Bakgrund Idag har forskningen kommit långt med arbetet om hur en hälsosam kosthållning bör ser ut, men med ständigt florerande kostråd i media kan det vara svårt för allmänheten att veta vad som stämmer. En av de nyare informationskanalerna där många budskap om kost finns är sociala medier, där unga kvinnor är de flitigaste användarna. Det finns dock inte särskilt mycket forskning gjort på hur unga kvinnor påverkas av kostråd de möter i dessa kanaler. Syfte Syftet med studien var att öka kunskapen om unga kvinnors förhållningssätt till mat och ätande och hur det kan förstås i relation till de informationskanaler som de tar del av. Metod Åtta kvinnor i åldrarna 20 - 25 år intervjuades med hjälp av en semi-strukturerad frågeguide. Intervjuerna spelades in och transkriberades ordagrant och analyserades sedan med hjälp av Granheim och Lundmans metod för kvalitativ innehållsanalys. Resultat Informanterna sökte efter en balans i den egna kosthållningen, vilket beskrevs som att både de fysiska och psykiska behoven bör tillgodoses. Det innebar även att kunna unna sig godsaker ibland utan att känna skuld eller skam. Negativa känslor kopplat till mat och ätande kunde periodvis uppstå, framförallt i samband med att de jämförde sig med personer på sociala medier. Informanterna använde flertalet olika källor till sin kostrelaterade information, vilket de hade olika strategier för att värdera tillförlitligheten i. Slutsats Det gemensamma men svåruppnådda målet för informanterna var att finna en balans i den egna kosthållningen. En central faktor var användandet av sociala medier, vilket visade sig ha stor effekt på förhållningssättet till kosten. Mer forskning krävs på området för att yrkesutövare inom kostrådgivning skall kunna anpassa och effektivisera sitt arbetssätt efter rådande förhållanden. / Background Today science has come a long way determining what a healthy diet includes. Yet there is a steady stream of different dietary advice circulating which can make it difficult for the general population to determine what is right and wrong. One of the newer channels where dietary advice is found is on social media platforms. Here the most frequent users have been shown to be young women. However, little research is done on how young women are affected by the dietary advice they encounter on these channels. Aim The aim of this study was to increase the knowledge about young women's approaches to food and eating and how this can be understood in relation to the different information channels they consume. Method Eight women between the ages of 20-25 years were interviewed using a semi- structured questionnaire. The interviews were recorded and transcribed and then analyzed using Granheim and Lundman’s Method for Qualitative Content Analysis. Results The participants aspired balance in their own diets which was described as a state where both the physical and mental needs are accounted for. It also meant being able to indulge in goodies sometimes without feeling guilt or shame. It appeared that negative feelings about one's own diet could periodically arise, especially when the participants compared themselves with influencers on social media. The participants used several different informative channels for accumulating diet-related information, of which they had different strategies for evaluating the reliability of. Conclusions The common but unobtainable goal was to achieve a balanced dietary approach. The use of social media was proved to have major influence on the relation to one's own diet. More research is needed on the subject for professionals working within the dietary advisory sector to be able to adapt their way of working to the current circumstances.

Bakgrund Cirka 20–30% av de globala utsläppen av växthusgaser kommer från livsmedelssektorn. I dagsläget serveras två miljoner måltider inom skola och förskola dagligen. Det finns stora möjligheter att reducera växthusgasutsläppen med hjälp av hållbara skolmåltider.   Syfte Syftet var att undersöka hur kostverksamheter inom förskola och skola i Sveriges kommuner arbetar med hållbara livsmedel. Metod En kvantitativ metod användes där data samlades in via en webbenkät som mejlades ut till kostchefer inom förskola och skola i 285 av Sveriges kommuner. Indelningen av kommuner gjordes med hjälp av Sveriges kommuner och regioners kommungruppsindelning. Enkätfrågorna berörde målsättningar, aktuella inköp och hinder avseende ekologiska och närproducerade livsmedel samt vegetariska rätter. Skillnader mellan kommuner av olika storlekar analyserades med hjälp av one-way ANOVA test, Kruskal-Wallis test samt Mann-Whitney U test.  Resultat Studien hade 160 deltagare och de flesta arbetade i en mindre stad/tätort eller landsbygdskommun. Målsättning och inköp av ekologiska livsmedel var högre än för närproducerade livsmedel i de undersökta kommunerna. Målsättningen för vegetariska rätter var i de flesta kommuner en dag per vecka. Det fanns skillnader i målsättning och inköp av ekologiska livsmedel mellan kommuner av olika storlekar. Det fanns inga skillnader gällande vare sig målsättningar eller inköp av närproducerat och vegetariskt.  Slutsats Kommunens storlek hade betydelse beträffande inköp och servering av ekologiska livsmedel, större kommuner hade högre mål och större andel inköp. Det var ett högre engagemang beträffande inköp och målsättningar för ekologiska livsmedel jämfört med närproducerade livsmedel och vegetariska rätter bland deltagarna. För att öka andelen närproducerade livsmedelsinköp och vegetariska rätter krävs sannolikt mer konkreta nationella riktlinjer. / Background About 20–30% of global greenhouse gas emissions come from the food sector. Currently, two million meals are served daily within preschools and schools. There are great opportunities to reduce greenhouse gas emissions by serving sustainable school meals. Objective The purpose of this study was to investigate how public meal units within preschools and schools in Swedish municipalities work with sustainable foods.  Method A quantitative method was used and data was collected through a web-based survey which was sent to managers at public meal units in 285 of Sweden's municipalities. The division of municipalities was made with Sweden's municipalities and regions municipal group division. The questionnaire concerned objectives, current purchases and obstacles regarding organic and locally produced foods as well as vegetarian dishes. Differences between municipalities of different sizes were analyzed using one-way ANOVA test, Kruskal-Wallis test and Mann-Whitney U test. Results There were 160 respondents who participated, most of whom worked in a small town/urban area and a rural municipality. Targets and purchases of organic food were higher than for locally produced food in the municipalities surveyed. The goal for serving of vegetarian dishes was in most municipalities one day a week. There were differences in the targeting and purchase of organic food between municipalities of different sizes. There were no differences regarding targeting and serving of locally produced food and vegetarian dishes. Conclusion The size of the municipality was important in terms of purchasing and serving organic food, larger municipalities had higher goals and a larger proportion of purchases. There was a higher level of commitment regarding purchases and goals for organic food than for locally produced foods and vegetarian dishes among the participants. In order to increase the proportion of locally produced food purchases and vegetarian dishes, more concrete national guidelines are likely to be required.

Bakgrund:  Tidigt i livet socialiseras barn in i tankar och normer kring mat och måltider och dess betydelse för hälsan, dessa följer med dem under hela livet. Köttproduktionen i Sverige har negativ påverkan på miljön och vår köttkonsumtion har ökat med 40% sedan 90-talet. En samhällsomställning måste ske där fler börjar äta vegetarisk mat. Lärare, föräldrar och samhället i övrigt har ett gemensamt ansvar för att undervisa och inspirera barn och unga till att testa vegetarisk mat.        Syfte:  Syftet med studien var att undersöka hur ungdomar resonerar kring vegetarisk mat. Vi utgick från frågeställningarna: Hur resonerar ungdomar kring vegetarisk mat där köttet ersatts med ersättningsprodukter till kött, vad är avgörande för ungdomar när det kommer till att testa nya livsmedel samt vad påverkar ungdomars syn på vegetarisk mat?   Metod:  Studien genomfördes med hjälp av en kvalitativ intervjustudie baserad på fokusgruppsinterjuver med ungdomar som gick i årskurs 9 vid två skolor i Mellansverige. Totalt intervjuades 21 respondenter fördelade på sju grupper. Intervjuerna spelades in för att sedan transkriberas och analyserades genom en innehållsanalys.                            Resultat:  Analysen av den insamlade datan resulterade i fyra huvudkategorier: Om ungdomar vill testa ny mat avgörs av flera olika faktorer, Ungdomars inställning till vegetarisk mat, Ungdomars erfarenheter kring vegetarisk mat förvärvas till största del i skolan eller hemmet samt Ungdomars åsikter kring vegetarisk mat varierar. Ungdomars inställning till ny mat avgjordes av olika faktorer så som matens uppläggning, smak och utseende. Även influensers, kompisar och närståendes inställning till vegetarisk mat kunde till viss del påverka ungdomarna. Ungdomars åsikter kring vegetarisk mat varierade.    Slutsats:  Studiens resultat tyder på att ungdomar som ska äta vegetarisk mat föredrar den vegetariska maten som består av grönsaker framför den vegetariska maten som består av ersättningsprodukter till kött. Ungdomarna i studien upplever det svårt att testa nya livsmedel och maträtter eftersom de är ovana och osäkra på hur det kommer att smaka. Studien visar att personer i ungdomars omgivning samt egen inre motivation är avgörande för att ungdomar ska testa ny mat. En slutsats man skulle kunna dra av studien är att hem och skola tillsammans spelar en viktig roll för att öka konsumtionen av vegetarisk mat. / Background: Early in life, children are socialized into thoughts and norms about food and meals and their significance for health, which stay with them throughout their lives. Meat production in Sweden has a negative impact on the environment, and our meat consumption has increased by 40% since the 1990s. A societal change must occur where more people start eating vegetarian food. Teachers, parents, and society have a shared responsibility to educate and inspire children and young people to try vegetarian food.   Objective: The aim of the study was to investigate how youths' reason around vegetarian food. We started from the research questions: How do youths' reason around vegetarian food where the meat has been replaced with substitute products for meat, what is crucial for youths when it comes to testing new foods and dishes and also what influences youths’ views on vegetarian food?   Method(s): The study was conducted with the help of a qualitative interview study based on focus groups interviews with youths in year 9 at two schools in the middle of Sweden. In total 21 participants were interviewed divided into seven groups. Interviews were recorded to be transcribed and analyzed with content analysis.     Results   The analysis of the collected data resulted in four main categories: Factors influencing adolescents' willingness to try new food, Adolescents' attitudes towards vegetarian food, Adolescents' acquisition of experiences with vegetarian food primarily in school or at home, and Variations in adolescents' opinions about vegetarian food. Adolescents' attitudes towards trying new food were determined by various factors such as the presentation, taste, and appearance of the food. The attitudes of influencers, friends, and family members towards vegetarian food could also partially influence adolescents. Adolescents' opinions about vegetarian food varied.  Conclusion: The results of the study suggest that adolescents who are supposed to eat vegetarian food prefer the vegetarian food consisting of vegetables over the vegetarian food made with meat substitutes. The adolescents in the study find it difficult to try new food and dishes because they are unfamiliar with them and unsure of how they will taste. The study indicates that people in the adolescents' environment, as well as their own internal motivation, are crucial factors in determining whether they will try new food. One conclusion that can be drawn from the study is that both home and school play important roles in increasing the consumption of vegetarian food.

Bakgrund Sociala medier har blivit en integrerad del av mångas vardagliga liv och påverkar hur människor kommunicerar, delar information samt interagerar med varandra. Det är även en plats där desinformation sprids och det är därför viktigt att förstå hur budskap som spridsvia sociala medier påverkar följarnas liv. Syfte Studiens syfte var att undersöka på vilket sätt sociala medier används för att söka information om hälsa, matvanor och livsmedelsval. Metod För att besvara studiens syfte användes en kvantitativ metod i form av en webbaserad enkät. Deltagarna rekryterades via Facebook och Instagram. Data bearbetades i Microsoft Excel för att sedan analyseras med hjälp av statistikprogrammet IBM SPSS Statistics. Analyser av enkätens huvudfrågor mellan kön, åldersgrupper respektive utbildningsnivå gjordes med hjälp av Mann-Whitney U-test samt Chi-2-test. Resultat Totalt deltog 151 deltagare, 117 kvinnor och 34 män. Medianåldern för deltagarna var 25år. Det var 98,6% av deltagarna som uppgav att de tagit del av information om mat och hälsa på sociala medier. Majoriteten av deltagarna tyckte det var viktigt att den man följer har enkla och trovärdiga budskap. Kvinnor använde Instagram i större utsträckning än män till att söka/få information om mat kopplat till hälsa samt till recept. Kvinnorna ansåg att det var viktigt att personer de följer lägger upp många inlägg/bilder kopplat till mat på sociala medier. De äldre (26-61år) deltagarna använde Facebook till att söka/få information om mat kopplat till hälsa samt recept medan de yngre (18-25år) använde Instagram och TikTok till att söka/få information om matrelaterade trender samt mat kopplat till träning. De yngre ansåg även att det var viktigt att personerna de följer på sociala medier har många följare. Slutsats Majoriteten av deltagarna ansåg att trovärdighet var en av de viktigaste punkterna kopplat till de personer de följer, medan det inte var lika viktigt att personerna hade relevant utbildning eller hänvisade påståenden till vetenskapliga källor.

Bakgrund Behovet av att stärka samhällens beredskap har ökat bland annat på grund av följder av klimatförändringar, COVID-19-pandemin och krigsutbrott. Vid kris är det av betydelse att de viktigaste samhällsfunktionerna, så som sjukvården, fungerar och forskning visar att mat och måltider har betydelse för patienters tillfrisknande. Enligt lag ska regionerna planera för att kunna hantera krissituationer och det finns ett påbörjat arbete med att stärka krisberedskapen inom flera regioners måltidsverksamheter på sjukhus. Tidigare forskning inom området internationellt är begränsat och i Sverige finns ingen sådan forskning. Syfte Att belysa chefers upplevelse av den egna regionens krisberedskapsplanering avseende sjukhusens måltidsverksamhet. Metod Kvalitativa semistrukturerade individuella intervjuer genomfördes med fem chefer inom sjukhusens måltidsverksamheter. Intervjuerna spelades in och det insamlade materialet transkriberades ordagrant och analyserades med hjälp av kvalitativ innehållsanalys. Resultat Analysen resulterade i sex kategorier: Att vara förberedd är en förutsättning för trygghet, En föränderlig omvärld ställer höga krav på krisorganisationen, Goda organisatoriska förutsättningar underlättar arbetet, Kunskap och erfarenhet, väsentligt för arbetet, Måltidsverksamheten ställer särskilda krav som försvårar beredskapen och Otydligheter inom och utanför verksamheten skapar svårigheter för arbetet. Resultatet visar att det fanns förutsättningar både inom och utom den egna måltidsverksamheten som underlättade de deltagande chefernas arbete med krisberedskap. Det lyftes dock också faktorer som upplevdes som försvårande för arbetet med krisberedskap. Bland annat fanns det en önskan bland cheferna om ett ökat samarbete mellan olika aktörer och tydligare krav och riktlinjer från den egna regionen, men även från andra myndigheter. Slutsats Cheferna upplevde att det i nuläget finns relativt goda förutsättningar för att stärka krisberedskapen inom sjukhusens måltidsverksamheter. Cheferna ansåg dock att det finns faktorer som upplevs som försvårande för arbetet och genom att förbättra dessa skulle måltidsverksamheterna kunna gynnas i sitt fortsatta krisberedskapsarbete. Att särskilt fokusera på de aspekter som studien lyfter, som kan förbättras, skulle kunna bidra till ett mer effektivt krisberedskapsarbete inom sjukhusens måltidsverksamheter samt till bättre beredskap i kommande kriser.

Sammanfattning  Bakgrund: Korrekt förvaring av livsmedel är avgörande för att bibehålla matens kvalitet och förhindra att livsmedel blir dåligt. Dåliga livsmedel kan påverka vår hälsa negativt. En korrekt livsmedelsförvaring bidrar till ett minskat matsvinn och en hållbar utveckling.   Syftet: Syftet med studien var att undersöka vilka kunskaper elever i årskurs 8–9 har om livsmedelsförvaring.  Metod: I denna studie användes en kvantitativ metod. En enkätstudie ägde rum under våren 2023. En enkät skapades i forms 365 och skickades ut till fem olika skolor. Enkäten bestod av 15 frågor av olika karaktär. Enkätsvaren matades in i Excel och kodades med hjälp av siffror eller text.   Resultat: Totalt deltog 104 respondenter i enkäten. Många av respondenterna var medvetna om effekterna av att förvara livsmedel vid antingen för höga eller för låga temperaturer i både kylskåp och frysskåp. Kylskåpet var den vanligaste förvaringsmetoden för de flesta livsmedel och frysskåpet var det vanligaste alternativet för förvaring av kött. Slutsats: Många vet vad som händer vid felaktig förvaring av livsmedel samtidigt som många varit osäkra på förvaring av enskilda livsmedel. Studien visar att fördjupning av kunskaper kring ämnet behövs bland elever i denna ålder. / Abstract:  Background: Proper food storage is crucial for maintaining food quality and preventing food spoilage, which can have negative effects on our health. Correct food storage also contributes to reducing food waste and promoting sustainable development.  Objective: The aim of this study was to investigate the knowledge of food storage about students in grades 8-9.  Method: A quantitative approach was employed in this study. A survey was conducted during the spring of 2023. The survey was created using Forms 365 and distributed to five different schools. It consisted of 15 questions of various nature. The survey responses were collected in Excel and coded using numbers or text.  Results: A total of 104 respondents participated in the survey. Many of the respondents were aware of the effects of storing food at either too high or too low temperatures, both in refrigerators and freezers. The refrigerator was the most common storage method for most types of food, while the freezer was commonly chosen for storing meat Conclusion: The study indicates that many students are knowledgeable about the consequences of improper food storage, although some uncertainties remain regarding the storage of specific food items. There is a need for further education on the subject among students of this age group.

Bakgrund Kostrekommendationerna för gravida överensstämmer med de allmänna kostråden för vuxna, med vissa tillägg. Att följa dessa innebär en god förutsättning för en hälsosam graviditet samt för barnets framtida hälsa. Trots detta vittnar studier om låg följsamhet till rekommendationerna. Gravida kvinnor har tidigare upplevt knapphändig information från, samt dålig tillit till, barnmorskor.  Syfte Syftet med studien var att undersöka förändringar i kosthållningen under en graviditet, faktorer som påverkar samt önskemål kring ytterligare stöd från mödrahälsovården. Metod En kvantitativ enkätstudie där informanterna fick svara på frågor kring kostföränd-ringar under graviditet. Enkäten delades via Facebookgrupper. Informanterna var i slutet av sin graviditet (graviditetsvecka 32–40) eller hade fått barn under de senaste 24 månaderna. Materialet hanterades i Excel och bearbetades samt analyserades i IBM Statistics Data Editor. Chi-två test användes för tolkande analyser, där signifikansnivån p<0,05 användes. Resultat Totalt inkom 191 svar på enkäten. Av de 163 informanter som förändrade sin kost under graviditeten, bedömde 113 förändringen som liten. Den vanligaste förändringen var att utesluta vissa livsmedel. De som bedömde förändringen som stor ökade i större utsträckning mängden mat per portion, vissa livsmedel samt variationen i kosten. Många höll med om att de fått bra stöd från sin partner, och att kostförändringen underlättades av att läsa på kring kost. Förändringen försvårades för vissa av måendet, specifikt illamående, samt ”cravings”. Informanter som gjorde en liten kostförändring ansåg i högre utsträckning att de fick bra stöd/information från mödrahälsovården, än de som gjorde en stor. Den informationskälla som flest informanter påverkades mycket av var Livsmedelsverkets hemsida. De som gjorde en förändring påverkades mer av sociala medier än de som inte gjorde en. Mer än häften var nöjda med stödet de fick från mödrahälsovården, men önskemål kring mer och tydligare information från barnmorskan dominerade bland resterande.     Slutsats Det finns ett behov av att utveckla mödrahälsovårdens fokus kring kostvanor, samt individanpassa och öka tilliten till kostråden. Resurser i form av dietister skulle kunna gynna mödrahälsovården med deras kunskap, och därmed underlätta barnmorskornas viktiga arbete. / Background The dietary recommendations during pregnancy reflect the general dietary guidelines for adults, with a few additions. Following these guidelines lays the foundation for a healthy pregnancy and the health of the future child. Despite this, studies show a low adherence to the recommendations. The experience of inadequate information from, as well as low trust to midwifes has previously been reported from pregnant women.  Objective The objective of the study was to investigate dietary changes during pregnancy, influencing factors and requests for additional support from the maternity care system.    Method A quantitative survey in which the informants answered questions about dietary changes during pregnancy. The survey was distributed through Facebook groups. The informants were in the end of their pregnancy (gestational week 32–40) or had given birth during the last 24 months. Data was managed in Excel, while processing and analyzing took place in IBM Statistics Data Editor. Interpretative analyses were made using Chi-Square tests, where the significance level p<0,05 was used. Results A total of 191 completed surveys were submitted. Out of the 163 informants who made dietary changes during pregnancy, 113 considered them as small changes. The most common change was to exclude certain foods. Increases regarding the amount of food per serving, certain foods, and the variety of food were to a larger extent made among those who considered their changes as greater. Receiving good support from their partner was a statement that many agreed on, and reading up about nutrition favored the dietary change. Lower well-being, especially nausea, and cravings made the changes more difficult. The support/information from the maternity care system was considered better among those who made small changes in their diet, compared to those who made greater changes. The most common source of information to greatly influence the informants was the website of the Swedish National Food Agency. Those who made a dietary change were more influenced by social media, than those who made no changes. The majority were pleased with the support offered by the maternity care system. Among the rest, additional and more distinct information from the midwifes was desired. Conclusion There is a need to develop the maternity care system regarding the focus of dietary patterns, and to individualise and increase the trust to the dietary advice. Dietitians, with their knowledge, could be a positive resource in the maternity care system, facilitating the important work of the midwife.

Bakgrund Prevalensen av obesitas har ökat i samhället och flertalet trender med en negativ påverkan på hälsan har observerats hos ungdomar. I jämförelse med de nordiska näringsrekommendationerna äter ungdomar idag för lite frukt och grönsaker och istället för mycket tillsatt socker och mättat fett. Samtidigt har en stor minskning av den fysiska aktivitetsnivån observerats till förmån för ett ökat stillasittande och ökad skärmtid vilket dessutom associerats med ohälsosamma matvanor. Syfte Syftet med studien var att undersöka eventuella samband och skillnader mellan kostvanor och fysisk aktivitet hos ungdomar i Umeå kommun. Metod Studien genomfördes med en digital kvantitativ enkätundersökning under hösten 2023. Målgruppen för studien var ungdomar i åldrarna 15–20 år i Umeå. Data samlades in genom att besöka gymnasieskolor med en QR-kod till enkäten. All insamlade data analyserades med de statistiska testerna Spearman rangkorrelation, Chi-2-test, Fischer's exact test, Mann-Whitney-U test och logistisk regression. Resultat Totalt inkluderades 209 respondenter med en jämn fördelning mellan tjejer och killar. Respondenterna hade i genomsnitt ”lite” alternativt ”någorlunda koll” på rekommendationerna för kost och fysisk aktivitet. Denna självupplevda medvetenhet visade sig ha ett samband till följsamheten för rekommendationerna. I genomsnitt rapporterade respondenterna att de åt 3–4 måltider per dag varav frukost var det minst vanligaste huvudmålet. De flesta uppgav att de åt fisk en gång per vecka eller mindre och i genomsnitt 100–200 gram frukt och grönsaker per dag. Det fanns ett signifikant samband där ungdomar som utförde fysisk aktivitet hade högre följsamhet till näringsrekommendationerna. Dessutom observerades ett signifikant samband där de som åt regelbundet samt de som åt frukost hade en högre följsamhet till rekommendationerna för pulshöjande aktivitet. Slutsats Utifrån det undersökta stickprovet av ungdomar i Umeå verkade följsamheten till rekommendationerna för kost och fysisk aktivitet vara låg. Det observerades ett möjligt samband mellan medvetenheten och följsamhet till rekommendationerna för kost och fysisk aktivitet samt en möjlig korrelation mellan en regelbunden måltidsordning och fysisk aktivitetsnivå. / Background The prevalence of obesity has increased in society and several trends with a negative impact on health have been observed in adolescents. In comparison to the Nordic Nutrition Recommendations, young people today do not eat enough fruit and vegetables and instead eat too much added sugar and saturated fat. Meanwhile a grand decrease in the physical activity level has been observed in favor of an increased sedentary time and screen time which has also been associated with unhealthy food habits.  Objective The purpose of the study is to investigate the possible connection and differences between food habits and physical activity level in adolescents in Umeå. Method The study was conducted with a digital quantitative survey during the autumn of 2023. The target group for the study was adolescents in the ages 15-20 years in Umeå. Data was collected by visiting upper secondary classes with a QR-code to the survey. All the collected data was then analyzed using the statistical tests Spearman´s rank correlation, Chi-square test, Fischer's exact test, Mann-Whitney-U test, and logistic regression. Results In total 209 respondents were included in the analysis with an equal distribution between girls and boys. The respondents had on average “little” or “fair” knowledge of the recommendations for nutrition and physical activity. This self-perceived awareness was shown to have a positive relation to the compliance of the recommendations. In average the respondents estimated that they ate 3-4 meals per day whereof breakfast was the least common main meal. Most reported that they ate fish once a week or less frequently and on average 100-200 grams of fruit and vegetables daily. There was a significant relationship showing that those who exercised had a higher compliance to the Nordic Nutrition Recommendations. Furthermore, a significant relationship between regular eating patterns and aerobic exercise showed that those who ate regularly, as well as those who ate breakfast, had a higher compliance to the recommendations for aerobic exercise. Conclusion Based on the investigated sample of adolescents in Umeå the compliance to the recommendations for nutrition and physical activity appeared to be low. A possible connection was observed between awareness and compliance to the recommendations for nutrition and physical activity as well as a possible correlation between a regular meal pattern and physical activity level.

Bakgrund: Det finns ett konstaterat samband mellan att bli äldre och uppleva ensamhet. Därför kan måltiden komma att uppfylla en mycket viktig roll vad gäller behovet av gemenskap och njutning. Med åldern följer även flera fysiologiska förändringar som exempelvis försämrad lukt och smaksinne vilka kan ha en negativ inverkan både på människors intag av näring och på livskvalitén. Syfte: Syftet med studien var att undersöka ensamboende äldre människors aptit och ätandekopplat till känslor av ensamhet. Metod: I Studien användes kvantitativ metod där en webbenkät skapades i Microsoft Forms. Inklusionskriterierna var ensamboende och 65 år eller äldre. Rekryteringen skedde via Facebook, posters och mejlkontakt med pensionärsföreningar. Data analyserades i IMB SPSS statistics 29.0. Statistiska test som användes var chi-två test vid undersökning av skillnader och Spearmans rangkorrelationstest för att undersöka samband. Resultat: Totalt resulterade enkätundersökningen i 77 respondenter, varav majoriteten var kvinnor och yngre äldre. Mer än hälften av respondenterna angav att de inte besvärades av ensamhet. Procentuellt besvärades de ”äldre äldre” som definierades som de som var 80 år eller äldre, kvinnor och änkor/änklingar mest av ensamhet. Respondenterna som besvärades av ensamhet var mer benägna att vara intresserade av organiserat måltidssällskap. Ett stort antal av respondenterna var däremot inte intresserade av organiserat måltidssällskap i nuläget. De som besvärades av ensamhet upplevde inte måltiden som en trevlig stund på dagen. Majoriteten av respondenterna hade god aptit och åt regelbundet. Slutsats: I den undersökta gruppen observerades ett samband mellan ensamhet och att inte uppleva måltiden som en trevlig stund på dagen. Respondenterna hade överlag tät regelbunden social kontakt med andra och upplevde en självständighet vad gällde måltiden, vilket enligt vår teori kan vara anledningarna till att ett stort antal inte besvärades av ensamhet i vår studie. Ensamhet upplevdes som besvärande främst hos kvinnor, ”äldre äldre” och änkor/änklingar och de ”äldre äldre” uppvisade även störst intresse för organiserat måltidssällskap. Tydligare information kring vilka måltidsstöd som erbjuds kan behövas i vissa kommuner.

Bakgrund Livsmedelsval som människor gör påverkar både hälsan och miljön. FN:s klimatpanel har fastställt att de globala utsläppen behöver minska med nästan 50% fram till 2030. Det krävs att konsumenter reflekterar över sina livsmedelsval för att samhället ska uppnå en mer hållbar konsumtion och produktion. Det finns ett behov att undersöka människors tankar gällande livsmedels miljöpåverkan och om miljö tas i åtanke eller inte i livsmedelsvalet. Syfte Syftet med studien är att, ur ett miljöperspektiv, undersöka vilka faktorer som har betydelse när människor väljer livsmedel. Metod En kvantitativ enkätstudie utfördes, enkäten delades på sociala medier och via QR-koder som sattes upp på utbildningsorten. Insamlade data analyserades för att undersöka om det fanns signifikanta skillnader mellan olika demografiska grupper. Resultat Resultatet visar på att det finns stora skillnader mellan åldersgrupper i vilka faktorer människor tar hänsyn till i valet av livsmedel. Yngre tog framförallt hänsyn till pris medan äldre tog större hänsyn till miljöfaktorer som bland annat produktionsmetoder. Överlag sågs inga större skillnader i de övriga demografiska grupperna i vad människor tar hänsyn till när de väljer livsmedel. Olika grupper influerades av olika faktorer i livsmedelsvalet, där sociala medier och utbildning var framträdande. Slutsats Informationen till konsumenter kring livsmedels miljöpåverkan behöver förbättras. Resultatet antyder att det krävs fler ingående studier för att undersöka skillnader och vad som ligger bakom dessa influerande faktorer, samt att det kan finnas ett behov av större insatser från alla inblandade aktörer, såsom konsumenter, producenter och regeringen, om miljömålen ska nås. / Background People’s food choices affect both health and the environment. The UN climate panel has determined that global emissions need to be reduced by almost 50% by 2030. Consumers need to reflect on their food choices for society to achieve more sustainable consumption. There is a need to examine people's thoughts on the environmental impact of food and whether the environment is considered in food choices. Objective The aim of the study is to investigate, from an environmental perspective, the factors that are important for consumers’ food choices. Method A quantitative survey study was conducted; the survey was shared on social media and via QR codes posted at the place of education. The collected data was analyzed to examine whether there were significant differences between different demographic groups. Results In total, 212 participated in the study. The results showed that there were large differences between age groups in which factors people take into account when choosing foods. Younger people mainly took price into consideration, while older people took environmental factors such as production methods into greater account. Overall, no major differences were seen in the other demographic groups in what people took into account when choosing foods. Different groups were influenced by different factors in their food choices, with social media and education being prominent. Conclusion Information for consumers about the environmental impact of food needs to be improved. The results suggest that more in-depth studies are needed to investigate differences and the reasons behind these influencing factors, and that there may be a need for greater efforts from all stakeholders involved, such as consumers, producers and the government, if environmental objectives are to be achieved.