• Refine Query
  • Source
  • Publication year
  • to
  • Language
  • 116
  • 8
  • Tagged with
  • 124
  • 124
  • 47
  • 37
  • 36
  • 34
  • 32
  • 28
  • 23
  • 20
  • 15
  • 14
  • 14
  • 12
  • 11
  • About
  • The Global ETD Search service is a free service for researchers to find electronic theses and dissertations. This service is provided by the Networked Digital Library of Theses and Dissertations.
    Our metadata is collected from universities around the world. If you manage a university/consortium/country archive and want to be added, details can be found on the NDLTD website.
61

Äldres motivation till utbildning : En studie om pensionärers motiv till att studera på Senioruniversitetet

Fällman, Malin, Eklund, Sofie January 2012 (has links)
Efter att ha läst mycket om pedagogik kopplat till barn, unga och skolan kände vi att vi ville skriva vår examensuppsats om något annorlunda. Vi fick höra talas om organisationen Senioruniversitetet och bestämde oss föra att skriva om äldres lärande, eller rättare sagt äldres motivation till studier på Senioruniversitetet. Denna undersökning är en kvalitativ intervjustudie där vi har intervjuat elva stycken medlemmar på Senioruniversitetet. Senioruniversitetet är en organisation som erbjuder olika kurser, aktiviteter och resor för seniorer. Det finns i flera städer i landet men vi valde att fokusera på Uppsalas Senioruniversitet. Alla som har fyllt 58 år eller har en partner som är medlem får ta del av kursutbudet. Senioruniversitetet startade sin verksamhet 1979 och har idag ca 2400 medlemmar bara i Uppsala. Vårt mål var inte att kunna generalisera vårt resultat till äldre i allmänhet utan att nå våra informanters personliga berättelser och tankar. Vi utförde semistrukturerade intervjuer då vi ville att våra informanter skulle få utrymme för egna reflektioner men samtidigt kunna styra samtalet mot våra frågeställningar. Våra intervjufrågor är delvis kopplade till vad som motiverar våra informanter till studier/medlemskap på Senioruniversitetet. Vi frågade även om informanternas bakgrund för att se om det finns något samband mellan deras utbildnings- och arbetsbakgrund och deras motivation till lärande på äldre dagar. Vårt resultat visade på mycket likartade svar. Informanternas berättelser skilde sig åt på många ställen men var mycket lika angående motivation till studier och vi kunde se tydliga kopplingar till deras bakgrund. De största motivationsfaktorerna till medlemskap vid Senioruniversitetet är att hålla sig aktiverad (både fysiskt och mentalt), lära sig nya saker, personlig utveckling, ta vara på och repetera tidigare kunskaper och att få sociala kontakter och social stimulans. Informanternas bakgrund, så som utbildning och arbetsliv, men även deras föräldrars yrken och syn på utbildning har haft en påverkan på deras val att studera och val av kurser. Teorier om social reproduktion, livslångt lärande och olika motivationsteorier lägger vi stort fokus på när vi presenterar, analyserar och belyser dessa individers berättelser.
62

En syn på det livslånga lärandet : Litteraturstudie av åtta studentuppsatser

Clason, Anna, Clason, Per-Anders January 2010 (has links)
In this essay, we examine what kind of themes that are found in essays written by students who have studied within the teacher programme at universities in Sweden. The goal of our essay is to find themes that are reoccurring in eight student essays, and that can be understood through the concept of lifelong learning. Our essay combines three research methods. It is mainly an essay where we utilize qualitative reading research, but we have also gained inspiration from hermeneutics and the critical thinking. The result of our study shows that students within the teacher programme in Sweden are well aware of the strong points found within the concept of lifelong learning. Three themes were found that were reoccurring within all essays. These were the teacher as a role-model, as well as a person of empathy. We also found the need for a teacher to be a reflective practician. Lastly, the teacher needs to be a good communicator. The idea of the teacher being a role model were mainly found within essays written towards pre-school education. The need for being a reflective practician were found in essays written towards upper secondary levels as well as adult education, whereas the idea of the teacher being a good communicator were mainly found in essays concerning adult education.
63

Den nya gymnasieskolan 2011 : Gymnasiereformen utifrån ett utbildningshistoriskt perspektiv och ett livslångt lärandeperspektiv

Löf, Hanna January 2011 (has links)
För att arbeta i den nya gymnasieskolan som träder i kraft i höst (2011) är det viktigt att sätta sig in i de förändringar som reformen innebär. Syftet med denna uppsats har varit att reda ut vilka de största nyheterna i den nya gymnasieskolan är. Detta har analyserats utifrån ett utbildningshistoriskt perspektiv för att ge förändringarna ett större sammanhang och utifrån ett livslångt lärandeperspektiv för att se hur den nya gymnasieskolan ska bli en del av elevernas livslånga lärande. Analysen har gjorts genom studier av dokument på den politiska nivån och den operationaliserande nivån, där bland annat Skolverkets publiceringar ingår. Även utbildningshistorisk litteratur och litteratur och artiklar kring livslångt lärande har studerats för att sätta förändringarna i ett större perspektiv. En jämförelse har gjorts mellan dagens gymnasieskola som har letts under ledorden valfrihet och flexibilitet och den nya gymnasieskolan som har ledorden högre krav och kvalitet. Studiens resultat visar att det kommer många nyheter i den nya gymnasieskolan. Exempelvis kommer den nya gymnasieskolan att innefatta åtstramningar i ordningsregler och inträdeskrav, och ny omfattning på de gymnasiegemensamma ämnena, tidigare kallat kärnämnen. En ny betygsskala införs och två examina införs, en högskoleförberedande examen och en yrkesförberedande examen. Dessa förändringar syftar till att på sikt höja kvalitén i den Svenska gymnasieskolan. Studien visar också att den svenska skolan har förutsättningar för att ge ungdomar en bra start på ett livslångt lärande.
64

Marknadens Didaktik : Hur den didaktiska strategin livslångt lärande legitimeras gentemot det formella utbildningsområdet i den globala kontexten / Market didactics – The legitimation of lifelong learning as didactic strategy

Lusensky, Max Jakob January 2012 (has links)
Den här magisteruppsatsen söker att besvara forskningsfrågan kring hur den didaktiska strategin livslångt lärande legitimerats som didaktisk strategi i den globala kontexten. Detta sker genom en hermeneutisk läsning och analys av centrala texter inom forskningsområdet och genom att tolka resultatet genom Berger och Luckmanns’ socialkonstruktionistiska teori för legitimering. Resultatet tycks peka på att centrala aktörers definition, tolkning och användning av begreppet globalisering samt användandet av ett språk präglat av en underliggande politisk ideologi formar vad som liknas vid ett symboliskt universa. Detta har i sin tur skapat förutsättningarna för en introduktion och legitimering av den explicita teorin livslångt lärande som en typ av didaktisk strategi. En legitimeringsprocess som resultatet tycks visa också inneburit en maktförskjutning där marknaden fått allt större inflytande över det formella utbildningsområdet vilket ställer frågor kring dess legitimitet och roll i ett globaliserat kontext. Syftet med uppsatsen är att bidra till den pedagogiska forskningen genom att belysa de problem som en alltför oreflekterad, okritisk och ensidig användning, anpassning och implementering av den didaktiska strategin livslångt lärande riskerar bidra till.
65

Upplevelsen av praktisk erfarenhet som kompetensutveckling

Johansson, Amanda January 2015 (has links)
Utbildning och livslångt lärande är idag aktuella begrepp i samhället och det finns en självklarhet i att skaffa sig en formell yrkesutbildning. Dock finns än i dag arbeten som kräver fysiska handlingar och praktiska erfarenheter. Yrken där individer tillsatt sig kunskap genom att arbeta, inte genom att studera. Badmästare är en sådan yrkesgrupp, där flertalet anställda saknar formell utbildning. Genom en fenomenologisk forskningsansats undersöks på vilka sätt en praktisk yrkesgrupp upplever kompetensutveckling och möjligheten att utvecklas i arbetet. Syftet var att utöka kunskapen om kompetensutveckling och genom forskningsansatsen bidra med ny kunskap, betydelsefull för pedagogiken i arbetslivet. Sex respondenter deltog och intervjuades. I resultatet beskrev badmästarna kompetensutvecklings som en påfyllning av kunskap och ett sätt att lära sig mer om yrket. Kompetensutveckling upplevdes genom utbildningar, i samtal med kollegor och i det egna utförandet av arbetet. Badmästarna upplevde att möjligheten till utveckling i arbetet överlag är stor, då arbetet innehållet många områden, där det alltid finns behov av utveckling. I tolkningen sattes fenomenet i relation till lärande, där kopplingar mellan upplevelsen av kompetensutveckling och vuxnas lärande kunde dras.
66

Iscensättande av identiteter i vuxenstudier / Staging Identities in Adult Education

Assarsson, Liselott, Sipos Zackrisson, Katarina January 2005 (has links)
The focus of this thesis is how identities are construed in adult education. According to the theoretical framework inspiring the study, identities are viewed as discursive constructions that are negotiated in social arenas. Hence, identities are considered versatile, plural and contradictory. The study has an ethnographic case study design and the field work was conducted 1998–2001. Various sources of data collection, such as interviews and participant observations were utilised. Every day practice at three different institutions of adult education in the case study municipality ”Nystad” were studied: Folk high school, Komvux and Liber Hermods flexgymnasium. Participants (27) were studied extensively, and a follow-up containing biographical interviews with the participants was also done 18 months after the main study. The result will show how the discourse of life long learning produce different technologies applying to different institutions of adult education defining what counts as knowledge, the relationships between actors and the demands participants will be posed with. Although the institutions of education are different, there are also similarities. The differences, however, are important in the recruitment of participants. The requirements of the education as to who you are supposed to be as a participant in adult education show a similar pattern, irrespective of the institution of education; the student with an interest in studying, prone to change, independent and well-behaved. Different strategies are detected when focusing the staging of participants’ identities, adaptive and defiant. An adaptive strategy means the adults meet the requirements of the education and a defiant strategy that they resist. The strategies may be applied by one and the same participant depending on the situation. Biographies show how different interpretative repertoires are used to stage different identities. The participants use four repertoires relevant to the subject: that of making a living, learning, earning credits and self realization. The repertoires applicable to the forms of teaching are teacher oriented, selfdirected and conversational. The repertoires used in relation to the teachers in adult education are expert, person, supervisor and administrator. The repertoires used by the adults in order to describe other participants are adult student, study mate and friend. The result of the study inspires the discussion of adult education in terms of social inclusion and exclusion.
67

Nyfikenhet i skolans värld : Vad elever i montessoriklass beskriver som lustfyllt lärande

Smeds, Mari January 2014 (has links)
Studien har genom intervjuer i fokusgrupper undersökt vad elever i montessoriklass erfar som lustfyllt i sin lärmiljö.  Elevernas svar har satts i relation till den forskning som finns kring motivation och framgångsfaktorer för lärande samt till montessoripedagogiken. De teorier som studien utgår ifrån är olika motivationsteorier, teorier relaterade till motivation samt montessoripedagogik. Även framgångsfaktorer för lärande beskrivs. Tillvägagångssättet i analysen av fokusgruppsintervjuerna har inspirerats av fenomenografisk metodansats. De två forskningsfrågor som studien ger svar på är vad elever på mellanstadiet och högstadiet, i de undersökta montessoriklasserna, framför som orsaker till att de känner nyfikenhet att lära sig mer i skolan, samt vilka av dessa faktorer som är kopplade till montessoripedagogikens principer, och om de går att överföra till all undervisning. Resultatet av studien visar att eleverna pekar ut läraren som viktig för huruvida de ska känna nyfikenhet och lust i lärandet. Förutom läraren anser eleverna att variation, konkret materiel, meningsfullhet, atmosfär i klassrummet, elevinflytande, samarbete med kamrater, flow och metakognition har avgörande betydelse för hur de upplever arbetet i skolan. Elevernas svar är relativt samstämmiga med de framgångsfaktorer för lärande som presenteras i studien. Det som utmärks som en skillnad är att miljön tillskrivs en större betydelse inom montessoripedagogiken än inom forskningen kring framgångsfaktorer för elevers lärande. Även lärarens roll i klassrummet skiljer sig åt. För den som vill öka elevernas lust att lära i skolan finns forskningsresultat som är tillämpningsbara i alla typer av klassrum och för att se praktisk tillämpning av de framgångsfaktorer som redovisas i studien rekommenderas ett besök i montessorimiljö.
68

Kompetensutveckling för yrkesverksamma studie- och yrkesvägledare inom kommunal sektor

Selin, Karin, Vennberg, Lina January 2015 (has links)
Syftet med detta arbete var att skapa en bild av studie- och yrkesvägledares egen syn på behov av och möjligheter till kompetensutveckling, detta i förhållande till de kunskaper och färdigheter som de själva och gällande bestämmelser säger behövs för att klara av yrkets utmaningar. För att uppnå syftet och för att få svar på frågeställningarna valdes en kvalitativ intervjustudie med 15 stycken utbildade yrkesverksamma studie- och yrkesvägledare och 5 stycken skolledare. När det gällde kompetensutveckling uttryckte samtliga respondenter i studien framförallt att för dem innebar det annat än kunskaper som utvecklas genom utbildning. Det de såg som kompetensutveckling var snarare egenskaper, erfarenheter och värderingar hos vägledaren som kunde utvecklas genom arbetet och samspelet med klienter och kollegor. Denna brist på kunskap hos vägledarna själva om de kunskaper de kan utveckla sina kompetenser inom kan ses bero på det faktum att studie- och yrkesvägledare inte har en arbetsbeskrivning för sitt yrke. Hade vägledarna haft en sådan skulle det vara enklare för dem att veta och visa på vilka kunskaper de bör ha i yrket, och vad de behöver kompetensutveckling inom. Att ungefär hälften av respondenterna saknade utvecklingsplan tyder även det på behovet av detta. En utvecklingsplan skulle då kunna kopplas till arbetsbeskrivningen för att få större tyngd. Respondenterna är rörande överens om att grundutbildning, återkommande kompetensutveckling och livslångt lärande tillhör de viktigaste framgångsfaktorerna för dem för att klara sig i sitt yrke i dagens snabbt föränderliga samhälle.
69

Hur ser förskollärare på sitt uppdrag? : - en kvalitativ studie om hur sex förskollärare tolkar sitt uppdrag och vilka kompetenser som krävs för att konkretisera förskolans uppdrag

Berge, Karin, Höglund, Erica January 2016 (has links)
Syftet med studien har varit att undersöka sex förskollärares uppfattningar omförskolans uppdrag, hur kompetens uppfattas av pedagoger och vilka kompetenserpedagoger behöver använda sig av och hur de ska arbeta för att konkretiserauppdraget i verksamheten. Studien bygger på kvalitativa intervjuer medförskollärare på olika förskolor i olika delar av landet. Alla intervjuade pedagoger ärutbildade förskollärare och intervjusvaren har utgångspunkt i deras personligaupplevelser och berättelser av hur de ser på förskolans uppdrag. Det resultat vi fåttfram genom utsagorna från våra intervjupersoner visar att förskolans uppdrag sessom flerdelad med många komponenter och inget som går att beskriva med några fåord. I resultatet synliggör pedagoger att en kombination av utbildning och personliglämplighet krävs i arbetet att konkretisera förskolans uppdrag. Resultatet visar attverksamma pedagoger behöver använda sig av olika dimensioner av kompetens föratt skapa en förskola som främjar barns utveckling och livslånga lärande. / <p>Betygsdatum i Ladok: 2016-12-23.</p>
70

Utvecklar problembaserat lärande : PBL i större omfattning de metakognitiva förmågorna för ett livslångt lärande?

Lindblom, Jessica January 2000 (has links)
Dagens växande kunskapssamhälle kräver förmågan till ett livslångt lärande och forskare inom inlärningspsykologin antyder att metakognition kan vara av omfattande betydelse för inlärningsresultatet. I en inlärningssituation utgörs det metakognitiva tänkandet av samordnandet av kunskap och andra strategier för hur vi ska gå till väga för att uppnå eftersträvansvärda kunskaper. Denna rapport undersöker huruvida problembaserat lärande - PBL utvecklar de metakognitiva förmågorna för ett livslångt lärande, jämfört med en traditionell undervisningsmetod. En quasi-experimentell design utfördes mellan PBL respektive traditionell undervisning där den metakognitiva förmågan bedömdes med hjälp av Assessment of Cognitive Monitoring Effectiveness - ACME. Undersökningsmetoden ACME innebär att studenterna uppmanas att bedöma vad de tror sig kunna respektive inte kunna. Resultatet av experimentet visar att PBL-studenterna presterade signifikant bättre än studerande enligt traditionell undervisning med avseende på metakognitivt tänkande i form av ACME-bedömning.

Page generated in 0.0723 seconds