The result of this study shows that the line managers are responsible for the personnel, and that the HR-responsible is acting as a support for the line managers. It also becomes apparent that the companies supporting functions are not being used in an efficient manner, which forces the HR-responsible to work close with the operative business to support the line managers. Furthermore, this leads to the planned efficient support for line managers as well as the capacity for the HR-responsible to perform strategic work, are both lost. The consequence of the HR-organization makes it difficult for the HR-function to work strategically, also, the increased workload on line managers affect their ability to be present in the operative business. This study also shows that a close co-operation over a longer period of time lessens the role ambiguity. The challenge that becomes apparent in the study is that the line manager’s competency is not sufficient to handle HR-tasks in a good way.

Äldreomsorgen har står inför ökade utmaningar att rekrytera omvårdnadspersonal och deras chefer. Studien syftade till att undersöka hur äldreomsorgschefer och deras arbete framställs i platsannonser för sagda tjänst. Frågeställningarna berörde framställningen av den lämpliga kandidaten, den kommande tjänsten samt vilka faktorer som användes för att locka och rekrytera äldreomsorgschefer. Studien är en kvalitativ dokumentstudie inom vilken en summativ innehållsanalys gjorts av det empiriska materialet. Motivationsteori och självbestämmandeteori utgjorde studiens teoretiska utgångspunkt. Resultatet visade att arbetsgivarna uppvisar en god förståelse för motivationsfrämjande insatser för äldreomsorgschefer men även att de förmåner och fördelar som erbjuds, inte är utformade för de kandidater som eftersöks. Arbetsgivarna tenderade även att betona chefens autonomi samtidigt som arbetet beskrivs som reglerat och med höga krav på måluppfyllelse. / Elderly care is facing increased challenges in recruiting nursing staff and their managers. The study aimed to investigate how managers in elderly care and their work are portrayed in job advertisements for such positions. The research questions addressed the portrayal of the suitable candidate, the upcoming position, and the factors used to attract and recruit managers in elderly care. The study is a qualitative document analysis in which a summative content analysis was conducted on the empirical material. Motivation theory and self-determination theory constituted the theoretical framework of the study. The results showed that employers demonstrate a good understanding of motivation-promoting efforts for managers in elderly care, but also that the benefits and advantages offered are not tailored to the sought-after candidates. Employers also tended to emphasize the autonomy of the manager while describing the work as regulated and with high demands for goal achievement.

The purpose of this study is to develop knowledge on how first line managers in elder care in western Sweden perceive their work situation with respect to the social aspects of a sustainable working life. The study is based on a qualitative approach using semi-structured interviews. The results are based on eight interviews, which were analyzed through thematic analysis supported by theoretical frameworks consisting of the SwAge-model, the demand-control and support-model, and a theory of social support. According to the informants experiences, first line managers in elder care have good opportunities for a sustainable working life as access to social support appears to be satisfactory. The greatest threat to a socially sustainable work situation is attributed to a lack of control at work and an imbalance between work and private life. The study also showed that the work situation is most demanding when newly employed at a eldery care home, regardless of experience level. After comparing the study's conclusion with previous research, increased instrumental support can also be attributed value for improving first line managers work environment. Finally, the study has generated new knowledge in the field, which is that newly employed individuals, regardless of experience level, are the most exposed to an unsustainable working life. This knowledge can contribute to inspiration for future research and improvement measures. / Syftet med denna studie är att utveckla kunskaper om hur enhetschefer inom äldreomsorgen i Västsverige upplever sin arbetssituation med avseende på sociala aspekter av ett hållbart arbetsliv. Studien har utgått från en kvalitativ ansats i form av semistrukturerade intervjuer. Resultatet är baserat på åtta intervjuer som genom en tematisk analys har analyserats med stöd i teoretiska ramverk bestående av SwAgemodellen, krav-kontroll & stöd-modellen samt en teori om socialt stöd. Utifrån informanternas upplevelser framgår det att enhetschefer inom äldreomsorgen har goda möjligheter till ett socialt hållbart arbetsliv då tillgången till socialt stöd verkar tillfredsställt. Det största hotet mot en socialt hållbar arbetssituation kan härledas till bristande kontroll i arbetet och obalans mellan arbete och privatliv. Studien har även uppvisat att arbetssituationen är som mest krävande vid nyanställning på ett boende, oavsett erfarenhetsnivå. Efter att ha jämfört studiens slutsats med tidigare forskning kan också ökat instrumentellt stöd tillskrivas värde för att förbättra enhetschefers arbetsmiljö. Avslutningsvis har studien genererat ny kunskap i ämnet vilket är att nyanställda oavsett erfarenhetsnivå är som mest utsatta för ett socialt ohållbart arbetsliv. Denna kunskap kan bidra till inspiration för framtida forskning och förbättringsåtgärder.