Med denna kvalitativa studie har det vart som avsikt att undersöka studie- och yrkesvägledares möjligheter till kompetensutveckling inom den kommunala vuxenutbildningen. Tre respondenter från varsin kommun med minst fem års arbetslivserfarenhet är kärnan i denna studie med en koppling till Humankapitalteorin. Deras egna erfarenheter har lyfts fram varpå det likaså har undersökts om respondenterna anser att prestationsförmågan påverkas utifrån den möjlighet till kompetensutveckling som finns och hur möjligheten till kompetensutveckling har förändrats under en fem års period. Resultatet visar på att de tre respondenterna hade varierande möjligheter och erfarenheter av kompetensutveckling och att det var för åtminstone en av respondenterna en möjlighet som har minskat under en period på fem år. Det gemensamma för respondenterna var att ingen känner sig påverkad i sin prestationsförmåga utifrån möjligheten till kompetensutveckling och en gemensam syn på kompetensutvecklingens värde. Den gemensamma synen var att p.g.a. ett föränderligt samhälle och utbildningssystem är det viktigt med kompetensutveckling för att känna sig säker i sin arbetsroll, men också för att kunna utföra det på bästa möjliga sätt. Vardagslärandet i form av problemlösning och samtal med elever var en stor bidragande faktor till respondenternas kompetensutveckling. Studien visar således på att respondenternas strävan efter att vara trygg och kunnig i sin arbetsroll är motivationen till att ständigt kompetensutveckla sig själv på olika vis i den mån man kan.

Lärande har fått en allt bredare definition och sträcker sig numera även till arbetsplatser, där fokus ligger på att stimulera ett livslångt lärande, med bland annat kompetensutveckling. Den förändrade synen på lärande har inneburit att diskursen om livslångt lärande har vuxit fram. Inom pedagogisk forskning har det visat sig att många verksamheter ser det vara gynnsamt att främja ett livslångt lärande på arbetsplatser, då de anser att det skapar goda förutsättningar för både de anställda och verksamheten i stort. Denna studie syftar till att bidra till en ökad förståelse för hur diskursen om livslångt lärande på arbetsplatser tar sig uttryck i offentliga samt privata verksamheters rekryteringsprocesser. Studiens undersökningsobjekt är platsannonser publicerade av kommunala och fristående skolor som söker gymnasielärare i Stockholmsregionen, dessa undersöks genom en kvalitativ och kvantitativ innehållsanalys av 40 platsannonser från kommunala skolor och 40 platsannonser från fristående skolor. Resultatet visar på likheter i de respektive skolors platsannonser, detta var bland annat att den arbetssökande önskades besitta vissa personliga egenskaper som främjar lärande och utveckling på arbetsplatsen. En annan likhet som visades var att den arbetssökande ska vara beredd på både individuellt och socialt lärande, samt vara villig att utvecklas med verksamheten för att bidra till ett ömsesidigt lärande. Skillnader som resultatet belyste, i platsannonserna mellan kommunala och fristående skolor, var den arbetssökandes möjlighet till utveckling. En annan skillnad som synliggjordes var hur det lärande subjektet framställdes i de respektive skolors platsannonser. I resultatet synliggjordes även benämningar som var vanligt förekommande i platsannonserna, benämningar som var kopplade till egenskaper som tyder på en utvecklingsbar medarbetare, socialt lärande samt fortsatt lärande på arbetsplatsen. Förekomsten av benämningarna var olika frekvent i kommunala och fristående skolor. I resultatet framkom det även att i platsannonserna så fanns det sammanhang där det lärande subjektet konstruerades, dessa var såväl erbjudanden om, som krav på, formellt och informellt lärande. Denna studie har bidragit med en ökad förståelse för hur diskursen om livslångt lärande på arbetsplatser tar sig uttryck i offentliga samt privata verksamheters rekryteringsprocesser, genom att visa på likheter och skillnader i hur diskursen om livslångt lärande har gett mening till kommunala och fristående skolors platsannonser.

I inledningen påvisas att den äldre befolkningen ökade vilket kommer leda till ett större behov av fler medarbetare inom vård och omsorg, dock finns en minskning av antalet arbetsföra personer. Syftet med denna studie var att studera medarbetares syn på vad social kompetens är och hur den sociala kompetensen behövs inom vården. Hur medarbetarna uppfattar social kompetens och hur viktig den är. Hur den sociala kompetensen kan utvecklas samt hur de ser på den i relation till annan kompetens. Tidigare forskning konstaterade att kompetens är ett komplext begrepp och har flera definitioner. De viktigaste delkomponenterna är kommunikation samt bemötande, men även kontexten har betydelse. Inom det specifika omsorgsområdet finns det tre delkompetenser vilka är relations-, sak- och förändringskompetens. Forskningen lyfter fram individens möjlighet att agera i olika situationer och de personliga egenskaperna. Metoden för denna studie är en kvalitativ forskningsmetod som utfördes med hjälp av semistrukturerade intervjuer. Studien genomfördes med respondenter som arbetade inom äldreomsorgen både inom hemvården och på boenden på olika arbetsplatser i Mellansverige. Efter intervjuerna transkriberades dessa och analyserades, allt utifrån Vetenskapsrådets fyra huvudkrav informationskravet, samtyckeskravet, konfidentialitetskravet och nyttjandekravet. I resultatet framgick väsentliga områden som framkom i studien vilka var bemötande, kommunikation, flexibilitet, beteende, samarbete samt att vara i situationen. Vidare framhävdes att den sociala kompetensen var A & O för att arbeta inom vården och omsorgen och kunde utvecklas på flera sätt både genom formell och reell kompetens. I slutsatsen framgick det att respondenterna påtalar att det finns flera komponenter som är ingår i social kompetens och de viktigaste är bemötande och kommunikation, men även relationell kompetens. Studien påvisar åsiktsskillnader hur social kompetens utvecklas dock finns en överensstämmelse att social kompetens är en tillgång i vårdarbetet.

Syftet med den här studien har varit att studera hur kompetensutveckling påverkar medarbetarnas arbetstillfredsställelse och hälsa, genom att ställa frågor om deras upplevelser av arbete, kompetensutveckling och lärande. Data samlades in från 129 projekt- och serviceledare på ett svenskt tjänsteföretag med hjälp av ett webbaserat enkätverktyg. Enkätens frågor formulerades utifrån de psykosociala faktorer som enligt tidigare forskning, främjar lärande och hälsa på en arbetsplats. Hypotesen om att kompetensutveckling påverkar medarbetaren, testades genom att jämföra skillnader utifrån respondenternas olika bakgrund och samband mellan olika variabler. Resultatet visar att utebliven kompetensutveckling påverkar medarbetarens arbetstillfredsställelse negativt, samtidigt som resultatet motsäger förväntningarna om att finna ett samband mellan arbetstillfredsställelse och att brister i arbetet går ut över hälsan. Då uppfattningar och värderingar är beroende av individuella faktorer så som yrkeskategori och erfarenhet, gör att studiens resultat inte är representativt för medarbetare inom andra branscher eller för andra yrkesgrupper på samma arbetsplats. Resultatet av studien kan vara ett stöd för aktuell arbetsplats i deras förbättringsarbete för lärande och kompetensutveckling av sina projekt- och serviceledare. En förhoppning är att studien kan bidra till ökad kunskap om arbetslivspedagogiska förutsättningar för lärande och utveckling i arbetslivet men också för att utöka medarbetarens förståelse för och medvetenhet om betydelsen av bildningsidealet det livslånga lärandet.

The purpose of this thesis is to gain increased knowledge and understanding about how knowledge and learning as concepts are described in municipal library plans. Municipal library plans are required by law, and can thus be used to compare descriptions of different public libraries’ functions and goals. The method and theory used to analyse the library plans is discourse analysis, more specifically Ernesto Laclau and Chantal Mouffe’s discourse theory. Four discourses pertaining to different views of knowledge and learning in public libraries have been identified in the library plans: the democracy discourse, the requirement discourse, the availability discourse and the expectation discourse. In the democracy discourse knowledge and learning are viewed as causally related to public libraries and democracy, in that public libraries are seen as providing knowledge, which in turn is seen as being a prerequisite for democracy and democratic development. This discourse is visible in all library plans, and appears to be viewed as self-evident and objective. The requirement discourse is based on a view of knowledge and learning as a requirement in contemporary society, as well as in public libraries, while the availability discourse views knowledge and learning as something public libraries should provide access to and make available. The library thus does not have the same direct teaching or instructing role in the availability discourse as in the requirement discourse. In the expectation discourse, knowledge and learning is viewed as something library users expect from the library, and that the library, because of this, should provide.

I dagens samhälle förväntas medborgare ta ansvar för sin egen hälsa. Ett egenasnvar kräver kunskaper om hälsa. Hälsa är en del i skolämnet idrott och hälsa och kan vara en plattform att utveckla hälsokunskaper. Problemet med just hälsa är att begreppet upplevs oklart. Detta får betydelse för vad lärare anser som viktig kunskap och väljer att tolka in i den tillämpade hälsokundervisning. Därför är syftet med detta arbete att undersöka hur gymnasielärare i ämnet idrott och hälsa pratar om undervisning och begreppet hälsa för att främja ett livslångt lärande. Frågeställningarna som denna uppstats har avsikt att besvara är: På vilka sätt arbetar lärare med hälsa i ämnet idrott och hälsa? Hur gör lärare för att främja elevernas ansvar både för sin egen och andras hälsa? Studien bygger på data insamlat genom kvalitativa intervjuer genomförda med sex gymnasielärare i idrott och hälsa. Det insamlade materialet från intervjuerna mynnade sedan ut i ett trnskiberingsarbete följt av ett tolkningsarbete med en hermeneutisk ansats. Lärarnas olika erfarenheter och upplevelser av hälsoundervisning tolkas i studien med hjälp av begreppet "hälsolittercacitet" och "fördjupad kunskap". I resultatet framkommer det att lärare arbetar med hälsa men arbetssätten och innehållet varierar. Utvecklandet av teoretisk hälsokunskap, praktisk hälsokunskap och självmedvetenhet förekommer i större utsträcking än kritiskt förhållningsätt och medborgaransvar kring hälsofrågor som alla har betydelse för hälsolitteracitet. Detta kan vara problematiskt i den mån att undervisningen inte främjar elevernas utveckling av fördjupad i kunskap i hälsa. Fördjupad kunskap är en förutsättning för att eleverna ska kunna ta ansvar både för sin och andras hälsa i samhället i stort. Ett möjligt redskap för att eleverna ska utveckla fördjupad kunskap kan vara att undervisningspraktiken utgå från hälsolitteracitet, för att försäkra sig om att alla delar på ett eller annat sätt behandlas.

Digitaliseringen har medfört omfattande samhällsförändringar. Dator- och internetanvändningen i skolans undervisning har ökat samt inom studie- och yrkesvägledningen. Syftet med studien är att analysera gymnasieelevers upplevelser av e- vägledning samt att stärka kunskapen om hur elevers behov av god e-vägledning kan tillgodoses och vidareutvecklas. Vi vill undersöka elevernas upplevelser av digital vägledning som samtalsplattform, skillnader i upplevelsen mellan e-vägledning och traditionell vägledning samt elevers uppfattningar kring teknikförbättringar inom e- vägledning. Vi har valt att tillämpa en kvalitativ intervjumetod. Analysen av gymnasieelevers upplevelser tolkas i relation till tidigare forskning och centrala styrdokument om e-vägledning. Resultaten visar att eleverna i studien upplever många positiva möjligheter med e-vägledning. Eleverna och tidigare forskning lyfter att det finns subjektiva skillnader i upplevelsen mellan e-vägledning och traditionell vägledning. Det finns även tekniska utmaningar kring e-vägledningen vilket samtliga elever i studien berörde. Förhoppningen är att studien ska bidra med värdefull kunskap kring hur elevers behov av god e-vägledning ska tillgodoses.

Livslång vägledning är ett förhållandevis nytt och därtill svårfångat begrepp inom vägledningsområdet. Denna undersökning syftar till att analysera nyligen publicerad internationell samhällsvetenskaplig forskning med fokus på livslång vägledning i termer av förståelse, syfte, mål samt komponenter i tillvägagångssätt att realisera livslång vägledning. Med detta ämnar studien bidra till en tydligare förståelse och begreppsdefinition för vad livslång vägledning innebär i relation till vägledarprofessionen. Kopplingen till vägledarprofessionen görs i studien i form av en analys av resultatet i förhållande till vad som skrivs fram i det svenska nationella styrdokumentet Skolverkets allmänna råd för studie- och yrkesvägledning (Skolverket 2013). Scoping review har använts som metod, och kvalitativ analys har använts som analysmetod. Studien bekräftar den beskrivna komplexiteten och bredden på konceptet livslång vägledning. Resultatet visar på att den samhällsvetenskapliga forskningen med fokus på vägledning är mångfacetterad, även om vissa teman går att urskilja. Resultatet visar också att en övervägande del av forskningen har bedrivits inom, författats och knutits till en västerländsk och europeisk kontext där Europeiska unionen (EU) har en tydlig roll.

Denna studie har som syfte att undersöka hur medarbetarsamtalet bidrar till medarbetares psykiska välbefinnande på arbetsplatsen samt dess bidrag till utvecklingen av organisationen i stort. Urvalet för studien och de som har intervjuats är behandlingsassistenter på Statens institutionsstyrelse. Syftet har undersökts genom två forskningsfrågor vilka är: (1) huruvida behandlingsassistenter upplever att medarbetarsamtalet bidrar till deras psykiska välbefinnande, utifrån lärandeaspekterna utveckling, mål och gemenskap och (2) huruvida behandlingsassistenter upplever att medarbetarsamtalet inverkar på deras arbetsprestation och därmed organisationen i stort, utifrån lärandeaspekterna utveckling, mål och gemenskap. Studiens syfte har undersökts utifrån en kvalitativ intervjumetod bestående av semistrukturerade intervjuer. Intervjuerna genomfördes digitalt via Zoom och Skype med hänsyn till den rådande pandemin, Covid-19 och rekommendationerna för att minska smittspridningen (Folkhälsomyndigheten, april 2021). Det empiriska materialet som intervjuerna resulterade i har analyserats genom det teoretiska perspektivet livslångt lärande för att förstå resultatet utifrån de tre lärandeaspekterna utveckling, mål och gemenskap. Resultatet visar att behandlingsassistenter ofta har en stressfull arbetsmiljö och att medarbetarsamtalet hjälper att hantera den stressen. Dessutom visar resultatet att medarbetarsamtalet ökar det psykiska välbefinnandet, främjar lärande och förbättrar arbetsprestationen för organisationen i stort. Medarbetarsamtalet bidrar till ett ökat psykiskt välbefinnande genom att relationen till chefen och samarbetet med kollegor förbättras samt att den individuella utvecklingen och känslan av tillfredställdhet främjas. Arbetsprestationen förbättras dels genom att den individuella utvecklingen samt möjlighet för reflektion främjas och dels genom att stressen minskar.

Lärande organisationer har sedan slutet av 80-talet kommit att få mycket plats inomorganisationsforskning och begreppet har blivit synonymt med hur företag anpassar sig efter denomvärld de verkar i. Forskningen har visat hur givande lärandet kan vara för företag både i termer avvinst och välmående hos medarbetarna, men empiriska undersökningar har samtidigt visat att lärandeorganisationer inte fått fäste i praktiken. Parallellt med detta finns vissa rön som stödjer det traditionellasynsättet att vissa individer är mer kapabla att fatta strategiska beslut, medan andra är mer lämpadesom enbart utförare, och därmed är i behov av styrning. Vårt syfte var att i detta arbete undersöka hurlärande inom en organisation kan förstås genom en grupp chefers upplevelser. Studien designades somen fallstudie inom ett företag och empirin inhämtades från sex kvalitativa intervjuer. Genomklassificering av resultaten i enlighet med Senges discipliner, visade studien att intervjupersonernasupplevelser till stor del sammanföll med det aktuella företagets profilering som lärande organisation,då arbetssättet beskrevs som adaptivt, både inom den egna organisationen och gentemot omvärlden. Imaterialet kunde vi skönja en bakomliggande människosyn, vilket kunde möjliggöra en diskussion påett aggregerat plan. Vilka implikationer detta har för lärandet kan inte identifieras utifrån studiensresultat, utan kräver vidare undersökningar, förslagsvis innehållande både observationer ochintervjuer med fler medarbetare. / Since the end of the 1980s, learning organizations have gained a lot of space in organizational researchand have become synonymous with how companies adapt to the world in which they operate. Researchhas shown how rewarding learning can be for companies both in terms of profit and well-being of theiremployees, but empirical studies also show that learning organizations have not gained foothold inactual practice. In parallel with this, some evidence supports the traditional view that some individualsare more capable of making strategic decisions, while others are more suited to following orders andtherefore need to be controlled. The present study was designed as a case study within a company andthe empirical evidence was obtained from six qualitative interviews. By categorizing the results inaccordance with Senge's disciplines, the results showed that the interviewees' experiences by and largewere consistent with the company's profile as a learning organization, as the work methods weredescribed as adaptive, both within the organization and vis-à-vis the outside world. The materialshowed an underlying attitude towards colleagues, which made a discussion on an aggregated levelpossible. The implications of this relationship for learning could not be identified on the basis of theresults of the present study, and would require further investigations, including both observations andinterviews with more employees. / <p>2021-06-07</p>