Background: The Swedish food industry has changed dramatically during the last decades and to become and remain as a player has become a demanding task for several of the small and medium sized enterprises (SME). The trading blocs have increased the development of their own brand (DOB) and this has given the SME new competition but also the possibility to produce these products for the trading blocs. In addition to this the trading blocs have be-come more and more centralized and to strengthen their position in nego-tiations and other aspects which are important for the trading blocs. Purpose: The purpose of this paper is to increase the understanding of how the trad-ing blocs, with their development of their own brand, affect the Swedish small and medium sized producers in the food industry. It is also to look into what kinds of strategies that are used by the SME in order to tackle the competition from the distributors own brands. Method: To fulfill our purpose a qualitative approach has been used for this thesis. Seven different interviews have been done, either by phone or face to face, with the three largest trading blocs and with four the SME in Sweden, three producing and one distributing company. Conclusion: The focus on low prices and the trading blocs’ stronger, central position on the market have made the competition more intense. To be or remain as a player on the market it is important for the SME to be a supplier to the trading blocs. However, since there are many players striving to become a supplier it is a tough situation and the price becomes an important factor. The trading blocs want low prices and keep pushing the suppliers to keep them low, or even lower them. This price focus is a major issue for the SME, and the DOB have become an important mean for the trading blocs to keep prices low. Due to scenarios like this it is very important for the SME to have strategies in place and the most common and most efficient is the bypass and flanking attack strategies. These two strategies are intense and keep the SME alert when it comes to product development and new innovations.

Recent years there has been a large increase in the worldwide sales of cultured products containing probiotics. The obstacle in the production of fermented products incubated with probiotic strains is its effect on sensory, chemical and physical properties. This Master´s Thesis investigates how extended storage times in fermentation tank as well as buffer tank during production of probiotic yoghurts affect final product quality. Through experimental studies, maximum storage times for probiotic yoghurts were to be recommended. The study includes analyses of pH, viscosity, stability, acetic acid concentration, microbial viability and sensory evaluations. Design of experiments (DOE) was used to construct a 32-factorial design for the experiment where different storage times were tested. The analyses showed that: pH decreases with both storage time in fermentation tank and buffer tank. Viscosity increases with long storage times in fermentation tank, while it decreases with long storage times in buffer tanks. Many samples had a sandy/grainy and slimy texture which could be related to high levels of Bifidobacteria or high fermentation temperatures. High levels of acetic acid was found in all samples. All measurements data where within the specification limits, whereas no recommendation for maximum storage times during production could be given.

Sedan 2006 har myndigheter och kommuner i Sverige arbetat med att införa EU: s nya förordningar rörande livsmedelspolitik. Målet med dessa förordningar är att säkerställa säkra livsmedel för alla konsumenter inom EU. Begreppet säkra livsmedel bygger i sin tur på strategin från jord till bord där EU: s mål är att livsmedel ska behandlas på ett säkert sätt i hela produktionskedjan till försäljning. Det är i nuläget upp till varje medlemsstat att implementera, med implementering menas att politiska beslut förverkligas i förvaltningarna de nya lagarna och målet är att livsmedel ska vara lika säkra var man än befinner sig inom EU: s gränser. Uppsatsen syfte är att analysera hur långt implementeringen av Europalagstiftningen rörande livsmedel med fokus på utbildning och kunskap har kommit i en medelstor kommun i Sverige (Nyköping).

<p>Background: The Swedish food industry has changed dramatically during the last decades and to become and remain as a player has become a demanding task for several of the small and medium sized enterprises (SME). The trading blocs have increased the development of their own brand (DOB) and this has given the SME new competition but also the possibility to produce these products for the trading blocs. In addition to this the trading blocs have be-come more and more centralized and to strengthen their position in nego-tiations and other aspects which are important for the trading blocs.</p><p>Purpose: The purpose of this paper is to increase the understanding of how the trad-ing blocs, with their development of their own brand, affect the Swedish small and medium sized producers in the food industry. It is also to look into what kinds of strategies that are used by the SME in order to tackle the competition from the distributors own brands.</p><p>Method: To fulfill our purpose a qualitative approach has been used for this thesis. Seven different interviews have been done, either by phone or face to face, with the three largest trading blocs and with four the SME in Sweden, three producing and one distributing company.</p><p>Conclusion: The focus on low prices and the trading blocs’ stronger, central position on the market have made the competition more intense. To be or remain as a player on the market it is important for the SME to be a supplier to the trading blocs. However, since there are many players striving to become a supplier it is a tough situation and the price becomes an important factor. The trading blocs want low prices and keep pushing the suppliers to keep them low, or even lower them. This price focus is a major issue for the SME, and the DOB have become an important mean for the trading blocs to keep prices low. Due to scenarios like this it is very important for the SME to have strategies in place and the most common and most efficient is the bypass and flanking attack strategies. These two strategies are intense and keep the SME alert when it comes to product development and new innovations.</p>

<p>Sedan 2006 har myndigheter och kommuner i Sverige arbetat med att införa EU: s nya förordningar rörande livsmedelspolitik. Målet med dessa förordningar är att säkerställa säkra livsmedel för alla konsumenter inom EU. Begreppet säkra livsmedel bygger i sin tur på strategin från jord till bord där EU: s mål är att livsmedel ska behandlas på ett säkert sätt i hela produktionskedjan till försäljning. Det är i nuläget upp till varje medlemsstat att implementera, med implementering menas att politiska beslut förverkligas i förvaltningarna de nya lagarna och målet är att livsmedel ska vara lika säkra var man än befinner sig inom EU: s gränser. Uppsatsen syfte är att analysera hur långt implementeringen av Europalagstiftningen rörande livsmedel med fokus på utbildning och kunskap har kommit i en medelstor kommun i Sverige (Nyköping).</p>

SAMMANFATTNING Bakgrund: Celiaki är en autoimmun sjukdom med en prevalens på 2/100 i Sverige. Enda behandlingen är att äta en kost fri från gluten. Gluten förekommer i spannmålen vete, råg, korn och att diagnostiseras med celiaki innebär ofta att en förändring av matvanor blir nödvändig. Att leva tillsammans med någon med celiaki har visat sig kunna vara problematiskt då familjelivet kan påverkas negativt och föräldrar till barn med celiaki upplever ofta oro och ängslan för sitt barn. Syfte: Syftet med studien var att undersöka hur mödrar till barn med celiaki upplever och hanterar familjens vardag i relation till barnets specialkost. Metod: Ett målinriktat urval användes och kvalitativa, semi-strukturerade intervjuer genomfördes med nio mödrar till barn med celiaki. Materialet spelades in och transkriberades ordagrant för att sedan analyseras med kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Samtliga mödrar upplevde att vardagen hade anpassats efter barnet med celiaki och det fanns olika sätt att hantera den glutenfria kosten. Vissa valde att ha helt glutenfritt hemma för att undvika stress över rädslan att ge barnet fel mat. Andra valde att ha både gluteninnehållande och glutenfria livsmedel hemma p.g.a. ekonomiska skäl samt preferenser från övriga familjemedlemmar. Kunskapsnivån kring celiaki i samhället ansågs låg, vilket upplevdes försvåra vardagen för mödrar till ett barn med celiaki. Majoriteten av mödrarna uttryckte att bästa stödet fanns att tillgå via internet och sociala medier. Slutsats: Enligt mödrar till barn med celiaki innebar sjukdomen en del dilemman och vardagen upplevdes stundvis som orofylld, vilket kan påverka livskvaliteten. Internet och sociala medier sågs som ett bra stöd i vardagen. Ökad kunskap samt större förståelse från omgivningen skulle kunna förbättra familjernas vardag. / ABSTRACT                          Background: Celiac disease (CD) is an autoimmune disorder with a prevalence of 2/100 in Sweden. The only treatment is a diet free from gluten. Gluten occurs in grains of wheat, rye, barley and being diagnosed with CD often means that a change in eating habits is necessary. Living together with someone with CD has been shown to be problematic. Family life may be negatively affected and parents of children with CD experience worry and anxiety for their child. Objective: The aim of the study was to examine how mothers of children with CD experienced and handled everyday life in relation to their child's gluten-free diet (GFD). Method: A targeted selection was used and qualitative, semi-structured interviews were conducted with nine mothers of children with CD. The interviews were recorded and transcribed verbatim and then analyzed with qualitative content analysis. Results: All participants felt that everyday life had been adapted to the child with CD and there were different ways to deal with the GFD. Some chose to have the home as a gluten-free zone to avoid the stress of risking to give the child wrong food. Others chose to have both gluten-containing and gluten-free foods at home because of economic aspects and preferences from other family members. The level of knowledge about CD in the community was considered low, which was perceived to complicate everyday life for mothers of a child with CD. The majority of participants expressed that best support was found through Internet and social media. Conclusion: According to mothers of children with CD, the disease involved some dilemmas and daily life was at times perceived as worrisome, which can affect quality of life. Internet and social media were considered as good support in everyday life. Increased knowledge in society and greater understanding from the environment could improve families everyday life.

Bakgrund Födoämneskänslighet är ett växande samhällsproblem och har ökat internationellt de senaste åren samt tenderar att fortsätta öka. Det finns även en ökad trend i samhället där folk väljer att äta mjölk- och glutenfri mat. Syfte Syftet med uppsatsen var att undersöka förekomst av upplevd födoämneskänslighet hos individer från 15 års ålder i Sverige, även identifiera eventuella skillnader i förekomst beroende på kön, ålder, utbildning och boendeformer med fokus på födoämnena laktos, mjölkprotein och gluten. Två ytterligare syften var att undersöka om det fanns någon skillnad mellan andelen som rapporterade upplevd födoämneskänslig respektive diagnostiserad födoämneskänslighet och deltagarnas upplevelse av tillgänglighet och variation gällande ersättningsprodukter. Metod Kvantitativ undersökningsmetod med bekvämlighetsurval användes där en webbaserad enkät skickades ut via Facebook. Dataanalys gjordes med IBM SPSS statistics 24 där chitvåtest, Kruskal-Wallis test och Mann-Whitneys U-test användes med en signifikansnivå på &lt;0,05. Resultat Totalt insamlades 173 svar. Kvinnorna upplevde födoämneskänslighet i större utsträckning än män (p=0,006) även mot laktos (p=0,040) respektive mjölkprotein (p=0,020). Det fanns en skillnad mellan deltagarna som upplevde känslighet och de som hade en fastställd diagnos (p&lt;0,001). Det fanns en tendens att de äldre deltagarna upplevde känslighet mot mjölkprotein i större utsträckning än de yngre deltagarna (p=0,050). Ingen signifikant skillnad gällande utbildning fanns. Jämförelser mellan de olika boendeformerna upptäckte ett antal signifikanta skillnader för känslighet mot de olika födoämnena. Slutsats Kvinnor upplever födoämneskänslighet i större utsträckning än män, samma resultat gällde specifikt för födoämnena laktos och mjölkprotein vilket överensstämmer med tidigare forskning. För de andra demografiska grupperna var resultaten inte i enlighet med tidigare studier. Gällande ersättningsprodukter visade resultatet att det kan finnas en efterfrågan på ökad variation, men fler studier krävs för att veta inom vilka områden variation eventuellt saknas.

Bakgrund Inflammatoriska tarmsjukdomar är kroniska och kräver kontinuerlig kontakt med sjukvården. Syfte Att utforska individers upplevelser kring hur deras inflammatoriska tarmsjukdom påverkat deras liv med inriktning på mat och måltider och hur de upplevt bemötandet och stödet från närstående och sjukvårdspersonal. Metod Sju kvalitativa intervjuer med semistrukturerad frågeguide genomfördes. Intervjuerna spelades in och transkriberades ordagrant. Datainsamlingen analyserades med en kvalitativ innehållsanalys. Resultat Resultatet delades in i fyra kategorier: Min kropp påminner mig om min sjukdom, maten och måltiderna behöver anpassas, acceptera och vara öppen med min sjukdom och bemötandet och stödet från närstående och sjukvården är viktigt. Sjukdomarna var påtagliga även i remission och påverkade deltagarna fysiskt, emotionellt och psykosocialt. Majoriteten rapporterade att de inte kunde äta och dricka allt och att måltiderna innebar mycket planering. Stödet från de närmaste och sjukvården beskrevs viktigt och många hade accepterat att de hade en kronisk sjukdom. Deltagarna var öppna med sin kroniska sjukdom men det fanns tillfällen när de dolde sitt tillstånd. Bemötandet och stödet från familjemedlemmar, vänner och kollegor beskrevs överlag som positivt men inte från vårdpersonalen. Slutsats Maten var viktig i sociala sammanhang och måltiderna kunde bli en utmaning då de innebar mycket planering och anpassningar. Utifrån deltagarnas perspektiv behöver vårdpersonalens bemötande förbättras. Det är också viktigt att denna patientgrupp blir erbjudna kontakt med en dietist som är specialiserad inom gastroenterologi. Det behövs en ökad kunskap och förståelse för dessa sjukdomar både inom sjukvården och i samhället. Sjukdomarna syns sällan på utsidan och det är viktigt att bryta tabun kring magtarmbesvär. / Background Inflammatory bowel diseases are chronic and require continuous contact with the healthcare. Objective To explore individual’s experiences of how their inflammatory bowel disease affected their daily life focusing on food and meals and how they experienced the support from next of kin and healthcare professionals. Method Seven qualitative interviews with a semi-structured interview guide were conducted. The interviews were recorded and transcribed accurately word for word. The data collection was analyzed using a qualitative content analysis. Results The results were divided into four categories: My body reminds me of my illness, the food and meals need to be adapted, accept and be open with my illness and the treatment and support from next of kin and healthcare is important. The diseases were noticeable even in remission and affected the participants physically, emotionally and psychosocially. The majority reported that they could not eat and drink everything and the meals meant a lot of planning. The support from those nearest and healthcare was described as important, and many had accepted that they had a chronic disease. The participants were open with their chronic disease but there were occasions when they concealed their condition. The treatment and support from family members, friends and colleagues was generally described as positive but not from the healthcare professionals. Conclusion The food was important in social context and the meals could be a challenge as they often required a lot of planning and adaptations. Based on the participants’ perspective, the treatment from healthcare professionals needs to be improved. It is also important that this patient group is offered contact with a dietician who is specialized in gastroenterology. There is a need for increased understanding of these diseases both in health care and society. These diseases are rarely visible on the outside and it is important to break taboo around gastrointestinal disorders.

No description available.

Under det senaste decenniet har det skett en förändring hos matkonsumenter i västvärlden. De aspekter som matkonsumenter tidigare fann relevanta har idag ersatts av nya, såsom att mat ska vara närproducerad, krav-märkt och hålla god kvalité. Effekten har blivit att det växt fram nya sätt att handla mat på som uppfyller dessa attribut. Ett koncept är Community Supported Agriculture (CSA), vilket i modern form innebär att privatpersoner och kommersiella aktörer kan köpa matvaror i form av direktförsäljning från lantbruk. Den här uppsatsen undersöker ett svenskt lantbruk vilket upprättat en direktförsäljning som en entreprenöriell sidoverksamhet till sitt traditionella lantbruk. Mer specifikt undersöks vilka värden som skapas för lantbrukets produkt, organisation, produktionsanläggningar och affärsrelationer, samt på vilka sätt resurserna hos några utvalda kunder till direktförsäljningen påverkas. Uppsatsen kommer fram till att nya värden skapas för lantbruket tack vare att det kan ta ut ett högre slaktpris genom direktförsäljning och att det skapar en närmare relation till sina kunder jämfört med i det traditionella lantbruket. Kunderna får tillgång till köttvaror med bättre kvalité tack vare direktförsäljningen, men behöver vara mer flexibla som organisation för att hantera lantbrukets produkter och dess leveransfrekvens.