Bakgrund Av den mat som produceras slängs en tredjedel, vilket är ett globalt slöseri av miljömässiga och ekonomiska resurser. Den svenska regeringens mål är att halvera det nationella matsvinnet till år 2030. Sverige har en lång tradition av att servera skolmat till elever, vilket numera är lagstadgat. Det största matsvinnet kopplat till skolmåltiden är tallrikssvinnet, vilket man sett kan undvikas genom att vidta åtgärder.                                            Syfte Syftet med studien var att åskådliggöra vad som påverkade matsvinnet i skolmatsalen, ur elevens perspektiv.                                                                                                            Metod En kvantitativ enkätstudie genomfördes på elever i årskurs 9 på en högstadieskola i Sverige. Enkäten utformades i Microsoft Forms, med slutna och öppna frågor, främst kopplat till åsikter och attityder. Bearbetning av rådata gjordes i Microsoft Excel, där svaren analyserades och kodades. Resultaten redovisades i form av antal/procent, samt tabeller och figurer.              Resultatet visade att en majoritet av respondenterna uppgav att de åt i skolmatsalen. Den vanligast angivna frekvensen att slänga mat var ibland, och vanligast uppskattade mängd som slängdes var pyttelite. Upplevelsen av maten var att en stor påverkansfaktor gällande matsvinnet, medan matsalsmiljön påverkade i mindre utsträckning. Mer än hälften av respondenterna ansåg att skolan informerar om matsvinn. Vanligast angivna förslaget till minskat matsvinn var att ta mindre mat/ta det man orkar äta upp samt att skolan ska servera godare mat.                                              Slutsats Det mest avgörande orsaken till matsvinn enligt studien var matens bristande kvalitet och smaklighet. Genom ett ökat engagemang från ledningen, samt större utrymme för elevpåverkan och att lyssna på elevernas åsikter, kan ett minskat matsvinn uppnås. Kunskaper om matsvinn ger eleverna större motivation till att bidra med ett hållbart agerande. Hem- och konsumentkunskap som skolämne har en viktig roll i detta arbete. / Background One-third of the food produced is thrown away, which is a global waste of environmental and economic resources. The Swedish government's goal is to cut national food waste by halv in 2030. The largest amount of food waste associated with the school meal is the plate waste, which can be avoided by different actions taken.                                              Objective The purpose of the study was to illustrate what affected food waste in the school dining room, from the student's perspective.                                                            Method A quantitative survey study was conducted on pupils in year 9 at a Swedish compulsory school . The survey was designed in Microsoft Forms, with closed and open questions, mainly linked to opinions. Processing of raw data was done in Microsoft Excel, where the responses were analyzed and coded. The results were finally reported through numbers/percent, as well as tables and figures.            Results showed that a majority of the respondents stated that they ate in the school dining room. The most commonly stated frequency of throwing food was sometimes, and the most commonly estimated amount thrown was tiny. The experience of the food was a major influencing factor regarding food waste, while the interior affected to a lesser extent. More than half of the respondents felt that the school provided information on food waste. The most commonly stated proposal for reduced food waste was to take less food/take what onecan eat and that the school should serve better food.                                                    Conclusion The most crucial factor of food waste was the lack of quality and tastiness. Through increased commitment from the management, as well as greater scope for student influence, a reduced food waste can be achieved. Knowledge about food waste gives students greater motivation to contribute with sustainable behavior. Home and consumer studies as a school subject plays an important role in this work.

Bakgrund: Livsmedelsmärkningar på framsidan av livsmedelsförpackningar kan vägleda konsumenter att välja mer hälsosamma produkter, och därigenom bidra till bättre folkhälsa. Märkningar kan också ge information om en produkt är bra för klimatet, ekologisk eller etiskt producerad. Det finns många olika märkningar som alla har sina egna kriterier för hur de får användas, och märkningarna är dessutom olika över landsgränserna. Syftet: Studiens syfte var att undersöka konsumenters användande och kännedom kring livsmedelsmärkningar och vilka val det leder till, samt jämföra om det var någon skillnad i användandet mellan olika åldersgrupper, kön eller hur ofta personer handlar.  Metod: En kvantitativ metod valdes för undersökningen och en digital enkät skickades ut via författarnas sociala medier. Under de sju dagar enkäten var publicerad svarade 111 personer. Data hanterades i Excel och SPSS. För att undersöka vilka skillnader som fanns mellan olika åldersgrupper, kön och frekvensen i hur ofta personer handlade användes Mann-Whitney U-test. Signifikansnivån sattes till p <0,05. Enkätens öppna frågor analyserades med inspiration av tematisk analys.  Resultat: Det var ingen signifikant skillnad mellan olika åldersgrupper eller frekvensen på handlandet när det kom till kännedom om livsmedelsmärkningar och hur deltagarna valde produkt utifrån märkning. Det var heller ingen skillnad på frågan om det är viktigt med livsmedelsmärkningar. Det fanns signifikanta skillnader mellan könen. Kvinnor hade bättre kännedom om märkning som indikerar på att produkten är bra för hälsan (p=0,025). Vidare valde kvinnor i högre utsträckning produkter som hade märkning som visade att produkten var klimatsmart (p=0,001), bra för hälsan (p=0,001) samt inte innehåller en viss allergen (p=0,011).  Slutsats: Både män och kvinnor använder sig av livsmedelsmärkningar även om kvinnor gör det i högre grad. Mer forskning behövs för att kunna avgöra exakt vad konsumenter efterfrågar i en livsmedelsmärkning och den forskningen kan hjälpa både livsmedelsproducenter och myndigheter i sitt arbete framåt. / Background: Front-of-package food labels could guide consumers to choose healthier products and, therefore, contribute to better public health. Food labels can also give information about if a product is good for the environment, organic, or ethically produced. There are many different food labels, all with their own criteria for usage and there are also different labels between countries.  Objective: The aim of this study was to investigate consumers knowledge about front-of-package food labels and how they use it to make decisions at the grocery store and also if there is a difference between different age groups, genders, or frequency in grocery shopping. Method: A quantitative method was selected for the study and a digital survey was sent out through the authors social media channels. During a period of seven consecutive days 111 people participated. The data was handled in Excel and SPSS. The statistical test Mann-Whitney U-test was used with p<0.05 to examine the differences between age groups, gender, and frequency. The open questions were analyzed with inspiration from a thematic analysis. Result: There was no statistical difference between age groups or how often people went grocery shopping when it came to knowledge about front-of-package food labels and how the respondents chose the products. There was also no difference when asked if front-of-package food labels are important. There was a statistical difference regarding gender where women had a better knowledge about labeling indicating that a product is healthier (p=0.025). The women also chose products that had a label that showed that the product was environmentally friendly (p=0.001), healthy (p=0.001), or containing allergens (p=0.011).  Conclusion: Consumers use front-of-package food labels and women are using them to a higher extent than men. More research is needed to conclude what the consumers actually ask for in a front-of-package food label and that research could help both food producers and governments.

This thesis analyses, documents, and explores the possibilities of food perception through our senses. Hereby the project should open up for alternative systems regarding the edibility of food. The project focuses on date labels and the way they affect consumption and food waste. The components of my thesis project include an interactive workshop, a survey as a baseline and an installation to further understand sensory cues in relation to safe consumption of food. The workshop is designed to enable visitors to investigate their perception of food in various processing stages. (raw, processed, leftover, etc.) This interaction explores multiple factors influencing our perspective of food, being labelled as waste, as surplus, or as consumable, in connection with the installation which observes the current behaviour of food edibility as an interaction between date labels and sensory cues. Following through by using and connecting the knowledge of our senses to confirm the safe consumption of food, with this, questioning the necessity as well as the connotations of best-before-labels or similar formulations.

Följande studie är en induktiv kvalitativ studie baserad på semistrukturerade intervjuer. Syftet var att synliggöra europeiska naturvinsproducenters föreställningar om en certifiering av naturvin reglerad av EU. Studiens bakgrund belyser komplexiteten av begreppet naturvin samt certifieringar och deras effekt på marknaden. Även studiens teoretiska ramverk, Conscious Capitalism presenteras. Insamlade data transkriberades och analyserades med hjälp av en induktiv tematisk analys. Diskussionen använder det teoretiska ramverket för att lyfta resultatet i relation till marknaden och sedan certifieringar. Autenticitet, frihet och kontroll är några av de begrepp som resoneras kring. Resultatet visar på differenser i vinmakarnas föreställningar om naturvin vilket skapar svårigheter i att enas om en definition och certifiering. Möjligheten för en EU-reglerad certifiering av naturvin är utifrån producenternas föreställningar och drivkrafter begränsad som följd av deras varierande åsikter och arbetssätt. / The following study is an inductive qualitative study based on semi-structured interviews. The purpose was to explore European natural wine producers' perceptions of a certification of natural wine regulated by the EU. The background of the study illuminates the complexity of the concept of natural wine, as well as certifications and their effects on the market. Additionally, the study's theoretical framework, Conscious Capitalism, is presented. Collected data was transcribed and analyzed using an inductive thematic analysis. The discussion utilizes the theoretical framework to contextualize the findings in relation to the market and certifications. Authenticity, freedom, and control are among the concepts that are reflected upon. The results reveal variations in the participants' perceptions of natural wine, which pose difficulties in reaching a consensus on a definition and certification. The possibility of an EU-regulated certification of natural wine is limited based on the producers' beliefs and motivations as a result of their varying opinions and working methods.

Syftet med studien är att undersöka vilka möjligheter och hinder kvinnliga vinmakare stöter på medan de etablerar sig och verkar som vinmakare i Europa. Studien undersöker även fördjupade kunskaper om historiska och kulturella föreställningar om genus inom vintillverkning. Studien genomfördes genom kvalitativ forskningsmetod med inspiration av existentiell-fenomenologisk och semistrukturerad intervjumetod. Urvalet bestod av sex kvinnliga vinmakare i Italien, Tyskland och Grekland. Intervjuernas syfte ämnade att fånga vinmakarens livsvärld, där undersökningen byggde på förstapersonsbeskrivningar av upplevelser från specifika fenomen. Materialet analyserades med hjälp avtematisk analysmetod och resulterade i fem olika teman som var traditioner, sociala miljöer, karaktär, kroppsliga faktorer och utveckling.  Resultatet antyder att vintillverkning historiskt varit dominerat av män och att det funnits hinder i kulturen och samhället som begränsat kvinnors möjligheter att etablera sig inom branschen. Dessa hinder har inkluderat fördomar och stereotyper om kön som påverkat synen på kvinnors fysiska kapacitet och kompetens inom vinproduktion. Trots dessa svårigheter har undersökningen också visat på en förändring i branschen. Antalet kvinnor som visar intresse för och engagerar sig i vintillverkning har ökat. Det har också blivit tydligt att möjligheterna för kvinnliga vinproducenter att etablera sig har förbättrats. / The aim of the study is to investigate the opportunities and obstacles encountered by female winemakers while establishing themselves and working in the wine industry in Europe. The study also explores in-depth knowledge about historical and cultural perceptions of gender within winemaking.  The study was conducted using a qualitative research method inspired by existential-phenomenological interviews with six female winemakers in Italy, Germany, and Greece. The purpose of the interviews was to capture the winemakers' lifeworld, relying on firsthand descriptions of experiences related to specific phenomena. The data was analyzed using thematic analysis, resulting in five themes: traditions, social environments, character, physical factors, and development.  The results of the study show that historically, winemaking has been dominated by men, and there have been cultural and societal barriers that have limited women's opportunities to establish themselves in the industry. These barriers have included biases and stereotypes about gender that have influenced perceptions of women's physical abilities and competence in wine production. Despite these challenges, the study also indicates a shift in the industry. The number of women showing interest in and engaging in winemaking has increased. It has also become evident that the opportunities for female wine producers to establish themselves have grown. These factors are presented and discussed in the results and the result discussion.

Emulsioner bildas då två vätskor som normalt sätt inte blandas med kraft vispas samman för att distribuera den ena vätskan i den andra. För att dessa vätskor inte efter avslutad vispning ska gå isär kan emulgeringsmedel tillsättas, till exempel polysackarider som hör till hydrokolloiderna. Hydrokolloider används inom livsmedelsindustrin för sin förmåga att påverka ett livsmedels reologiska egenskaper, så som viskositet och textur. Exempel på hydrokolloider som används inom den växtbaserade livsmedelsbranschen är derivat av cellulosa så som metylcellulosa. Metylcellulosan har egenskaper som löslighet i vatten samt termoreversibel gelatinering. Med detta menas att en lösning med metylcellulosa efter uppvärmning kommer att bilda en gel, men så fort temperaturen sjunker kommer viskositeten minska, och försvinna helt. Den huvudsakliga anledningen som ligger bakom intresset att utvärdera stabiliteten hos hydrokolloider är dagens allt större efterfrågan på växtbaserade proteinalternativ som efterliknar egenskaper hos de animaliska alternativen. Just stabiliteten av hydrokolloiderna är något som är svårt att utvärdera, men då kunskapen om konsistensgivare så som hydrokolloider blir allt större, ökar även möjligheten till bättre och fler modifierade proteinalternativ. Något som kan locka en större grupp konsumenter. Försöken som genomfördes gjordes med syftet att utvärdera egenskaperna hos metylcellulosa som konsistensgivare i en köttersättningsmix. En avgörande faktor vid beredningen är att kontrollera temperaturen. I försöken var den initiala temperaturer vid beredningen av emulsionerna innehållandes vatten, olja samt metylcellulosa antingen under 4°C eller över 4°C (10-15°C). Utöver detta  genomfördes även försök vid pH 5 samt pH 5,5. Metoder för att utvärdera stabiliteten hos emulsionerna utvecklades också. Data som erhölls bearbetades statistiskt och det visade sig att emulsioner tillverkade under 4°C hade en högre stabilitet än de som tillverkats vid temperaturer över 4°C. Skillnaden i stabilitet vid olika pH (pH 5,0 och pH 5,5) var däremot inte signifikant, men då försöken endast genomfördes med emulsioner med olja, vatten och metylcellulosa går det inte att med säkerhet säga att pH inte har någon signifikant effekt i en slutprodukt som även innehåller proteiner, stärkelse och kryddor. / Emulsions are formed when two liquids that does not combine naturally are mixed with force to distribute one liquid in the other. To prevent these liquids from separating when the mixing ends emulsifiers can be added, for example polysaccharides such as hydrocolloids. Hydrocolloids are used in the food industry for their ability to influence the rheological properties of a food, such as viscosity and texture. Examples of hydrocolloids used in the plant based food industry are cellulose derivates, such as methylcellulose. Methylcellulose has properties such as solubility in water and thermoreversible gelatinization. This means that the solution containing methylcellulose after heating will form a gel, but as soon as the temperature drops, the viscosity will decrease and vanish completely. The main reason to why a study of the stability in hydrocolloids is of interest is today's increasing demand for plant-based protein alternatives that largely have similar properties to the animal alternatives. The stability of hydrocolloids has previously been difficult to evaluate, but as knowledge about sensory enhancers such as hydrocolloids grows, so does the possibility of producing better and more reconstructed protein alternatives. Thus attracting a larger consumer group. The experiments that was carried out aimed at the evaluation of properties of methylcellulose as a sensory enhancer in a meat substitute mix. A critical point in the preparation is to control the temperature. The initial temperature during preparation of the emulsions containing water, oil and methylcellulose was either below 4°C or above 4°C (10-15°C). In addition, experiments were also performed at pH 5 and pH 5.5. Methods to measure the stability of the emulsions were also developed. The data obtained were processed statistically and the results indicated that emulsions prepared below 4°C had a higher stability than those prepared at temperatures above 4°C. Difference in stability due to pH, on the other hand, was not significant, but since the experiments were carried out with emulsions only containing oil, water and methylcellulose it is not possible to say with certainty that pH has no significant effect in a product containing more components such as protein, starch and spices.

This thesis explores consumer perceptions of aesthetically imperfect, or 'ugly,' foods and investigates the willingness to purchase and consume these products as a strategy to reduce food waste. The study delves into cognitive biases that lead to the rejection of nutritionally sound yet visually unappealing foods, significantly contributing to food wastage. Through a comprehensive food perception survey, this research examines the impact of visual appeal, expected taste, price, and bundling strategies on consumer choices, particularly focusing on the enhancement of the attractiveness of 'ugly' foods when paired with aesthetically pleasing ones.Key findings highlight that while consumer biases heavily influence the initial reaction of 'ugly' foods based on appearance, innovative marketing strategies like bundling can shift perceptions and increase consumer willingness to purchase. Crucially, the thesis identifies post-purchase ownership perception as a significant factor in influencing future consumer behavior. Ownership of 'ugly' foods, even in a hypothetical sense, positively affects consumers’ perceptions and behaviors, increasing their likelihood to repurchase and recommend these products, thus indicating a sustainable shift in consumption patterns. This research provides actionable insights for stakeholders in the food industry to mitigate consumer biases against 'ugly' foods, thereby enhancing sustainability and ethical consumption practices. The broader implications of these findings suggest that addressing post-purchase perceptions can effectively contribute to reducing global food wastage and fostering more environmentally responsible food consumption.

Syftet med studien var att undersöka om följande konsistensgivare, fruktkärnmjöl (LBG), karragenan (KAR), xantangummi (XAN), fiberhusk (PSY) och tapioka (TAP) kunde förbättra töjbarheten hos växtbaserad ostanalog gjord på modifierad potatisstärkelse.Under de senaste åren har efterfrågan på vegansk kost ökat och därmed efterfrågan på växtbaserad ostanalog. Utmaningen med att producera växtbaserad ost är att det är svårt att efterlikna traditionell ost och deras egenskaper. Den stora utmaningen är att imitera egenskaper som smältbarhet och töjbarhet.I denna undersökning har två olika massprocent av olika sorters konsistensgivare testats att tillsättas i ett recept för växtbaserad ostanalog. I det första tillverkningstillfället tillsattes en låg mass-procent; 0,1% av respektive konsistensgivare KAR, LBG och XAN och 1% för TAP och PSY. I det andra tillverkningsförsöket tillsattes en högre dosering; 0,3% för KAR, LBG och XAN och 1,5% för TAP och PSY. De fysiska egenskaperna som testades hos den växtbaserade ostanalogen var fasthet, smältbarhet och töjbarhet. Alla analyser jämfördes mot ett referensprov (Ref) som motsvarade originalprodukten utan tillsättning av någon konsistensgivare. Tillsats av olika konsistensgivare påverkar fastheten hos den växtbaserade ostanalogen. LBG 0,3% och XAN 0,3% gav en mjukare produkt jämfört med Ref, medan XAN 0,1% inte visade någon signifikant skillnad i fasthet (p=0,055). Smältbarheten verkade förbättras vid tillsättning av antingen KAR 0,1%, XAN 0,1% eller TAP1% hos växtbaserad ostanalog i jämförelse med Ref. Utifrån resultaten från analyserna gav tillsättning av KAR 0,1% mest töjbarhet utan att det påverkade smaken och munkänslan i någon större utsträckning hos växtbaserad blockostanalog. Det gav dock ingen signifikant ökning av töjbarhet vilket innebär att vidare forskning behövs för att utveckla längre töjbarhet hos växtbaserad ostanalog. En möjlighet kan vara att använda flera konsistensgivare åt gången och som vidare kan leda till synergi och förbättrad töjbarhet.

Human food consumption has changed from the late 19th century to the turn of the millennium, and so has the need for resources to sustain this consumption. For the city of Linköping, situated in southeastern Sweden, the environmental imprint of an average inhabitant’s food consumption is studied from the year 1870 to the year 2000. The average consumer is the driving factor in this study, since changes in food consumption have a direct influence on the environmental imprint. This thesis analyses the environmental imprint of human food consumption from a historical perspective, by applying two different methods. An analysis of the average Swedish food consumption creates the basis for a material flow analysis of nitrogen and phosphorus, as well as a study of the spatial imprint. Emissions of nitrogen and phosphorus into the hydrosphere have decreased over this period for the system of food consumption and production for an average consumer, while the input via chemical fertilizer has increased significantly. The efficiency of this system could be increased if for instance more phosphorus in human excreta would be reused within the system instead of large deposition and losses into the hydrosphere. The spatial imprint of human food consumption shows, given the changing local preconditions, that less space would be needed for regional production of the consumed food. However, the share of today’s import and thus globally produced food doubles this spatial imprint. The results of this study show not only a strong influence of the consumption of meat and other animal products on the environmental imprint, but also great potential in the regional production of food. In the context of an increasing urban population, and thus additional billions of people who will live at an increasing distance from the agricultural production land, concern for the direct effects of our human food consumption can be of decisive importance for future sustainable food supply.

Svinnet av mat har i Sverige uppskattats till cirka 1 miljon ton per år och sannolikt är det på hushållsnivå som de största mängderna matsvinn uppstår . En färsk undersökning visar att det årligen slängs uppemot 100 kilo mat per person i Sverige, vilket innebär stora och onödiga belastningar på miljö och klimat. Genom att minska svinnet av mat minskar också belastningen på miljön. Syftet med studien har varit att studera attityder till matsvinn i svenska hushåll samt identifiera hinder och förutsättningar för ett minskat svinn. Resultatet bygger på sju enskilda intervjuer med konsumenter och resultatet visar att dessa respondenter ogillar att slänga mat och slänger relativt lite. Svinnets miljöpåverkan tycks inte vara huvudsakligt skäl till att inte vilja slänga mat. Istället är respekt för maten, respekt för de fattiga samt den privata ekonomin mer framträdande aspekter vad gäller orsaker till att inte vilja slänga mat. Dessa känslor har följt med respondenterna från deras egen uppväxt vilket i kombination med kunskaper i matlagning tycks vara förutsättningar som leder till mindre matsvinn.