Background: In the context of demographic changes and age-related diseases, there is a need to focus on the health of older people. Eating disabilities, such as difficulties to use cutlery, caused by various diseases (Parkinson's disease, consequences of a stroke) are becoming more frequent and solutions must be put in place. Objective: The purpose of this study is to create recipes of Fingerfoods for older adults over 65 years old with eating disabilities. These recipes should be prepared at home and rich in protein and energy. Design: A creative design was used to create products, and several variations were created from a basic recipe. The differences between the variations of a recipe are the ingredients that can be substituted or changed in quantity. Materials and Methods: Concerning the physical analysis, texture measurements, viscosity, and colorimetry were performed. The sensory evaluation was a hedonic test to measure the appreciation of the panel according to several criteria: appearance, smell, taste, texture, and overall appreciation. Results: The samples, according to the type of product, were measured for their hardness, their adhesiveness, their viscosity, and their colour. Results also show the appreciation of each sample, the comparisons of the appreciations, the ideas for improvement of the participants, and correlations between different data sets. Discussion: Results have been analysed and used to select the suitable recipes at each phase of the study. The milkshake was preferred when vanilla whey protein was added. The cheese balls were preferred with more chicken and less cheese. Soy flour was appreciated equally or more than wheat flour in the fish cakes and the salty muffins while chickpea flour was the least liked. In the set of recipes proposed for sensory evaluation, the most protein-rich ones were the most appreciated. Conclusion: In the end, four recipes have been selected based on the physical analysis, the sensory evaluation, and the nutritional content. The expected amount of protein was achieved for all products / <p>ISBN: 978-91-87973-61-1</p>

Bakgrund Ett barns kroppsvikt kan vara ett känsligt ämne. Inom vården är det extra viktigt att man väljer sina ord med omsorg när man behöver förmedla ett jobbigt besked. Det är inte ovanligt att föräldrar reagerar kraftfullt när det rör barns övervikt. Orsakerna till reaktionerna beror ofta på att föräldrar har svårt att se sitt barns verkliga storlek. Det i sin tur kan bero på förändrade kroppsnormer där en lätt övervikt ses som det normala. Syfte Studiens syfte var att undersöka hur kommunikationen kring kroppsvikt upplevs av vården respektive föräldrar vars barn uppfattades ha en ogynnsam kroppsvikt.  Metod Semistrukturerade intervjuer användes för insamlandet av upplevelsebaserad information från småbarnsföräldrar och BVC-sjuksköterskor i norra Sverige. Intervjumaterialet analyserades med tematisk analys och en induktiv ansats i enlighet med Braun och Clarke. Resultat Sjuksköterskorna följer Rikshandbokens nationella vårdprogram där det finns råd om känsliga samtalsämnen. I sjuksköterskornas utbildning ingick olika samtalstekniker. Sjuksköterskornas upplevda bekvämlighet kring ämnet kroppsvikt varierade, från obekvämt till problemfritt. De önskade fler dietister eftersom de som fanns inte räckte till för att behandla kroppsviktproblematik. Ett nationellt vårdprogram för överviktiga barn efterfrågades, eftersom det material som fanns tillgängligt inte alltid upplevdes optimalt. Föräldrarna uttryckte starka reaktioner på budskapet om deras barns kroppsvikt. Reaktionerna tycktes grunda sig i tidigare egna erfarenheter relaterat till kropp och kroppsvikt, något som föräldrarna ville skydda sina barn ifrån.     Slutsats Det behövs ett samlat material för att ta hand om barn med kroppsviktproblematik. Ju tidigare en ogynnsam kroppsvikt åtgärdas desto mindre skada tar barnen och samhället behöver inte bekosta vård pga. komplikationer och följdsjukdomar. Det behövs även kunskap om hur man på bästa sätt kommunicerar om kroppsvikt med en redan känslig grupp. / Background Children’s weight can be a sensitive topic. In child healthcare the choice of words are important when delivering a tough message about a child’s weight. It’s not unusual that parents react forcefully, especially regarding overweight children. Reasons for the reaction are often due to parents’ inability to see the child’s actual size, which may be a result of changing societal body norms where a trend is that we´re getting bigger.  Purpose The aim was to explore how the communication between healthcare staff and parents were experienced in relation to children’s unfavourable weight. Method Semi structural interviews were used to collect experiences from parents and healthcare staff in northern Sweden. The interviews were analysed with thematic analysis according to Braun and Clarke.  Results The child healthcare nurses were following the Swedish Rikshandboken National healthcare program that include advice about how to talk about sensitive topics. Different communication techniques were included in the nurses’ education. The nurses comfort level when talking to parents about their child’s weight varied from uncomfortable to unproblematic. The nurses wished for more dieticians in the region to better handle the overweight children. A national healthcare program for overweight children was asked for because the material that were available wasn’t optimal to use for this group. The parents reacted strongly to the news about their child’s weight. Their reactions seem to stem from an underlying issue with food and body, something the parents wanted to protect the child from experience in the future.  Conclusion A specific material are needed to better care for children with an unfavourable weight. The earlier an unfavourable weight is managed the less harm for the child. It’s considered more cost efficient to promote health than deal with long term consequences. More knowledge is needed for how to best communicate with body-sensitive parents.

Bakgrund Tyreoideasjukdomar räknas idag som folksjukdom i Sverige. Behandlingsalternativen är begränsade och ofta kvarstår symptom trots påbörjad läkemedelsbehandling. Forskningen inom området är begränsad, vilket medför att ingen kosthållning kan rekommenderas som kompletterande behandling vid tillståndet. Det finns dock en del kosthållningar som påstås kunna lindra sjukdomssymtom och öka välmående vid tyreoideasjukdom, exempelvis Autoimmunt protokoll (AIP). Syfte Syftet med denna studie var att kartlägga kost- och livsmedelsval, samt undersöka val av informationskällor hos personer med tyreoideasjukdomar, samt undersöka eventuella skillnader mellan kön, ålder och bostadsort gällande kost- och livsmedelsval. Metod En kvantitativ metod i form av webbaserad enkät användes. Målgruppen var personer över 18 år med tyreoideasjukdom bosatta i Sverige. Deltagarna rekryterades via en sluten Facebookgrupp för tyreoideasjukdomar. Svaren bearbetades i SPSS där statistiska test utfördes för att undersöka skillnader mellan grupper. Resultat Totalt svarade 324 personer på enkäten. Ett generellt intresse fanns för kost och hälsa. Majoriteten av deltagarna kände till efterfrågade kosthållningar, exempelvis glutenfri diet, antiinflammatorisk kost och AIP. Flertalet hade även prövat på diverse av dessa kosthållningar. Dieter hade i högst utsträckning prövats i större tätort än i mindre tätort och på landsbygd. Personer mellan 18–49 år tycktes mer benägna att modifiera kosten än äldre. Huvudsakligt syfte för modifiering av kosten oavsett ålder eller bostadsort var ökat välmående och minskade sjukdomssymtom. Främsta informationskälla var sociala medier. Slutsats Utifrån deltagarna i denna studie, tycks det finnas en tendens hos personer med tyreoideasjukdom att pröva på diverse kosthållningar och modifiera kosten, framförallt boenden i större tätort och personer mellan 18–49 år. Utifrån denna studie tycks det även vara vanligt att personer med tyreoideasjukdom aktivt söker information kring livsmedelsval via sociala medier eller andra internetplattformar. / Background Thyroid disease is today prevalent in Sweden. Despite this, the treatment options are limited, and symptoms often persist despite initiating drug therapy. Research in this area is limited, which results in the fact that no diet therapy yet can be recommended. There are still some diet therapies which can be linked to thyroid diseases, for example Autoimmune Protocol (AIP). Objective The aim of this study is to map diet and food choices as well as investigate sources of information from people with thyroid diseases. The aim is also to investigate differences between gender, age and place of residence. Method A quantitative method was used based on a web-based survey. The target group was people over 18 years of age with thyroid disease, living in Sweden. The participants were requited by a closed Facebook group for thyroid diseases. The answers were analysed in SPSS. Results There was a general interest among the participants concerning diet and health. Most of the participants were familiar to requested diets, for instance a gluten free diet, antiinflammatory diet, and AIP. Many of them had also tried several of these diets. A higher percentage of these participants were found in the cities. People between 18-49 years were more likely to exclude specific types of food. Overall, the main purpose with modification of diet was increased quality of life and decreased symptoms. The main source of information among the participants was social media. Conclusion According to the participants in this survey, there seems to be a tendency among people with thyroid diseases to try different diets and to modify their diet. Especially in people between 18-49 years of age, living in the cities. It can also be noted that the participants search information about diets on social media or other digital platforms.

Sammanfattning  Inledning:Idag äter mer än 2 miljarder människor i världen insekter regelbundet. I västvärlden finns det dock ingen tradition av att äta insekter och i Sverige är det ännu så länge inte lagligt att producera och sälja insekter som mänsklig föda.  De studier som genomförts kring attityder till att äta insekter har varit inriktade på vuxna konsumenter, medan endast ett fåtal studier varit fokuserade på att undersöka barns uppfattningar, och inte heller där man undersökt olika åldersgrupper av barn. Syfte:Syftet är därmed att utforska uppfattningar om att äta insekter bland lågstadiebarn (6 år) och mellanstadiebarn (12 år). Bakgrund:Barn skapar tidigt i livet preferenser för smak men även uppfattningar om mat.Barns inställning till ny mat präglas ofta av en rädsla och osäkerhet inför det okända, men även en nyfikenhet. Denna dubbelhet brukar beskrivas genom termerna neofobioch neofili, där neofobi är vanligt hos yngre barn.  Material och metod: Idenna studie har totalt fyra semistrukturerade fokusgrupper genomförts med 17 barn i två olika åldrar på en låg- och mellanstadieskola. Resultat:Analysen genererade fem teman, vilka var insekter som farliga, insekter som äckliga, insekter som nyttiga och bra för miljön, insekter som goda och insekter som annorlunda.  Diskussion:Barnens uppfattningar kring mat grundar sig ofta i tidigare erfarenheter och att inte ha ätit insekter eller att ha tänkt på insekter som mat påverkar uppfattningen om dem.Båda åldersgrupperna gav uttryck för hur utseendet hade betydelse för uppfattningar om insekter som äckliga och farliga. Synliga vingar och huvud bidrog till en negativ uppfattning till att äta insekter men även om insekterna var tillagade eller inte, allt detta kretsar kring neofobin.  Slutsats:Studien visade att barns villighet att prova insekter var liten. Studien visade även på att de yngre barnen kände ett starkare obehag emot insekterna än de äldre men båda målgrupperna kunde tänka sig att smaka på insekterna om de inte syntes. / Introduction: More than 2 billion people eat insects regularly, but this is something we in the west generally not do. Previous studies conducted on attitudes to eating insects have been aimed at adult consumers, it would be interesting to examine children’s perceptions of insects.  Aim: The purpose is to explore perceptions of eating insects among primary school children (6 years) and secondary school children (12 years). Background: Children create preferences for taste early in life, but also perceptions about food. This ambiguity is usually described by the terms neophobia and neophilia that are common in young age. Materials and method: This study involved four semi-structured focus groups with 17 children of two different ages,  Result:  The analysis generated five themes which were insects as dangerous, insects as disgusting, insects as healthy and good for the environment, insects as tasty and insects as different. Discussion: Children’s opinions about food are often based on past experiences and that they not have eaten insects or thought about insects as food affect their perceptions about them. Both target groups showed signs of disgust due to the appearance of the insects. The children also mentioned the wings and the head as contributing factors to not wanting to eat the insects. They also talked about the cooked and the uncooked insects as negative factors to not eat the insects, all this is about neophobia.  Conclusion: The study showed that children's willingness to try insects was small. The study also showed that the younger children felt a stronger discomfort with the insects than the older ones, but both target groups could consider tasting the insects if they could not see the insects.

Bakgrund: En studie visar att svenska vuxna mellan 18-30 år har lägst intag av frukt och grönsaker. De har även minst kännedom om kostråden och ett av hindren till konsumtion är att de inte tycker det är gott. För att förhindra sjukdom eller bibehålla god hälsa är det viktigt att konsumera mycket frukt och grönsaker.    Syfte: Synliggöra unga vuxnas föreställningar om deras egen frukt- och grönsakskonsumtion.    Metod: Kvalitativa semistrukturerade intervjuer genomfördes med tio respondenter som var 18-30 år. Intervjuerna spelades in och transkriberades ordagrant för att sedan analyseras med hjälp av innehållsanalys.   Resultat: Bland respondenterna fanns det olika faktorer som styrde deras föreställningar kring frukt och grönsaker. De faktorer vi såg var att personer i omgivningen hade en påverkan, vilket de diskuterade mest kring. Även faktorer som ekonomi, miljöperspektiv, motivering till konsumtion pga att något är nyttigt eller onyttigt, sensoriska preferenser och ovilja till konsumtion då det ansågs ansträngande. Allergier som begränsade valmöjligheterna var även något som styrde. Vilja till konsumtion var en faktor som togs upp ofta. Känslor om att det var viktigt att äta grönsaker för att det är bra och nyttigt men även att frukt kunde vara onyttigt om det konsumerades i för stora mängder då det innehåller fruktsocker.   Slutsats: Föreställningarna kring frukt och grönsaker styrdes av faktorer som uppväxt, omgivning, pris, hälsa och associerade känslor. Respondenterna förklarade hur yttre faktorer påverkade deras frukt- och grönsakskonsumtion. Det fanns även föreställningar om att det var nyttigt men att det i för stor mängd kunde vara onyttigt med frukt. / Background: A study shows that Swedish adults between 18-30 has the lowest intake of fruit and vegetables. They have the least knowledge about food recommendations and one of the obstacles for consumption is their preferences. To prevent disease or maintain good health, it´s important to consume plenty of fruits and vegetables.    Objective: The aim of the study was to emphasize young adults' perceptions of their own fruit and vegetable consumption.    Method: Qualitative semi-structured interviews were conducted with ten respondents between 18-30 years old. The interviews were recorded and transcribed verbatim and analyzed with qualitative content analysis.    Results: Among the respondents, there were various factors that governed their perceptions of fruits and vegetables. The factors we saw were that people in the environment had an impact, which the respondents discussed frequently. Also factors such as economy, environmental perspective, motivation for consumption due to something being healthy or unhealthy, sensory preferences and unwillingness to consume when it was considered strenuous. Allergies that limited the choices were also something that governed. Willingness to consume was a factor that was raised frequently. Feelings that it was important to eat vegetables because it is good and healthy but also that fruit could be unhealthy if it was consumed in excessive amounts as it contains fruit sugar.   Conclusion: The perceptions about fruit and vegetables were governed by factors such as upbringing, environment, price, health and associated emotions. The respondents explained how external factors affected their fruit and vegetable consumption. There were also perceptions that a high fruit consumption could be harmful.

Bakgrund Livsmedelsverket ger rekommendationer för hur allmänheten bör äta för att förebygga folksjukdomar och ha ett hälsosamt liv. Att äta lunch ute har ökat genom åren och människor har blivit mer medvetna om att då göra hälsosamma val, trots att utbudet av detta kan variera. Studier har visat att människor tenderade att göra bättre val om restaurangerna var tydliga med att märka ut hälsosamma val på sina menyer.  Syfte Syftet var att studera hur restauranger med lunchservering planerar sina menyer, vad de förhåller sig till och hur man väljer ut vilka rätter som ska serveras.  Metod Kvalitativa intervjuer har genomförts med elva olika restauranger, där materialet sedan har transkriberats, kodats, kategoriserats och analyserats med hjälp av kvalitativ innehållsanalys.   Resultat Ekonomin och gästernas efterfrågan låg i fokus när valet av rätter till menyn planerades. Smaken var viktigare än näringsrekommendationerna samt att variation prioriterades. Även om näringsrekommendationerna inte följdes, så förhöll sig restaurangerna till riktlinjerna om råvarornas ursprung, produktion och kvalité.   Slutsats Gästens efterfrågan, råvaror och dess kvalité samt pris var centrala delar i menyplaneringen. Mer kunskap kring näringsrekommendationer behövs bland restaurangpersonal då de ansåg att smak och kvalité skulle försämras om rekommendationer skulle följas. Ansvaret för hälsosamma val ligger både hos allmänheten och restaurangerna. / Background The Swedish Food Agency has recommendations for the population to follow, in order to prevent widespread diet and lifestyle related diseases and to keep a healthy life. Through the years the habit of having lunch out has increased and people have become more aware of the healthy choices, even though those options can vary. Studies showed that people tended to make better choices if the restaurants explicitly labelled the healthy options in their menus.  Objective The aim of this study was to find out how lunch restaurants plan their menus, what dietary recommendations and guidelines they rely on and how they make the choice of what dishes they will serve.   Method Qualitative interviews have been done with eleven different restaurant owners and that material then got transcribed, coded, categorized and analyzed.  Results The economy and the guests’ demands were in focus when the choice of dishes was made and the menu was planned. Firstly, the taste was more important than nutrition recommendations, and secondly, the variation, both on the plate and over time was prioritised. Another result was that the nutrition recommendations were not followed but concerning the origin, the fabrication and the quality of the products the restaurants followed the present dietary recommendations and guidelines.  Conclusion Guests demand, ingredients and its quality and price were central parts of the menu planning. The restaurant staff need more knowledge about the nutrition recommendations, since their opinions that taste and quality are reduced because of them are wrong. The responsibility of healthy choices lies in both the society and the restaurants.

SammanfattningBakgrund Enligt Nordiska näringsrekommendationer ska inte mer än 10% av energin komma från tillsatt socker. De konsekvenser som kan uppstå av för högt sockerintag är olika folkhälsosjukdomar. Studier om sötningsmedel visar att det inte ger några positiva hälsoeffekter, men inga negativa heller om det konsumeras i rimliga mängder. Forskning visar att det är viktigt att minska på det tillsatta sockret men det betyder inte att utrymmesmat som godis och läsk behöver uteslutas. Ämnet är intressant för att få en större inblick i hur unga vuxna resonerar kring sötade produkter och hur de konsumerar. Syfte Syftet var att beskriva unga vuxnas tankar och erfarenheter kring sin konsumtion av söta och sötade produkter.Metod Tolv kvalitativa intervjuer genomfördes med personer i åldern 18–30 år boende i Sverige. Till intervjuerna användes en semistrukturerad frågeguide. Materialet analyserades med en kvalitativ innehållsanalys. Resultat Informanterna ansåg att socker bidrog till livsglädje, vissa åt lite tillsatt socker i vardagen, men de flesta sparade sig till helgen då det var mysigt att äta med familj och vänner. De betonade vikten av att äta i lagom mängd och att dåligt samvete kunde förekomma vid överkonsumtion. Det som majoriteten av deltagarna var överens om var att brist på kunskap, och att media gav otydliga budskap, bidrog till en förvirring om hur man skulle förhålla sig till söta och sötade produkter.Slutsats Resultatet visar att det behövs mer forskning av kvalitativ metod i form av vanor och beteenden kring sockerkonsumtion. Unga vuxna behöver mer kunskap i källkritik, förslagsvis redan i grundskolan för att lättare kunna tyda de dubbla budskapen som finns i samhället och media. / AbstractBackground According to Nordic nutrition recommendations, no more than 10% of the energy should come from added sugar. The consequences that can arise from high sugar intake are different public health diseases. Studies on sweeteners do not show that it gives any positive health effects, but no negative ones if consumed in reasonable amounts. Research shows that it is important to reduce the added sugar, but this does not mean that junk foodsuch as sweets and soft drinks needs to be excluded. The topic is interesting to get a greater insight into how young adults reason about sweetened products and how they consume.Objective The purpose was to describe young adults' thoughts and feelings about their consumption of sweet and sweetened products.Method Twelve qualitative interviews were conducted with people aged 18–30 years, living in Sweden. A semi-structured question guide was used for the interviews. The material was analyzed with a qualitative content analysis.Results The informants believed that sugar contributed to the joy of life, some ate a little added sugar during weekdays, but most saved it for the weekend when it was cozy to eat with family and friends. They emphasized the importance of eating in moderation and that a bad conscience could occur during overconsumption. What the majority of participants agreed on was that a lack of knowledge and the fact that the media's unclear messages contributed to confusion about how to relate to sweet and sweetened products.Conclusion The results show that more research is needed on qualitative methods in the form of habits and behaviors regarding sugar consumption. Young adults need more knowledge in source criticism, for example already in primary school in order to be able to more easily interpret the double messages that exist in society and the media

Bakgrund Att förse kroppen med bränsle efter en natts fasta är en god idé. Frukost har fått benämningen som dagens viktigaste måltid. Frukostkonsumtion har generellt sett positiva effekter på kognitiv prestanda jämfört med utelämnande av frukost. Samtidigt har nyligen utförd forskning visat motsatsen. För att ta reda på vad som är viktigt för ungdomar och deras frukostvanor, genomfördes en kvalitativ studie då sådan saknas, för att belysa ämnet och för att få en djupare förståelse för frukostsituationer bland elever på högstadiet. Syfte Syftet med studien var att undersöka hur ungdomar resonerar kring sina frukostsituationer. Metod Vi använde oss av kvalitativa intervjuer som datainsamlingsmetod, en semistrukturerad intervjuguide med förutbestämda frågor där varje respondent, högstadieelever från olika delar av landet, fick samma huvudfrågor. Vi genomförde tolv intervjuer med inspelningsmaterial mellan 20–45 minuter. Data samlades in digitalt. Efter transkribering, plockades syftesrelaterade meningsenheter ut, dessa kodades och placerades ut i slutgiltiga kategorier, som resultatdelen baserades på. Resultat Resultaten som framkom i undersökningen svarade mot frågeställningarna om hur ungdomar resonerar kring sina frukostsituationer. Respondenterna uttryckte sig angående ork och energi samt frukostens näringsinnehåll. De resonerade om hur stor betydelse sällskapet hade samt sociala medier, föräldrar och skolans påverkan på frukostsituationen. Respondenterna resonerade kring hur stress kunde påverka frukostval samt för hur vanor ändrades på grund av säsong. Slutsats Respondenterna hade en medvetenhet om att de behövde energi på morgonen för att orka med sina aktiviteter om dagarna. Sällskapet hade stor betydelse för en trevligare frukostsituation. Sociala medier och föräldrar inspirerade till goda frukostvanor. Gemensamt för alla respondenter var att de ville utöka sina kunskaper om att skapa mer hälsosamma matvanor men att de inte gavs möjlighet till tillräckligt med kunskap om ämnet i skolan. / Background Providing the body with fuel after a night of fasting is a good idea. Breakfast has been named the most important meal of the day and breakfast consumption has generally had positive effects on cognitive performance compared to omitting breakfast. Recent research has however shown the opposite. In order to find out what is important for adolescence and their breakfast habits, a qualitative study was conducted, to illustrate the subject from a wider angle. Objective The aim of the study was to investigate how adolescence reason about their breakfast situations. Method We used qualitative interviews as a data collection method, a semi-structured interview guide with predetermined questions where each respondent, high school students from different parts of the country, were given the same questions. We conducted twelve interviews with recording material between 20-45 minutes. Data were collected digitally. After transcription, purpose-related sentence units were picked out, coded and placed in definitive categories, on which the results section were based. Results The results that emerged from the interviews with young people reason about their breakfast situations. The respondents commented on energy- as well as the nutritional intake of breakfast. They reasoned about the importance of society as well as social media, parents and the school's impact on the breakfast situation. The respondents reasoned about how stress could affect breakfast choices and how habits changed due to the season. Conclusion The respondents had an awareness that they needed energy in the morning to cope with their activities during the day. The company was of great importance for a nicer breakfast situation. Social media and parents inspired good breakfast habits. Common to all respondents was that they wanted to expand their knowledge of creating healthier eating habits but that they were not given the opportunity to have sufficient knowledge of the subject in school.

Bakgrund Maten som konsumeras i världen är en kraftigt bidragande faktor till klimatförändringarna. Kost baserad på mer frukt, grönsaker och mindre rött kött skulle  gynna både miljö och hälsa. Studier visar att barn och ungdomar äter mer kött och charkprodukter än vad som rekommenderas, samtidig äter knappt hälften av ungdomarna den rekommenderade mängden frukt och grönt. Syfte Studiens syfte var att kartlägga niondeklassares inställning till kött och vegetarisk kost samt vilka påverkansfaktorer som låg bakom deras val av livsmedel. Metod Undersökning gjordes med en kvantitativ enkät gjord i Google Forms. Enkäten gick digitalt ut till elever i årskurs 9 på två olika skolor i mellersta Sverige under vårterminen 2021. Data analyserades i Excel och signifikanstest gjordes genom Chi-2 med signifikansnivå p&lt;0,05. Jämförelser gjordes utifrån kön samt respondenternas och deras föräldrars födelseland. Resultat I studien deltog 150 elever. Studien visade att de mest avgörande aspekterna rörande valet av mat var smaken på maten och påverkan från föräldrar. Vegetariska måltider var mer vanligt förekommande i de familjer där minst en förälder var född utanför Europa. Att välja vegetarisk mat av miljöskäl var inte särskilt viktigt. Närmare hälften av respondenterna hade en positiv inställning till att byta ut kött mot vegetariska proteinalternativ. Slutsats Studien visade att smaken var av betydelse vid matvalet samt ett hinder för eleverna att äta vegetariska proteinalternativ. Eleverna måste få en mer positiv smakupplevelse av vegetarisk mat. HK-lärare har en viktig roll att låta eleverna utforska detta område. En mer vegetarisk kost skulle främja elevernas hälsa samt bidra till en hållbar utveckling. / Background The food consumed worldwide is an important contributing factor to climate deterioration. A more plant-based diet and less meat, would benefit both environment and health. Studies show that children and adolescents eat more meat and charcuterie products than recommended, and at the same time barely half of the adolescents eat the recommended amount of fruit and vegetables.  Objective The purpose of the study was to map year 9 students’ attitudes towards meat and vegetarian diets, as well as the influencing factors behind their choice of food.  Method Data was collected via a quantitative survey, created in Google Forms. The survey, sent digitally during the spring term of 2021, to students at two different schools in central Sweden. Data was analysed in Excel and significance test performed through Chi-2, with a significance level of p&lt;0.05. Comparisons were made based on gender, also upon respondents and their parents’ country of birth.  Results 150 students participated in the study. The study showed that the most crucial aspects regarding the choice of food, were the taste of the food, and the influence of parents. Vegetarian meals were more common in those families where at least one parent was born outside Europe. Choosing vegetarian food for environmental reasons was not especially important. Almost half of the respondents displayed a positive attitude in regards to opting for a plant-based protein alternative instead of meat. Conclusion The study showed that taste was of importance in regards to choice of food, and at the same time, an obstacle for students to eat vegetarian protein alternatives. The students need a more positive taste experience of vegetarian food. Home and Consumer Studies teachers, play an important role in allowing students to explore this area. A diet containing more plant-based food would benefit the student’s health, and additionally contribute towards sustainable development.

Sammanfattning  Bakgrund Minskad köttkonsumtion är en vinst för hälsan och miljön. Globalt sker klimatförändringar och högt köttintag ökar risken att drabbas av sjukdomar. För ungdomars konsumtionsmönster spelar en rad olika faktorer in och skolundervisning inom hållbar utveckling utbildas elever om medvetna val med positiva miljö- och hälsoeffekter.  Syfte Studiens syfte var att undersöka konsumtionsfrekvens av rött kött och charkuterier samt inställningen till hur olika hälso- och miljöaspekter påverkar det individuella matvalet hos elever i årskurs 9 på landsbygden.  Metod Datainsamlingen gjordes via webbenkäten Google Forms under våren 2020. Alla 116 deltagare rekryterades från två skolor i Västsverige och norra Mellansverige. Data analyserades i Excel och SPSS, signifikanstest gjordes genom Chi-2 med signifikansnivå p- &lt;0,05.  Resultat De elever som uteslöt kött helt i sin kosthållning bestod av 3%, 97% var blandkostare. Pojkarna konsumerade rött kött och charkuterier 2,5 gånger oftare än flickorna (p&lt;0,00005). Klimatet var inte särskilt betydelsefullt för elevernas matval. När det gällde betydelsen av olika hälsoaspekter för deras matval var det varken mer eller mindre viktigt. Familjens matvanor och att kunna prestera i skolan ansågs påverka matvalen i störst utsträckning.  Slutsats Utifrån resultaten finns det anledning att öka intresset för hur matval påverkar hälsa och klimat hos ungdomar på landsbygden. Undervisning i hem- och konsumentkunskap kan bidra till en positiv utveckling kring detta. En nackdel är de få undervisningstimmarna vilket gör ämnet till skolans minsta.