I det här arbetet undersöker vi hur man kan arbeta med dystopisk skönlitteratur som primärt verktyg i ämnesövergripande arbete på gymnasiet. Vi undersöker också hur ett sådant arbete kan främja elevernas kritiska tänkande och hur det kan gynna lärare i yrket. Uppsatsen vilar på en teoretisk grund vilken utgår från ett sociokulturellt lärande. Teoretikerna vi använder som stöd är Roger Säljö och Lev Vygotskij. Vi använder de skönlitterära verken Brave New World av Aldous Huxley, Kallocain av Karin Boye, 1984 av George Orwell och The Hunger Games av Suzanne Collins, som exempel i ett ämnesövergripande arbete. I studien har vi kommit fram till att ett ämnesövergripande arbete med dystopisk skönlitteratur som nyckeltext fungerar mellan svenska och flera olika kurser på gymnasiet. Vi har även kommit fram till att arbete med dystopisk skönlitteratur kan gynna elevers kritiska tänkande, vissa berättelser mer än andra. Genom att använda dystopisk skönlitteratur som nyckeltext i ett ämnesövergripande arbete får läraren avlastning i arbetsbördan. Det finns även dubbel kompetens att tillgå i ett sådant arbete, även för eleverna som genom textsamtal utifrån olika perspektiv har bättre förutsättningar till högre måluppfyllelse.

The purpose of our study is to find the reasons behind teachers' different choices of literature in the Swedish subject at Sixth Form level in Sweden. These choices have didactical consequences regarding what is actually taught through literature. There is a risk that the diverse subject of Swedish, according to the Swedish curriculum, is not taught to its full extent due to a lack of understanding of what literature should be used for. We believe that one way to counteract this misunderstanding is finding a consensus in the choice of literature between teachers of Swedish. The literature review covers central Swedish sources with student and teacher perspectives on literature use in school. We also included more recent international studies to include further perspectives on different kinds of literature and literature use. To accomplish our study, we interviewed six teachers of Swedish at three different schools in the Southwest of Sweden about their choices of literature as well as their view of literature in Swedish education. The teachers' choices of literature were compared and analysed using theories on categorization of the Swedish subject in school and other factors that might play a role in the choice of literature. We also interpreted what kind of reading was prioritized by teachers to analyse the didactic implications of different literature choices. Additionally, we searched for any sign of consensus between the teachers that might show us whether or not teachers of Swedish do have consensus in their choice of literature. We concluded that our informants all have different views on literary education, which guide their choices, and we have made suggestions for finding consensus in the choice of literature.

I studien undersöks hur intervjuade svensklärare på högstadiet har påverkats av kraven på att digitalisera skolan samt vilka utmaningar och möjligheter det medför i litteraturundervisningen. I studien riktas synen mot att studera litteratur i form av olika textmedier såsom tryckta böcker, e-böcker och ljudböcker.Studien bygger på det sociokulturella perspektivet som teoretiskt ramverk. Det sociokulturella perspektivets kopplingar till studiens resultat är tydligt då det fram-kommer att lärare i den litteraturdidaktiska praktiken använder sig av samtal och diskussion, där det sociala samspelet är en viktig del i lärandeprocessen enligt såväl det teoretiska ramverket som studiens resultat.Studien genomfördes genom halvstrukturerade intervjuer med sex verksamma svensklärare på grundskolans högstadium.Studiens huvudresultat visar att läsförståelse är enklare att nå genom att läsa tryckta böcker än e-böcker men att en kombination av att läsa och lyssna är det som skapar bäst läsförståelse i undervisningen. Utmaningen för den tryckta boken är att skapa en lust för eleverna att läsa samtidigt som möjligheten är att eleverna enklare tar till sig en tryckt bok jämfört med en e-bok eftersom de tydligt ser början och slutet. Utmaningen kring digitala bokresurser såsom e-böcker och ljudböcker är främst kopplad till resurser ute i skolorna i kombination med kunskapen hos lärarna och inställningen till att använda digitala enheter. Möjligheten är att det skulle vara enkelt att ställa om till att digital läsning för lärarna då det i undervisnings-sammanhang skulle kunna användas samma arbetssätt som vid läsning av tryckta böcker.

This degree project in swedish is a study on the videogame L.A. Noire (Team Bondi, 2011),where the goal with the essay is to determine which narrative and plot presents itselves in thevideo game. Another point of investigation is how videogames could act as a literaturedidactic tool for pupils and teachers alike. The videogame is analysed with the method“skugga intrigen“, a method originally created to help analyse plots and narratives inliterature. The game has two major plots and takes place in a very strict timelines within thestory and these are during the vice and the arson desks within the LAPD. Previous research onthe topic has concluded that videogames could be implemented as a place not just forentertainment, but education as well. Schools and teachers may lose their authority andcontrol of the classroom if the differences between the school education and their ownunofficial knowledge outside of school is not on par. Perhaps L.A. Noire and othervideogames can become the next great literature didactic tool within the swedish senior highschool?

Denna studie syftar till att undersöka den didaktiska potentialen i Margaret Atwoods Tjänarinnans berättelse och hur den kan användas i svenskundervisningen i gymnasieskolan för att utbilda elever i den svenska skolans etiska principer. Dessa etiska principer innefattar bland annat respekt för miljön, alla människors lika värde och jämställdhet. Tjänarinnans berättelse kommer i denna studie läsas ur ett ekofeministiskt perspektiv och analyseras tematiskt. Den tematiska analysen har vidare identifierat fyra teman: miljöpåverkan, mänskliga rättigheter, utnyttjande av kvinnokroppen och religiös frihet. I den didaktiska analysen kopplas dessa fyra teman till läroplanen och diskuteras utifrån ett didaktiskt perspektiv. Analysen visar den didaktiska potentialen i Tjänarinnans berättelse och att romanen är lämpad för att undervisa i svenska skolans etiska principer.

Med detta examensarbete har jag för avsikt att undersöka klassikers didaktiska funktion i svenskundervisningen både ur ett lärarperspektiv och ett elevperspektiv på högstadiet. För att undersöka området har jag använt mig av de kvalitativa forskningsmetoderna lektionsobservation och intervju med både lärare och elever. Resultatet har analyserats utifrån Lars- Göran Malmgrens ämneskonceptioner, Magnus Perssons perspektiv på myten om den goda litteraturen, Mark Pikes forskning om klassiker i undervisningen samt Louise Rosenblatt och Judith Langers receptionsteorier. Resultatet av min undersökning visar att det är lärarens syn på svenskämnet som avgör hur klassikerns funktion betraktas och följaktligen arbetas med i undervisningen. Resultatet visar även att lärarens planering och undervisning av litteraturarbetet inte nödvändigtvis stämmer överens med elevernas uppfattning om det samma.

No description available.

Denna uppsats analyserar fyra litterära teman i Astrid Lindgrens Bröderna Lejonhjärta (1973) med syfte att se verkets didaktiska potential för gymnasieskolans svenskundervisning. Temana som analyseras är mod, frihet, godhet och död, vilka alla kopplas till skolans styrdokument; både i form av ämnesplan och värdegrund. Undersökningens teoretiska utgångspunkt är dels i begreppet didaktisk potential, vilken innebär en undersökning av verkets möjligheter att användas i undervisningen kopplat till styrdokument, dels i tolkningsmöjligheter, vilket innebär en analys av hur framställningen av verket och dess teman kan tolkas på olika sätt. Uppsatsen inspireras av forskning som visat på fördelar med att använda barnlitteratur i undervisning för elever i högre åldrar, både på grund av igenkänningsfaktorer och tidseffektivitet. Den tidigare forskningen som lyfts fram handlar dels om tidigare tolkningar av verket som undersökningen sedan sätter in i ett didaktiskt perspektiv, dels om hur spänningen mellan realism och fantasi ter sig i andra av Lindgrens verk och därmed vilka olika anledningar det finns att tolka saker på skilda sätt. Undersökningen visar hur de olika temana framställs i boken och på vilka olika sätt dessa kan tolkas. Med de olika perspektiven konstateras att läsningen av Bröderna Lejonhjärta kan skapa diskussioner som i sin tur hjälper elever att förstå sig själva och andra.

För den som undervisar i litteratur i dagens skola kan det vara en stor utmaning att välja vilka texter eleverna ska arbeta med, med tanke på alla skönlitterära verk som finns att ta del av. Till lärarens hjälp finns det flera olika läromedel som denne kan använda sig av, b.la. litteraturantologier. Det finns en mängd antologier med olika urval av verk från både manliga och kvinnliga författare och med olika ursprung, skrivna i olika tider. Denna studie gör en komparativ analys av fyra litteraturantologier avsedda för svenskundervisningen på gymnasienivå. Syftet med studien är att ta reda på vilka likheter och skillnader som finns mellan antologiernas innehåll. Dessutom genomförs en liknande analys på de till texterna hörande samtals- och diskussionsfrågor som finns med i antologierna. I resultatet framgår att b.la. att det finns stora likheter i vilka verk man har valt att ha med i antologierna, och att man har valt författare med liknande ursprung. Det finns även skillnader mellan antologierna – t.ex. har någon antologi inte lika stor representation av verk som någon annan, och tidsintervallen mellan första och sista verket i en antologi är kortare än i en annan antologi. De samtals- och diskussionsfrågor som finns kopplade till de antologiserade texterna är utformade så att antingen eleven ska söka svaret i texten, ska svara med stöd från texten eller ska dela sina personliga erfarenheter gällande vad de tyckte om texten.

Syftet med denna uppsats är att ta reda på hur yrkesverksamma lärare i år 1-3 ser på användningen av skönlitteratur i undervisningen och att förhålla dessa beskrivningar till den litteratursyn jag som blivande lärare håller på att utveckla. Litteraturgenomgången anknyter till läsarorienterande teoribildningar, i linje med den konstruktivistiska, sociokulturella syn på lärande som min utbildning präglas av. Resultatet av en intervjuundersökning med sju lärare presenteras och analyseras utifrån uppsatsens frågeställningar – hur lärarna relaterat till sin användning av skönlitteratur beskriver undervisningens varför, vad och hur. Med hjälp av erfarna lärare ges jag därmed en möjlighet att reflektera kring min egen litteratursyn, inte minst frågan om varför skönlitteraturen kommer att ha en plats i min framtida undervisning. Slutsatsen är att jag tydligare upplever vikten av att ha ett synsätt på kunskap och läsning som fokuserar läsarens möte med text, där förståelse byggs i gemenskap, med lusten som drivkraft.