Lärande organisationer har sedan slutet av 80-talet kommit att få mycket plats inomorganisationsforskning och begreppet har blivit synonymt med hur företag anpassar sig efter denomvärld de verkar i. Forskningen har visat hur givande lärandet kan vara för företag både i termer avvinst och välmående hos medarbetarna, men empiriska undersökningar har samtidigt visat att lärandeorganisationer inte fått fäste i praktiken. Parallellt med detta finns vissa rön som stödjer det traditionellasynsättet att vissa individer är mer kapabla att fatta strategiska beslut, medan andra är mer lämpadesom enbart utförare, och därmed är i behov av styrning. Vårt syfte var att i detta arbete undersöka hurlärande inom en organisation kan förstås genom en grupp chefers upplevelser. Studien designades somen fallstudie inom ett företag och empirin inhämtades från sex kvalitativa intervjuer. Genomklassificering av resultaten i enlighet med Senges discipliner, visade studien att intervjupersonernasupplevelser till stor del sammanföll med det aktuella företagets profilering som lärande organisation,då arbetssättet beskrevs som adaptivt, både inom den egna organisationen och gentemot omvärlden. Imaterialet kunde vi skönja en bakomliggande människosyn, vilket kunde möjliggöra en diskussion påett aggregerat plan. Vilka implikationer detta har för lärandet kan inte identifieras utifrån studiensresultat, utan kräver vidare undersökningar, förslagsvis innehållande både observationer ochintervjuer med fler medarbetare. / Since the end of the 1980s, learning organizations have gained a lot of space in organizational researchand have become synonymous with how companies adapt to the world in which they operate. Researchhas shown how rewarding learning can be for companies both in terms of profit and well-being of theiremployees, but empirical studies also show that learning organizations have not gained foothold inactual practice. In parallel with this, some evidence supports the traditional view that some individualsare more capable of making strategic decisions, while others are more suited to following orders andtherefore need to be controlled. The present study was designed as a case study within a company andthe empirical evidence was obtained from six qualitative interviews. By categorizing the results inaccordance with Senge's disciplines, the results showed that the interviewees' experiences by and largewere consistent with the company's profile as a learning organization, as the work methods weredescribed as adaptive, both within the organization and vis-à-vis the outside world. The materialshowed an underlying attitude towards colleagues, which made a discussion on an aggregated levelpossible. The implications of this relationship for learning could not be identified on the basis of theresults of the present study, and would require further investigations, including both observations andinterviews with more employees. / <p>2021-06-07</p>

Arbetsmarknaden och den snabba utvecklingen på alla områden tvingar arbetstagare att antingen kompetensutveckla sig inom sitt yrke, eller karriärväxla till ett nytt yrke. Detta uppmuntras även av omställningsorganisationer och arbetsförmedlingen, för att kunna vara anställningsbar genom hela arbetslivet. Det handlar om ett livslångt lärande. I genomsnitt karriärväxlar individer i åldern 18–64 år 1,8 gånger, kvinnor mellan 50–64 år karriärväxlar 2,4 gånger under sin yrkeskarriär därför kan det vara intressant att undersöka denna målgrupp. Att karriärväxla mitt i livet kan vara omvälvande och kräva en hel del mod och planering. Behovet av studie-och yrkesvägledning kan då vara befogat för dessa kvinnor för att komma vidare vad gäller stöd, uppmuntran, information och planering. Syftet med studien har varit att ur studie-och yrkesvägledares perspektiv, få kunskap om kvinnor mitt i livet som karriärväxlar. Studien har utgått från en kvalitativ forskningsmetod, vilket innebär att intervjuer har använts som empiri. Sex yrkesverksamma studie-och yrkesvägledare har intervjuats. Studien visar att de vanligaste faktorerna för kvinnor mitt i livet att karriärväxla är behovet av förändring och att utvecklas i sitt arbete samt hälsoskäl. Studiens resultat överensstämmer till stor del med tidigare forskning vad gäller faktorer, och helt när det kommer till vägledningsstrategier. Kvinnor mitt i livet har ett stort behov av en lyssnande, stödjande och informativ vägledning med fokus på perspektivvidgning.

I dagens globaliserade, tekniska och föränderliga samhälle är livslångt lärande på arbetsplatsen betydelsefullt för både organisationer och anställda. Forskning visar hur lärande på arbetsplatsen är en process som pågår dagligen, både formellt och informellt. En god lärmiljö främjar de anställdas välbefinnande och personliga utveckling, samt organisationers konkurrenskraft. Syftet med den här studien var att öka förståelsen kring vilka faktorer som främjar en lärande arbetsplats, med fokus på kompetens-överföring, organisationskultur, förändringsprocesser och ledarskap. Studien designades som en fallstudie inom en offentlig organisation, där sex medarbetare och deras chef intervjuades. Det empiriska materialet analyserades genom en tematisk analys, med utgångspunkt i Ellströms (2004) teoretiska ramverk om lärandets villkor. Vidare diskuterades resultatet i relation till tidigare forskning. Studien skildrar olika faktorer som främjar och hämmar lärandets möjligheter på arbetsplatsen. Generös kunskapsdelning, ett öppet arbetsklimat, förmåga till nytänkande, delaktighet och hög grad av handlingsutrymme är några av de faktorer som visar sig vara av stor betydelse. Studien synliggör att med rätt verktyg, strategier och inställning kan organisatoriska utmaningar väcka nyfikenhet och framåtanda snarare än motstånd. / <p>Godkänt 2022-06-03.</p>

Det problem som ligger till grund för detta arbete är att det enligt lägesbedömningen för 2014 av Grundskoleförvaltningen i Malmö kommun finns brister gällande kvalitet och omfattning med avseende på studie- och yrkesvägledningen på Malmö stads grundskolor. Samtidigt behövs ett livslångt lärande från studie- och yrkesvägledarnas sida för att upprätthålla god kvalitet och professionell standard på studie- och yrkesvägledningen enligt Lärarnas Riksförbund. Syftet är att utforska vilka insatser som studie- och yrkesvägledare inom Malmö stads grundskolor gör för att främja livslångt lärande. Vidare är våra frågeställningar: Vilket lärande talar studie- och yrkesvägledarna om att de utövar i sitt arbete? På vilket sätt nyttjar studie- och yrkesvägledarna sitt sociala nätverk för att upprätthålla det livslånga lärandet? Det framkom att studie- ochyrkesvägledare både tillämpar ett anpassningsinriktat och ett utvecklingsinriktat lärande. Det utvecklingsinriktade lärandet ger upphov till att anamma kunskaper så att de kan nyttjas fullt ut i det dagliga arbetet medan det anpassningsinriktade lärandet utmärks av reproduktiva aktiviteter. När aktiviteter skulle genomföras var proxy-agens (kontroll och verkan genom andra enskilda individer) det lättaste sättet att nyttja kontakter. Aktiviteter som tillämpades genom individuell och kollektiv agens (kontroll och verkan genom sig själv respektive genom sociala grupper) var det mest tids- och resurskrävande oavsett hur pass effektiva de i sig var för det livslånga lärandet. De olika agensnivåerna tenderade att vävas samman. Informanters inställning till lärande kunde vara förlagd på individuell agensnivå, medan de samtidigt nyttjade andra individer och nätverk för att främja sitt livslånga lärande. Inställningen till livslångt lärande utifrån individuell agens skapade i högre grad stress. Vi har använt oss av kvalitativa intervjuer med sex stycken studie- och yrkesvägledare på grundskolor i Malmö stad.

Syftet med studien är att utifrån ett medarbetarperspektiv undersöka uppfattningen av samarbetets betydelse för professionell utveckling samt vilken betydelse det kollegiala lärandet har för medarbetares vilja att stanna kvar i organisationen inom offentlig verksamhet. Vi som genomfört denna studie arbetar en av oss på en kriminalvårdsanstalt och den andre på en gruppbostad i en kommunal verksamhet i Södra Sverige. Då vi upplever att det finns svårigheter med att rekrytera och behålla kompetent och erfaren personal har vi intresse av att få ökad kunskap inom området. Undersökningen gjordes genom kvalitativ forskningsmetod med semistrukturerade intervjufrågor. Sex intervjuer har genomförts. Metoden inspirerades av en fenomenografisk ansats, vilket innebär att det insamlade materialet beskriver den intervjuades uppfattningar och upplevelser om det undesökta fenomenet. Resultatet visades att det kollegiala lärandet genom samarbete, delaktighet, engagemang och personlig utveckling bidrar till att det finns välbefinnande på arbetsplatsen vilket påverkar medarbetares vilja att stanna kvar i organisationen.

Förskolan ska erbjuda en trygg miljö som är utmanande och lockar till lek och utforskande. För att kunna bygga upp en sådan fysisk miljö behövs tvärvetenskaplig kunskap om vilka komponenter som bidrar till att miljö upplevs på ett visst sätt. Förskolans läroplan ger inga konkreta råd angående den fysiska miljöns utformning. Vårt syfte är att undersöka miljöestetikens roll för barnen i förskolan. För att konkretisera syftet har vi använt oss av frågeställningarna; Hur kan miljöestetiken i förskolan påverka barnens välbefinnande och kunskapsutveckling? Hur arbetar pedagogerna med att göra miljön estetiskt tilltalande för barnen? Hur tänker pedagogerna om att skapa en trygg och stimulerande miljö? Vi har valt att använda oss av det dynamiska interaktionistiska perspektivet som fokuserar på det ömsesidiga samspelet mellan människa och miljö. Studiens undersökning har skett genom en kvalitativ metod där vi observerat den fysiska miljön på tre förskolor med olika pedagogisk inriktning samt utfört semistrukturerade intervjuer med sammanlagt åtta pedagoger på dessa förskolor. Resultaten visar att samspelet mellan den fysiska och sociala miljön bildar en atmosfär som, när den är positiv, bidrar till barnens välbefinnande. Genom att arbeta med inredning, material och ordning skapar pedagogerna en estetisk tilltalande miljö. Pedagogerna anpassar den fysiska miljön huvudsakligen utifrån observationer på barnens yttre reaktioner. Att göra miljön stimulerande förknippar pedagogerna med att erbjuda varierat material medan den trygga miljön försöks uppnås utifrån sociala aspekter.

Frågan om var man kommer att hamna efter sin utbildning är en ständigt pågående process i varje students medvetande. I våra tankar kring valet av den önskvärda arbetsplatsen har vuxenvägledning varit det som tilltalat oss mest hittills under utbildningen. Med anledning av detta vill vi i vårt arbete gärna undersöka hur man arbetar med svensk vuxenvägledning idag och vilka tankar som finns inför framtiden. Syftet med vårt examensarbete har varit att granska några av de eventuella brister och behov som finns inom svensk vuxenvägledning idag och vilka tänkbara förklaringar det finns för dessa. Efter att ha förankrat dessa brister och behov i litteraturen har vi velat undersöka i vilken grad de upplevs i verkligheten. Vi vill även undersöka vilka nya arbetsformer det finns för att bättre integrera och tillhandahålla vuxenvägledning idag. Vår hypotes har varit att verksamheten inte utvecklats i tillräckligt hög takt för att gynna medborgarnas ökade behov. Detta baserar vi på de ökade krav på flexibilitet och livslångt lärande som ställs på individen i ett samhälle präglat av globalisering och ständiga omvärldsförändringar. Vår metod är av kvalitativ art och undersökningen grundar sig på djupintervjuer med vägledare som arbetar med vuxna. Som utgångspunkt för våra intervjuer har vi använt en frågeguide. I vårt urval av informanter har vi strävat efter att nå ut till så många institutioner och kommuner som möjligt för att få ett varierat utbud. Vi har också eftersträvat en spridning av ålder, kön och utbildning. I undersökningen förekommer både studie- och yrkesvägledarutbildade och verksamma vägledare utan utbildning. Detta för att försöka få en nyanserad bild av hur det ser ut i verkligheten då många arbetar som vägledare utan adekvat utbildning. Vårt resultat pekar på att behovet av vägledning är stort idag bland annat beroende på en ökad polarisering i samhället. Vi tycker oss se ett fragmenterat system med många huvudmän och finansiärer vilket leder till att gemensamma mål och riktlinjer saknas. Detta i sin tur får till följd att vägledarrollen blir otydlig och arbetsuppgifter som inte är relevanta för professionen kan förekomma. Bristen på helhetssyn riskerar att vägledaren blir isolerad på sin institution och förlorar den dynamik som är nödvändig för att utvecklas och kunna tillhandahålla en mer komplex vägledning i takt med samhällets krav. Slutligen kan vi konstatera att vägledarrollen har många ansikten och att förutsättningarna för de olika arbetsplatserna skiljer sig avsevärt åt. Men vi ser också vilken hög kompetens det finns inom vägledarkåren som genom ett större samarbete och en ökad förståelse från beslutsfattare skulle kunna ge samhällsekonomiska och individuella vinster.

Vi lever i ett samhälle där snabba förändringar kännetecknar vår vardag. Att lära för livet och att vara förberedd inför nya utmaningar under hela vår livstid har blivit ett allt viktigare och ofta åerkommande ämne i kunskaps-och framtidsrelaterade debatter och diskussioner. Som en följd av detta har tendenser att tillfredställa ett ökat behov av vägledning i olika sammanhang blivit alltmer tydliga, liksom att nya effektiva och varierande vägledningsformer, anpassade för individers egna resurser, efterlyses mer och mer. Syftet med denna uppsats är att öka förståelsen för sambandet mellan omvärldsförändringarna och karriärvägledningens möjlighetr. Examensarbetet utgör en kvalitativ studieansats och är genomförd som en teoribaserad empirisk studie. Resultatet visar att det finns samband mellan samhällsförändringar och karriärvägledningens möjligheter. Sambandet är, att de påverkar varandras förutsättningar. Samhällsförändringar påverkar genom att ändra på individens levnadsvillkor och möjlighetsstrukturer, som i sin tur ändrar förutsättningarna för en framgångsrik vägledning. Eftersom karriärvägledningen koncentrerar sig på att förbereda individen att utforma sina förutsättningar på bästa sätt inom, och i vissa fall utanför, ramen av givna livsvillkor och möjlighetsstrukturer, kan karriärvägledningen ses som en metod som kan ha de bästa förutsättningarna att motsvara förväntningarna som vägledningen sälls inför i ett nu- och framtidsperspektiv.

I denna uppsats har jag försökt få en uppfattning om hur kommun X skulle kunna använda sina studie- och karriärvägledare som en resurs för att utveckla personalutvecklingsarbetet gällande kommunens anställda. Utifrån tankar om att samhällsresurser måste användas på ett effektivt sätt och att vi alla måste vara mer flexibla i våra arbeten. Då måste förutsättningar finnas för att ha beredskap för, samt en vilja till, förändring. Med samhällsresurser menas främst, i det här fallet, människor anställda i kommun X. Syftet med arbetet är att undersöka hur kommun X arbetar med personal- och verksamhetsutveckling i stora drag. Att få en bild av om och hur personer på olika nivåer i kommunen ser studie- och yrkesvägledarnas kompetens som en möjlig och användbar resurs i personalutvecklingsarbetet. I studien har en kvalitativ intervjumodell användts där sex personer, alla med någon form av ledarroll, anställda i kommun X har medverkat. Resultatet har i huvudsak analyserats utifrån den organisationsteoretiska modellen Human Resource Management (HRM) och vägledningsteoretikerna Donald E. Super och Mark L. Savickas. Undersökningen visar att kommun X inte har tänkt på att använda studie- och karriärvägledarna på ett målmedvetet sätt internt i personalutvecklingsarbetet, men att alla ställer sig positiva till ett sådant samarbete. Kommun X har ingen utvecklad strategi för att kartlägga och ta tillvara medarbetares kompetenser och färdigheter, men är medvetna om behovet av ett system för att kunna locka personal till kommunala tjänster i framtiden och att få dem att stanna.

Our paper is based on matrixes and the feedback process as tools in the daily work in the higher education system. The main purpose with this paper is to investigate if these tools can enhance the effect of formative assessment and increase students’ empowerment in the courses. In do-ing so, we investigate if students experience that their efforts result in increased progression in their courses and if they acquire adequate proficiency in the subject matters native to their pro-grams, along with an increased desire for lifelong learning. Compulsory collection of data for profit is conducted through interviews of students in year one of the IT media program and the IT program. Students have been divided into three groups that received feedback from three different models which are based on Sadler’s theories about how an assessment matrix should be constructed and Hattie and Timperley’s levels of learning pro-cesses. The research underlying this paper is based on the significance of feedback for skills develop-ment, lifelong learning, student influence and formative assessment. In conclusion, the results suggest that feedback linked to matrixes increases student understand-ing of the assessment process and motivation to learn, provided that matrixes are comprehensi-ble throughout the process of the project.