Syftet med denna studie är att undersöka BVC:s möjligheter att förebygga de separationer som sker till följd av omställningen från att vara ett par till att även bli förälder. I studien beskrivs BHV-sjuksköterskors uppfattning om prevention av separation under småbarnsfasen samt hur BHV-sjuksköterskor ser på sina förutsättningar att arbeta med föräldrars parrelation. Studien är en kvantitativ enkätstudie. Enkäten har besvarats av BHV-sjuksköterskor anställda i Region Östergötland eller privata utförare med Region Östergötland-avtal. Totalt delades 99 enkäter ut. Svarsfrekvensen var 83 %. Resultatet visar att BHVsjuksköterskor uppfattar att det är möjligt att förebygga separation hos föräldrar i småbarnsfasen, att brister sällan framkommer i föräldrars parrelation på BVC och att många BHV-sjuksköterskor inte upplever att de har förutsättningar att arbeta med frågan. Slutsatsen är att BVC är i behov av ett förtydligat uppdrag om de ska arbeta med föräldrars parrelation liksom få rätt förutsättningar att utföra ett sådant uppdrag. / The purpose of this study is to examine the possibilities for Swedish Child Healthcare Centers to prevent parents separating as a consequence of transitioning from being a couple to having a child and becoming parents. The current study describes Child Health Care nurses’ opinions on preventing parents with small children from separating, as well as these nurses’ opinions on their possibilities to work with the parents on their relationships. The study is a quantitative questionnaire study answered by Child Health Care nurses working in public healthcare in Region Östergötland or in private facilities contracted by Region Östergötland. 99 questionnaires were handed out in total, and the answer frequency was 83 %. The results show that Child Health Care nurses feel it is possible for them to prevent parents with small children from separating, that flaws in the parents’ relationships are rarely detected at the Child Health Care Centers, and that many Child Health Care nurses don’t feel they have any possibilities to work on this issue. The conclusion is that Child Health Care Centers are in need of a clear description of their task, and whether or not this includes working with parents’ relationships; and if it does, how the centers can attain the necessary prerequisites for carrying out this task.

This paper was aimed to study if and how business leaders’ leadership style change throughout the life cycle of a business. Leadership has long been a well-studied area, where research has primarily focused on larger business sizes. Therefore, the essay writers found it interesting to instead study leadership from a micro and small business perspective. The study has used a qualitative research method with semi-structured interviews as the data collection method. The method was chosen based on the essay writers' desire to gain insight into the respondents' experiences and perspectives on the study subject. The collected data was then analyzed through a theory-driven thematic analysis based on the study's theoretical framework. The data was analyzed based on the theories of company life cycle phases and leadership styles in an attempt to answer the study's purpose and research question. The conclusion showed that corporate leaders' leadership styles are partially absolute and partially dynamic. The absolute leadership style was expressed during stable circumstances and phases, while the dynamic leadership style emerged during demanding and challenging situations and phases. Furthermore, it was found that leadership styles changed more significantly if the phases or circumstances required other leadership methods than the methods that the leader's absolute leadership style is characterized by. The change in leadership styles is therefore based on which life cycle phase the company is in, but also on the leadership style that the leader possesses fundamentally. / Syftet med denna uppsats har varit att undersöka om och hur ledarskapsstilar hos företagsledare förändras i takt med företags livscykelfaser. Ledarskap har länge varit ett välstuderat ämnesområde, där forskningen främst har varit inriktad mot de större företagsstorlekarna. Därför fann uppsatsskribenterna det intressant att istället studera ledarskap ifrån mikro-och småföretagsperspektiv. Studien har tillämpat en kvalitativ forskningsmetod med semistrukturerade intervjuer som datainsamlingsmetod. Metodvalet baserades på att uppsatsskribenternas önskan att få ta del av respondenternas erfarenheter och perspektiv kring studieämnet. Därefter analyserades insamlad data genom en teoristyrd tematisk analys som baserades på studiens teoretiska referensram. Hädanefter analyserades datan utifrån teorierna om företagslivscykelfaserna och ledarskapsstilar i ansats att besvara studiens syfte och frågeställning. Slutsatsen påvisade att företagsledares ledarskapsstilar delvis är absoluta och delvis dynamiska. Den absoluta ledarskapsstilen kom till uttryck under stabila omständigheter och faser medan den dynamiska ledarskapsstilen framträdde vid krävande och utmanande situationer och faser. Vidare kunde det konstateras att ledarskapsstilarna förändrades mer avsevärt om faserna eller uppkomna omständigheter krävde andra ledarmetoder än de metoder som ledarens absoluta ledarskapsstil karakteriseras av. Förändringen i ledarskapsstilar baseras därav på vilken fas i livscykeln företaget befinner sig inom men även vilken ledarskapsstil ledaren innehar i grunden.

Rådande beslutsfattande för broar fokuserar mestadels på de tekniska, ekonomiska och säkerhetsrelaterade perspektiven. Dessa perspektiv är viktiga men samtidigt råder det på samhällsnivå en vilja och ett krav på byggsektorn att minska sin miljöpåverkan.Detta arbete identifierar metoder, arbetssätt och strategier som leder till en ökad livslängd av betongbroar. En ökad livslängd hos vårt befintliga bestånd av betongbroar undviker stora samhällsekonomiska kostnader och är önskvärt ur ett hållbarhetsperspektiv.En miljö- och kostnadsanalys har gjorts på riskkonstruktionen kantbalken. Kantbalkens valdes för analys då konstruktionsdelen visat sig vara särskilt problematisk. Analysen jämför fyra olika förvaltningsstrategier på kantbalken på en bro vars kantbalks byts efter 40 år. Strategierna som jämförs är: byte till en kantbalk med rostfri armering, byte till en kantbalk med rostfri tvärkraftsarmering, byten till en kantbalk i standardutförande och senare installation av olika katodiska skydd. Skiljande underhållsåtgärder för dessa strategier jämförs med hänsyn till ägarkostnader och användarkostnader. Miljöpåverkan för strategierna jämförs med miljöindikatorn Global Warming Potential i produktskedet.Resultatet visar att användandet av rostfri armering i kantbalken sparar mycket på användarkostnader sett till hela livslängden på bron men med en ökad miljöpåverkan i produktskedet. Dessutom kan galvaniskt katodiskt skydd med sprutad zink vara en lovande kostnadseffektiv lösning för att förlänga livslängden på kantbalkar. / Current decision-making for bridges focuses mainly on the technical, economical and safety related perspectives. These perspectives are of course important but at the same time there exists a will on societal level and a demand on the building sector to reduce their environmental impact.This report identifies methods, ways of working and strategies that lead to an increased life-span of concrete bridges. An increased life-span of our existing stock of concrete bridges avoids large socio-economic costs and is desirable from a sustainability perspective.A life-cycle analysis and life-cycle cost assessment has been done on a construction part at risk, the edge beam. The edge beam was chosen for analysis as it was shown to be a particularly problematic part of the construction. The analysis compares four different management strategies for the edge beam of a bridge where the edge beam is replaced after 40 years. The compared strategies are: replacing the edge beam for one with stainless steel reinforcement, replacing the edge beam for one with stainless steel shear reinforcement, replacing the edge beam to a standard one and later installing different cathodic protection solutions. The differing life-cycle measures for these strategies are compared with regards to owner-costs and user-costs. Environmental impact for the strategies is compared using the environmental impact indicator Global Warming Potential in the product stage.The results show that the use of stainless reinforcement in the edge beam saves a lot on user-costs over the whole life-span of the bridge but with an increased environmental impact in the product stage. Additionally, the use of galvanic cathodic protection in the form of sprayed zinc seems to be a promising cost-effective solution to increasing the life-span of edge beams.

AstraZenecas PET BFS på site Snäckviken vill implementera en maskinstatuslista lik den som implementerats för PET TBH/PS, för att kunna få en överblick över hela området samt kartlägga och prioritera framtida investeringar och besluttagande. PET BFS (IN/PP) är i behov av en maskinstatuslista på grund av en del föråldrad utrustning, inhalation och injektion linjerna saknar utförligt underlag för att en investeringsplan ska tas fram. Syftet med skapandet utav maskinstatuslistan är för att kunna ta reda på om livslängden kan förlängas eller om och när utrusningen behöver renoveras, uppgraderas eller bytas ut. Målet med rapporten är att sammanställa en maskinstatuslista/kritikalitetsmatris över all utrustning inom PET BFS, vilket inkluderar både inhalation och injektion. Maskinstatuslistan ska innehålla nuläget på status för utrustning. Detta inkluderar livslängd, reservdelsstatus och underhållskostnader för respektive utrustning. Det ska hjälpa PET BFS med att skapa en helhetsbild över linje/område vilket innebär att säkerhetsställa driftsäkerheten för all utrustning, identifiera kritiska komponenter, ta fram investeringsunderlag samt tillföra samsyn för underhållsstrategin inom verksamheten. Listan ska vara möjlig för fortsatt uppdatering av underhållsingenjör/serviceingenjör samt deltagare/resurser. De kritiska komponenterna identifierades för IN06, IN07, IN08, PO06, PO07 samt listades i maskinstatuslistan. De kritiska komponenternas status identifierades genom kontakt med leverantörer. Riskanalysen kunde inte utföras fullt ut dels på grund av saknad information, saknad tillgång till SAP samt tidsbegränsning. Data för andelen utgångna komponenter visar att en stor andel av komponenterna som undersökts är utgångna, samtidigt som majoriteten av dessa utgångna komponenter har ersättare. / AstraZeneca's PET BFS on the site Snäckviken wants to implement a machine status list similar to the one implemented for PET TBH / PS in order to get an overview of the entire area to map and prioritize future investments and decisions. PET BFS (IN/PP) is in need of a machine status list due to some outdated equipment, inhalation and injection departments lacking a detailed basis for producing an investment plan. The purpose of creating the machine status list is to be able to find out if the service life can be extended or if and when the equipment needs to be renovated, upgraded, or replaced. The aim of the report is to compile a machine status list/criticality matrix of all equipment within PET BFS, which includes both inhalation and injection. The machine status list must contain the current status of equipment status. This includes service life, spare part status and maintenance costs for each piece of equipment. It will help PET BFS to create an overall picture of the line/area, which means ensuring the operational safety of all equipment, identifying critical components, producing investment data and adding consensus for the maintenance strategy within the business. The list must be possible for further updating of the maintenance engineer/service engineer and participants/resources. The critical components were identified for IN06, IN07, IN08, PO06, PO07 and listed in the machine status list. The status of the critical components was identified through contact with suppliers. The risk analysis could not be performed in full due to lack of information, no access to SAP and time constraints. Data for the proportion of obsolete components show that a large proportion of the components examined are obsolete, while the majority of these obsolete components have a replacement.

I denna studie har olika transportmedel undersökts och jämförts med avseende på faktorerna hållbarhet, restid, kostnad och komfort på sträckan Stockholm-Köpenhamn. Detta för att avgöra vilket transportmedel som bör satsas vidare på samt vilket som borde prioriterasutifrån både ett samhällsperspektiv och från individens perspektiv. De transportmedlen som undersökts är tåg, höghastighetståg, flyg, elflyg, bil och elbil. Mycket vikt har lagts ned på beräkningen av batteriproduktionens utsläpp. Detta för att bättre kunna avgöra elflygets och elbilens hållbarhet jämfört med de mer konventionella transportmedlen. Resultaten från denna studie visar att elbilen är det transportmedel som orsakar minst utsläpp av CO2e/sätes km i form av 2,9 gram, tätt följt av höghastighetståg med 3,2 gram och vanligt tåg med 5,5 gram. Elflyget hade nästan tre gånger så mycket utsläpp per säteskm som tåget, medans vanligt flyg var klart sämst med 125 gram. Vad gäller restid från dörr till dörr var det höghastighetståget som var snabbast med 260 minuter. Flyget var 20 minuter långsammare medans elflyget var 55 minuter långsammare. Bil och elbil var klart långsammast med 485 minuter. Elbilen var däremot klart billigast meden kostnad per passagerare på 332 kr medan flyget och elflyget var dyrast med en kostnad på 2 594 kr och 2 161 kr respektive. När komforten analyserades användes bland annat upplevd restid. Utifrån dessa siffror samt andra faktorer avgjordes det att tåget och höghastighetståget hade bäst komfort. Utifrån dessa resultater samt analyser av andra aspekter av hållbarhet såsom arbetsvillkor, utsläpp av farliga ämnen och användning av naturresurser har studien kommit fram till att tåget och speciellt höghastighetståget är det bästa alternativet. Då batteriindustrin brister på många punkter inom hållbarhet bör framtida satsningar ske på grönare alternativ som undviker batterier helt och hållet.

This dissertation deals with pawning primarily from the perspective of the pawners. It utilises two samples from the ledgers of a municipal pawnshop in Borås in western Sweden, from 1922/23 and 1932/33. Its aim is to deal with the relation between the material and financial side of pawning as well as the causes behind pawning. One of the results of the study is that most pawn loans were very small, which means that pawning probably was connected to income insufficiency. It showed that weekly repeated pawning, which has been proposed in previous research as a common pattern, was nearly non-existent. Instead, most pawners were occasional customers at the pawnshop. It was shown that certain collateral (such as clothes and decorative objects) affected the length of the redemption time. This meant that pawners had the ability to redeem a pledge quickly – if they had a need for the item. However, at the same time, pawns could remain for a long time in the pawnshop, which indicates that repaying the loan was difficult for the pawner. Otherwise, they should have acted to minimise the interest they had to pay for the loan. For the pawner the payment of the loan likely meant foregoing much needed consumption in the present. According to this study, variability of income was a more important cause for pawning than the size of income. Pawn loans likely countered short-term variation in income or expenditures. However, it could not help against long-term unemployment. The study also investigated if pawning was affected by the life cycle, but found no clear relationship. The study showed that most of the customers at the pawnshop were male, which goes against most of the previous research. Another of the study’s result was that women’s pawning, but not men’s pawning, was connected to the presence of children in the household, and women had also more children than men did. Having many children had also an effect on women’s pawning, but not on men’s. The study considers that it seems like women pawned more due to family needs than men did.

<p>A growing number of companies realise that to achieve their environmental goals and satisfy stakeholder expectations, they need to look beyond their own facilities and to involve their suppliers in environmental initiatives. A life cycle approach means that the production system should be optimised as whole, across national boarders and individual organisations taking part all the way from extraction to disposal. This study is a Life Cycle Inventory of resources used when producing a piece of cotton garment and the method is based on the standardisation series of ISO 14040-43. The area of study, Tamil Nadu the most southern state of India, accounts for more than 90% of India’s knitwear exports to Western Europe. The main conclusion is that the Life Cycle Inventory could bean appropriate method to be used within the textile industry but the main advantage may not be in solving problems but instead framing them in a distinctive way and making people aware of them. An approach that combines life cycle and sustainability concepts could be a way towards enhanced corporate responsibility.</p>

<p>Mitt uttalade syfte var att studera ämnet meningen i livet utifrån Frankl, Fromm och Kübler-Ross. Min frågeställning var först vilka skillnader och likheter som föreligger mellan dem i ämnen som har betydelse för huvudsyftet: mening i livet. Därefter undrade jag över möjligheten att genom ett nutida levnadsöde bedöma tankegångarna.</p><p>Gällande första frågeställningen anser jag mig funnit både skillnader och likheter. Jag valde, efter studiet av litteraturen, att inrikta mig på ämnena kärlek, tid, människosyn, död och meningen i livet. Krasst har jag enbart funnit två områden där trion är överens och det är vikten av att ha kärlek till sig själv och nödvändigheten av att uppleva och ta hand om tiden här och nu. Själva anledningarna till denna likhet kan variera men vikten vid dem överensstämmer. Skillnaderna är otaliga, men av stegrande natur.</p><p>Fromm beskriver sin teori av meningen i livet genom varandets livsform logiskt. Han avböjer från känslomässiga yttringar, är återhållsam i sitt leverne och förkastar ägande som något som hindrar människan att hitta mening i varandet. Kübler-Ross befinner sig långt från Fromm när hon för fram intuitionen som ledsättet för att leva fullt och växa i nuet. Hennes mening består av att växa genom kärlek och lärande av läxor från den obegränsade världen. För det krävs att lita på sin intuition i situationer där det enligt Fromm krävs koncentration och kritiskt tänkande. Frankl befinner sig mellan de två. Han har inte samma öppenhet för förutbestämdhet och fortsatt liv som Kübler-Ross. Samtidigt står han i motsättning till Fromm då han anser att döden har betydelse för meningen i livet. Frankls mening är unik för varje människa och för varje ögonblick.</p><p>Fromm anser att vi själva styr, Frankl verkar ha ett övre skeende vilket människan kan påverka via anden och Kübler-Ross menar att det finns en färdig plan vilken människan styrs mot. I samtliga frågor anar jag en eskalering från Fromms återhållsamhet via Frankls förlåtande och möjliggörande till Kübler-Ross svävande harmoni.</p><p>Vad gäller dagens levnadsöde finner jag länkar till samtliga i trion. Dock anser jag att Frankls teorier är de som är mest framträdande. Att skapa olika värden, med attitydvärdet som det tyngsta och mest givande samt ta ställning lyser igenom som avgörande i Lindqvists berättelse. Att leva idag, men samtidigt hitta kraft i det förflutna som finns som en del av individen. Tryggheten i att veta att människan är älskad för sin ande, det som finns kvar oavsett den egna existensens varande. Slutligen, det bästa: att varje sekund är ett liv!</p>

Mitt uttalade syfte var att studera ämnet meningen i livet utifrån Frankl, Fromm och Kübler-Ross. Min frågeställning var först vilka skillnader och likheter som föreligger mellan dem i ämnen som har betydelse för huvudsyftet: mening i livet. Därefter undrade jag över möjligheten att genom ett nutida levnadsöde bedöma tankegångarna. Gällande första frågeställningen anser jag mig funnit både skillnader och likheter. Jag valde, efter studiet av litteraturen, att inrikta mig på ämnena kärlek, tid, människosyn, död och meningen i livet. Krasst har jag enbart funnit två områden där trion är överens och det är vikten av att ha kärlek till sig själv och nödvändigheten av att uppleva och ta hand om tiden här och nu. Själva anledningarna till denna likhet kan variera men vikten vid dem överensstämmer. Skillnaderna är otaliga, men av stegrande natur. Fromm beskriver sin teori av meningen i livet genom varandets livsform logiskt. Han avböjer från känslomässiga yttringar, är återhållsam i sitt leverne och förkastar ägande som något som hindrar människan att hitta mening i varandet. Kübler-Ross befinner sig långt från Fromm när hon för fram intuitionen som ledsättet för att leva fullt och växa i nuet. Hennes mening består av att växa genom kärlek och lärande av läxor från den obegränsade världen. För det krävs att lita på sin intuition i situationer där det enligt Fromm krävs koncentration och kritiskt tänkande. Frankl befinner sig mellan de två. Han har inte samma öppenhet för förutbestämdhet och fortsatt liv som Kübler-Ross. Samtidigt står han i motsättning till Fromm då han anser att döden har betydelse för meningen i livet. Frankls mening är unik för varje människa och för varje ögonblick. Fromm anser att vi själva styr, Frankl verkar ha ett övre skeende vilket människan kan påverka via anden och Kübler-Ross menar att det finns en färdig plan vilken människan styrs mot. I samtliga frågor anar jag en eskalering från Fromms återhållsamhet via Frankls förlåtande och möjliggörande till Kübler-Ross svävande harmoni. Vad gäller dagens levnadsöde finner jag länkar till samtliga i trion. Dock anser jag att Frankls teorier är de som är mest framträdande. Att skapa olika värden, med attitydvärdet som det tyngsta och mest givande samt ta ställning lyser igenom som avgörande i Lindqvists berättelse. Att leva idag, men samtidigt hitta kraft i det förflutna som finns som en del av individen. Tryggheten i att veta att människan är älskad för sin ande, det som finns kvar oavsett den egna existensens varande. Slutligen, det bästa: att varje sekund är ett liv!

Denna studie behandlar bondehushållets försörjningsmönster och dess utveckling sent 1800-tal. Undersökningen fokuserar på ett svenskt hushåll åren 1870-1900, enperiod då jordbruksekonomin integrerades i marknader och ledde till ökad specialisering, nya jordbruksvaror, ökad rationalisering i produktionen och Bruksdöd för gamla näringar. Hushållet, Tomtas gård i Folkärna socken uti södra Dalarna, utgör ett av de bondehushåll i Sverige som själv dokumenterade processen genom bondedagbokens dagliga och vardagliga notiser. Den ekonomiska vardagen i bondehushållet har studerats för att förstå vad förändringarna innebar för människorna som direkt deltog i-, och påverkades av, marknadsintegreringen. Detta har skett genom att studera bondehushållets medlemssammansättning och tidsdisposition för olika arbetsmoment utifrån antagandet att husbondens livscykel hade en avgörande inverkan på bondehushållets försörjningsmönster. Livscykel förstås här som den tid då gårdsansvar innehas av en husbonde fram till dess att en ny husbonde, son eller svärson, tar över gården. Under livscykelns gång förändras, utökas och minskas, produktionen i relation till husbondens egen fas i livet. I kombination med aggregerad data från myndigheter har bondedagboken använts för att ge en detaljerad källa av den ekonomiska vardagen vid bondehushållet. Studien visar att bondehushållet marknadsanpassade sin produktion och utnyttjade det växande näringslivet i socknen för fortsatt förädling av egna varor. Processen tog sig även uttryck i medlemssammansättningen då primärt pigor anställdes för boskapsskötseln, vilket traditionellt utfördes av kvinnor. Bondehushållets livscykel kan utifrån nuvarande studie inte sägas ha ändrat marknadsanpassningen. Samtidigt framgår att interna konflikter om gårdsansvar inverkade på försörjningsmöjligheterna. En utvecklad metod krävs för att värdera betydelsen av husbondens livscykel för bondehushållets försörjningsmönster, framförallt om en närmare förståelse av kvinnors arbete ska kunna uppnås. / This study is concerned with the farmer households pattern of sustenance and its development. The study focuses on one Swedish household between 1870-1900. The late 19th century was a period when agricultural economy became increasingly integrated in markets, leading to increased specialisation and rationalisation of production and subsequent outsourcing of production from previous centres of manufacture. The household members of Tomtas farm in Folkärna parish, within southern Dalarna, were among the households in Sweden that documented this process through the daily reports of a diary. The economic every-day of the household has been studied in order to understand what these changes meant for the people who directly participated in, and were affected by, the market integration of agriculture. This has been conducted by focusing on the household’s member composition and the work allocation of its members; the theoretical assumption being that the family-fathers life cycle imposed limits on a household’s pattern of sustenance. The life cycle is here understood as the period when a male figurehead held household responsibility until a son or son-in-law took over the role of family-father. During this period, the pattern of sustenance changed, increased and stagnated, in relation to the family-fathers phases in life. In combination with aggregated data from authorities the farmer diary of Tomtas farm has been used for detailed accounts on the economic every-day of the household. The study suggests that the farmer household adjusted its production and used the growing commercial life of the parish for further refinement of its own resources. This process was expressed in the one-sided recruitment of female peasants for animal products, which traditionally had been conducted by women. The households lifecycle has, based on this study, not explained the extent of market adjustment. Still, there are indicators that lifecycle related conflicts did influence the patterns of sustenance though its extent is hard to estimate. Methodological refinement is required to assess the importance of the family-father's lifecycle on the household's pattern of sustenance, particularly if a more detailed account is to be given on women’s work in late 19th century agriculture.