Background: Pressure ulcers occur because an area of the body is being overloaded. It is divided into different degrees and often develops with other medical conditions. Previous research indicates that it can negatively affect patient’s independence and self-confidence. It is stressful for the caregiver and a suffering can emerge within the care. Aim: The aim was to create an overview of nursing measures for pressure ulcers in elderly people in health care. Methods: A common literature review where eleven qualitative, quantitative and mixed articles were analyzed. Results: In the theme of pressure relief measures, it turned out that static air mattresses, changing position and skin inspecting were characteristic nursing measures. In the theme of self-care measures, it emerged that through special measures, patients’ selfcare capacity could be strengthened. The theme of nurse’s prior knowledge and treatment measures addresses the importance of prior knowledge as it can make questionnaires more efficient. The theme of teamwork’s impact on measures showed how the work environment can contribute to measures in different ways and the importance of good communication is emphasized. Conclusion: Individualized pressure relief nursing measures and a goal-oriented staff is considered paramount. / Bakgrund: Trycksår uppkommer till följd av att ett område blir överbelastat. Trycksåret delas in i olika grader och utvecklas ofta i samband med andra medicinska tillstånd. Tidigare forskning visar att det kan påverka patienters självständighet och självförtroende negativt. Det kan verka påfrestande för vårdgivare och det kan uppkomma ett lidande i relation till vården. Syfte: Syftet var att skapa en översikt av omvårdnadsåtgärder vid trycksår hos äldre personer inom vård och omsorg. Metod: En allmän litteraturöversikt där elva kvalitativa, kvantitativa och mixade artiklar analyserats. Resultat: I temat tryckavlastande åtgärder visade det sig att statiska luftmadrasser, lägesändring och hudinspektion var utmärkande omvårdnadsåtgärder. I temat egenvårdsåtgärder framkom att genom särskilda åtgärder kunde patienters egenvårdskapacitet stärkas. Temat sjuksköterskors förkunskaper samt behandlande åtgärder tog upp vikten av förkunskaper då det kan effektivisera användningen av frågeformulär. Temat teamarbetets påverkan på åtgärder visade hur arbetsmiljön kan bidra till åtgärder och vikten av en god kommunikation betonas. Slutsats: Individualiserade, tryckavlastande åtgärder och en målinriktad vårdpersonal är av vikt.

Bakgrund: Hjärtsvikt drabbar idag många människor och är ett global folkhälso-problem som skapar begränsningar och orsakar ökat lidande för patienten. En del i behandlingen är egenvård som definieras med tre nyckelbegrepp 1) upprätthållande av egenvård som att ta sina mediciner, 2) övervaka egenvård som att väga sig regelbundet och 3) egenvårdshantering som att agera på viktuppgång. En effektiv egenvård ger ökad livskvalité och minskad dödlighet. Syftet var att analysera litteratur som beskriver upplevelser av egenvård hos patienter som drabbats av hjärtsvikt. Metoden som användes var en litteraturöversikt. Tio kvalitativa artiklar valdes och analyserades enligt Fribergs femsteganalys där alla artiklar lästes igenom noga för att förstå innehåll och identifiera kategorier. Resultat: Vid analysen av litteraturen framkom fyra kategorier. 1) att lyssna och agera på symtom, 2) vem är jag? omvärdera livet och hantera starka känslor, 3) social och kulturell påverkan och 4) tillräcklig information och kunskap. Resultatet visar att hjärtsviktspatienter påverkades fysiskt, emotionellt och socialt av hjärtsviktsdiagnosen och de använde olika strategier för att hantera sin egenvård. Patientens kunskap om sin sjukdom och egenvård påverkade egenvården och relationen med vården var viktig. Det framkom att det ibland uppstod missförstånd mellan vården och patienten. Diskussion: Att inte förstå varför man ska utföra egenvård och inte ha tillräcklig kunskap om sin diagnos bör uppmärksammas av vården för att förbättra och individanpassa information om vikten av egenvård.

Bakgrund: Cancerbehandlingen ger ofta kraftiga biverkningar hos den som drabbats av cancer. Sjuksköterskans fokus är att främja hälsa hos individen vilket kan ske genom att stödja patienten i sin återhämtningsprocess. Problem: En stor andel patienter som avslutat en cancerbehandling upplever att återhämtningen efteråt är tuff och svår. Patienterna påverkas negativt i sin hälsa även lång tid efter avslutad cancerbehandling och behovet av att ingå i ett hälsofrämjande arbete blir betydande för att uppnå en återhämtning. Syfte: Att belysa faktorer av betydelse för sjuksköterskans hälsofrämjande arbete för patienter som avslutat cancerbehandling Metod: En litteraturöversikt innehållande fyra kvalitativa artiklar, tre kvantitativa artiklar och tre artiklar av mix-metod. Resultat: Tre teman identifierades som hade betydelse i sjuksköterskans hälsofrämjande arbete för patienter som avslutat cancerbehandling. Dessa var: betydelsen av patientens unika berättelse, betydelsen av stöd och betydelsen av att dela kunskap. Slutsats: Sjuksköterskans stödjande roll för patienter som avslutat en cancerbehandling skiljer sig åt mellan varje unik patient vilket måste beaktas i sjuksköterskans hälsofrämjande arbetet. / Background: Cancer treatment often produces severe side effects in those affected by cancer. Nurse's focus is to promote the health of the individual which can be done by supporting the patient in their recovery process. Problem: Patients who have completed a cancer treatment find that recovery afterwards is tough and difficult which means that patients are adversely affected in their health even long after the end of the cancer treatment and the need to be part of a health promotion work becomes significant in order to achieve a health recovery. Aim: To elucidate factors of importance for the nurse's health promotion work for patients who have completed cancer treatment. Method: A literature review containing four qualitative articles, three quantitative articles and three articles by the mix method. Results: Three themes were identified that have significance in the nurse's health promotion work for patients who have completed cancer treatment. These were: The importance of the patient's unique story, the importance of support and the importance of knowledge sharing. Conclusion: The nurse's supporting role for patients who have completed a cancer treatment differs between each unique patient which must be considered in the nurse's health promotion work.

Bakgrund Droppfot är vanligt vid många sjukdomar och tillstånd, och resulterar i en oförmåga att dorsalextendera fotleden. I vissa fall måste en sentransferering av tibialis posterior utföras för att återställa förmågan att dorsalextendera. Operationen utförs på olika sätt, är väldokumenterad och väl beforskad. För att operationen ska ge önskat resultat krävs god rehabilitering postoperativt. Rehabiliteringen är mindre dokumenterad och saknar tydliga direktiv att förhålla sig till.  Syfte Syftet med denna scoping review var att sammanställa och granska den tillgängliga kunskapen angående rehabiliteringen efter en sentransferering av tibialis posterior.   Metod En scoping review valdes som studiedesign då artikelutbudet är begränsat. Studien utfördes enligt riktlinjer av Arksey & O’Malley (2005), samt Preferred Reporting Item for Systematic Reviews and Meta-Analyses (PRISMA).  Resultat Resultatet av sökningen och artikelurvalet på 28 artiklar visade på en stor inkonsekvens i hur rehabiliteringen utförs. De data som extraherades var; antal deltagare, typ av operation, belastning postoperativt, immobiliseringstid, samt beskrivning av fysioterapeutiska insatser. Vissa studier vittnar om 11-12 veckors immobilisering i gips, medan andra mobiliserar inom en vecka postoperativt och undviker att gipsa. Den stora inkonsekvensen kan delvis förklaras med att deltagarnas grunddiagnoser varierar mellan de inkluderade studierna, samt att de kirurgiska tillvägagångssätten skilde sig åt, samt inkluderade andra operationer. Endast två studier behandlade rehabiliteringen som sitt huvudsyfte. Slutsats Bristfällig forskning finns för att kunna dra några vetenskapliga slutsatser. Mer forskning behövs, både som adresserar fysioterapeutiska interventioner och rehabiliteringsfasen i helhet. Mer specifik forskning gällande rehabiliteringen vid sentransferering av tibialis posterior med beaktande av de enskilda diagnoserna behövs också.

No description available.

Bakgrund: Cancerrelaterad fatigue (CRF) är en vanlig konsekvens av cancer och cancerbehandling som påverkar patienter starkt negativt. Att hitta en behandling med låg risk för biverkningar som även är resurseffektiv är angeläget för att dessa patienter ska få bättre livskvalitet. Syfte: Att kartlägga evidensen och effekten av yoga som behandling av CRF hos människor som avslutat cancerbehandling. Metod: Studien var en litteraturstudie med systematisk sökning i databasen PubMed. Studierna kvalitetsgranskades med PEDro scale och tillförlitligheten till det sammanvägda resultatet graderades med GRADEstud. Resultatsammanfattning: Sex av åtta studier visade en signifikant minskning av CRF efter en yogaintervention jämfört med väntelista eller annan behandling. PEDro-granskningen visade på hög kvalitet på samtliga studier. GRADEstud-granskningen av sammanvägningen gav låg eller mycket låg tillförlitlighet. Konklusion: Evidensen av yoga som behandling av CRF har låg (++) eller mycket låg (+) tillförlitlighet enligt GRADEstud. Fler studier behövs för att undersöka specifika yogaformers effekt i syfte att standardisera interventionen samt öka det vetenskapliga underlaget. Sökord: cancer related fatigue, yoga, physiotherapy, randomized controlled trial.

Bakgrund: Hjärtinfarkt tillhör idag en av Sveriges vanligaste folksjukdomar och räknas till en av de främsta dödsorsakerna världen över. Att överleva en hjärtinfarkt är numera vanligt förekommande och resulterar i att sjuksköterskor kommer möta fler hjärtinfarktpatienter.  Beroende på återhämtningen kan hjärtinfarkten ha inverkan på patientens livskvalité. Syfte: Litteraturstudiens syfte är att undersöka patientens livskvalité efter en hjärtinfarkt samt vad som skulle underlätta återhämtningen. Metod: En icke-systematisk litteraturöversikt har verkställts av sju kvantitativa artiklar och en kvalitativ artikel. Artiklarna valdes ut från databaserna CINAHL och PsycInfo. Därefter genomfördes en kvalitetsgranskning enligt en integrerad analys. Resultat: I resultatet redovisades tre huvudkategorier: Fysisk och psykisk påverkan som innebär att patienterna inte alltid vågar vara fysiskt aktiva efter en hjärtinfarkt samt att dem ofta mår psykiskt sämre desto närmre infarkten det var. Behov av stöd och kunskap visade på hur viktig både familjen och vården var. Sociala faktorers påverkan efter hjärtinfarkt innebar främst att längre utbildning bland patienterna gav inverkan på livskvalitén. Slutsats: Stöd från anhöriga och vårdpersonal har omfattande betydelse för patientens förutsättningar att återgå till ett vardagligt liv efter en hjärtinfarkt. Patienterna beskrev sig uppleva livskvalité när de kände meningsfullhet.

Bakgrund: Tidigare forskning visar att sjuksköterskor erfar ambivalenta känslor i vårdandet av traumapatienter, vissa delar är sjuksköterskor trygga i, andra delar finns det känslor av osäkerhet och maktlöshet, men kommunikation och teamarbete ses som viktiga beståndsdelar i omvårdnaden av traumapatienter. Patienter anser att sjuksköterskors kommunikation behöver vara tillförlitlig inom traumaomvårdnaden. Säkert omhändertagande och samarbete är likaså viktiga delar för att traumaomvårdnaden ska lyckas. Närstående önskar även de att sjuksköterskorna ska kunna ge en god kommunikation, erbjuda delaktighet i vården och att omvårdnadspersonalen som vårdade deras sjuka anhöriga ska vara kompetenta. Syfte: Att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av att vårda traumapatienter inom akutsjukvården. Metod: Litteraturöversikt baserad på tjugoen kvalitativa artiklar enligt Thomas och Hardens (2008) analysmetod. Resultat: Resultatet visade att sjuksköterskorna blev emotionellt påverkade av traumaomhändertagande. På grund av den stress och osäkerhet sjuksköterskor upplevde krävdes det strategier för att hantera den emotionella påverkan. Kommunikation i traumateamet var en viktig faktor i arbetet och kommunikationen till patient och närstående upplevdes i vissa stunder svårt att hantera. Fortsättningsvis var arbetsmiljön en utmanande del i arbetet med resursbrist och även hot och våld kunde förekomma. Slutsats: Sjuksköterskors erfarenheter av traumavården är att det är ett komplext och utmanande arbetsområde för sjuksköterskor, att det ses som ett krävande men stundtals mycket givande och utvecklande för sjuksköterskorna. / Background: Previous research shows that nurses experience ambivalent feelings in the care of trauma patients, some parts are nurses confident in in other parts there are feelings of insecurity and powerlessness, but communication and teamwork are seen as important components in the care of trauma patients. Patients believe that nurses' communication needs to be reliable in trauma care. Secure care and cooperation are also important elements for the success of trauma care. Relatives also want the nurses to be able to provide good communication, offer participation in care and that the nursing staff who cared for their sick relatives should be competent. Aim: To describe nurses' experiences of caring for trauma patients in emergency care. Method: Literature review based on twenty-one qualitative articles according to Thomas and Harden's (2008) analysis method. Result: The results showed that the nurses were emotionally affected by trauma care. Due to the stress and insecurity nurses experienced, strategies were needed to deal with the emotional impact. Communication in the trauma team was an important factor in the work and the communication to the patient and relatives was perceived at certain times as difficult to handle. The work environment continued to be a challenging part of the work with a lack of resources, and threats and violence could also occur. Conclusion: Nurses' experience of trauma care is that it is a complex and challenging work area for nurses, but that it is seen as demanding but sometimes very rewarding and developing for the nurses.

Bakgrund: Regional anestesi har blivit en alltmer vanlig anestesimetod och har flera fördelar för individen, vården och samhället. Trots de betydande fördelarna är många patienter rädda för att genomgå regional anestesi, vilket är associerat med känslor av oro och ångest. Tidigare forskning visar att anestesisjuksköterskans omvårdnadsåtgärder är betydelsefulla för patienternas välmående.  Syfte: Att beskriva patienters upplevelse av vårdrelationen med anestesisjuksköterskan under regional anestesi utifrån ramverket Fundamentals of Care.  Metod: En litteraturöversikt med en kvalitativ systematisk ansats. Resultatet är baserat på 19 kvalitativa originalartiklar. Artiklarna analyserades utifrån en deduktiv innehållsanalys.   Resultat: Resultatet presenteras utifrån fem kategorier som är avgörande för en god vårdrelation; att känna sig trygg med anestesisjuksköterskan, att känna anestesisjuksköterskans närvaro, att få sina behov tillgodosedda, att känna sig delaktig i sin egen vård och att få berätta om sin upplevelse. Resultatet visar att preoperativ information och ett gott bemötande var viktigt för patienterna. Under operationen ville patienterna känna anestesisjuksköterskans närvaro. Vidare visar resultatet att anestesisjuksköterskans kunskap om patienterna var avgörande för att kunna ge en god omvårdnad. I den postoperativa fasen var det värdefullt för patienterna att få berätta om sin upplevelse. Slutsats: Mötena mellan patienter och anestesisjuksköterskan är ofta korta men avgörande för etablerandet av en vårdrelation. Anestesisjuksköterskan har närmast kontakt med patienten under regional anestesi och genom att få en kännedom om hur patienter upplever vårdrelationen kan omvårdnaden förbättras.

Bakgrund: Stroke är en folksjukdom som är den tredje vanligaste dödsorsaken i Sverige. En stroke medför ofta olika komplikationer vilket kan bidra till en sämre livskvalitet. Aktiviteter som personen klarat av innan blir plötsligt en utmaning och för att vårdpersonal ska kunna ge en bra omvårdnad behövs det insikt om upplevelsen efter uppkommandet av en stroke. Syfte: Syftet var att beskriva personers upplevelser av att förlora funktioner efter att ha drabbats av en stroke. Metod: En allmän litteraturöversikt som baserades på nio kvalitativa vetenskapliga artiklar genomfördes. Databaserna Cinahl Complete och Pubmed användes. Analysprocessen utgick från tre analyssteg enligt Friberg. Resultat: Frustration och att känna sig osjälvständig var tydliga upplevelser genom resultatet. Resultatet delades in i fyra kategorier: Att inte längre ha en fullt fungerande kropp, svårt att hantera känslorna, att få förståelse och anpassa sig till den nya livssituationen och att inte klara sig själv och behöva hjälp från andra. Diskussion: Metoden diskuterades utifrån trovärdighetsbegreppen: tillförlitlighet, verifierbarhet, pålitlighet och överförbarhet. Från resultatet lyfts tre fynd. Det ena fyndet handlar om att behöva få hjälp från andra vilket bidrar till att autonomi och integritet kränks. Det andra fyndet handlar om känslorna frustration och låg självkänsla som kan uppkomma efter stroke där samhället även påverkar. Det tredje fyndet handlar om att få en förståelse för sjukdomen för att kunna återhämta sig. Fynden diskuteras utifrån personcentrerade omvårdnadsmodellen och Stages of changes förändringssteg.