Bakgrund Frukost anses vara den viktigaste måltiden på dagen och behövs för att fylla på med energi efter en natts sömn. Frukost gynnar elevernas inlärningsförmåga och hjälper dem med koncentrationen fram till lunch. Syfte Syftet med studien var att undersöka i vilken utsträckning ungdomar i årskurs 8 äter frukost, om det fanns någon skillnad mellan könen och ungdomars inställning till frukost. Metod Studien genomfördes med en webbaserad enkät med 16 frågor i två skolor i södra Sverige under våren 2020. Urvalet var ett bekvämlighetsurval. Enkätsvaren lades in i Excel och SPSS och analyserades med hjälp av Chi-två test, Kruskal-Wallis test och Mann-Whitney U-test. Signifikansnivån bestämdes till p<0,05. Resultat I studien deltog 142 respondenter. Studien visade att nästan hälften (49,3%) åt frukost varje vardag innan de gick till skolan och 6,3% svarade att de aldrig åt frukost. Av killarna var det 54,3% som alltid åt frukost och motsvarande siffra hos tjejerna var 42,6%. Totalt svarade 42,3% av respondenterna att de ansåg att frukost var viktigt för att orka med skoldagen. Av respondenterna svarade 39,4% att de inte tycker att frukost tar onödigt med tid, signifikant fler tjejer än killar tyckte att frukost tar onödigt med tid (p=0,030). Slutsats Endast hälften av ungdomarna äter frukost varje vardag och fler tjejer än killar uppgav att frukost tar onödigt med tid på morgonen. Mindre än hälften av ungdomarna ansåg att frukost är viktigt för att orka med skoldagen. Hem- och konsumentkunskap är ett viktigt ämne och behöver mer undervisningstid för att få möjlighet att ge eleverna den kunskap de behöver för att bygga upp hälsosamma matvanor.

No description available.

SAMMANFATTNING Bakgrund. Födoämnesallergierna i Sveriges skolor ökar och allergiska reaktioner förekommer, men trots det saknas nationella riktlinjer om rutiner för hur insamling och kommunikation om elevernas födoämnesallergier ska skötas i kommunerna. Den ökade mängden specialkoster gör skolmåltiden dyr och många kommuner kräver därför läkarintyg trots att skolan skall servera näringsrik kost till alla och vara kostnadsfri enligt lag.  Syfte. Att utforska olika kommuners kommunikationsrutiner mellan berörda parter inom skolorganisationen angående elevers födoämnesallergier, vilka riktlinjer som finns och om skolornas kommunikationsrutiner motsvarar de önskemål myndigheterna har.  Metod. I denna studie genomfördes 30 semistruktuerade kvalitativa intervjuer i tolv skolor i nio kommuner av olika storlek. För att få ett så brett underlag som möjligt hade de stor socioekonomisk spridning och var väl fördelade i Sverige. Datamaterialet bearbetades med kvalitativ innehållsanalys.  Resultat. Studien visar på stor spridning av kommunernas kommunikationsrutiner och att enhetliga rutiner för kommunikationen inte fanns inom de undersökta skolorganisationerna. Vid de tillfällen det fanns allvarliga allergier bland eleverna fanns det tydliga rutiner för hur dessa skulle hanteras. Vid mindre allvarliga allergier saknades ofta fungerande kommunikationsrutiner vilket gjorde att det faktum att födoämnesallergier omfattas av sekretessregler utgjorde ett hinder för att kunna säkerställa de födoämnesallergiska elevernas säkerhet.  Slutsats. Det behövs nationella riktlinjer för kommunikationsrutiner mellan berörda parter inom skolorganisationen angående elevers födoämnesallergier. I dessa riktlinjer bör det framgå vem som ansvarar för det lokala informationsflödet och hur det ska fungera. Det bör även framgå om läkarintyg skall uppvisas och att kostnaden för läkarintyg i så fall inte skall läggas på individen. Dessutom bör ett ställningstagande göras om huruvida födoämnesallergier skall undantas från sekretessreglerna inom skolorganisationen.

Bakgrund: Övervikt och fetma anses vara ett stort hälsoproblem. Av Sveriges befolkning har 51% överviktigt eller lider av fetma. Bariatrisk kirurgi implementeras då ingen annan viktminskningsmetod fungerar. Tidigare studier har visat på att stöd från närstående, sjukvård och forum på internet har varit positivt kopplat till resultatet efter kirurgin. Syfte: Syftet med studien var att beskriva hur personer som genomgått bariatrisk kirurgi upplevt tiden före och efter kirurgin med fokus på stöd. Metod: Halvstrukturerade intervjuer genomfördes med tre deltagare som genomgått bariatrisk kirurgi för två till tio är sedan. Insamlade data analyserades med hjälp av kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Deltagarna ansåg att stöd var viktigt i den livsomställning som kirurgin medförde. Det största stödet de alla hade fått var från närstående. Forum på internet var också ett stöd som var betydelsefullt då personerna i forumen besatt liknande erfarenheter. Överlag upplevdes stödet från sjukvården bra med deltagarna lyfte att informationen från sjukvården ibland hade varit bristfällig och deltagarna uttryckte avsaknaden av stöd från en dietist och en kurator. Slutsats: Stöd från sjukvård och familj men även olika forumgrupper på internet är av stor vikt för personer som genomgår bariatrisk kirurgi. Ökad dietistkontakt och kontakt med kurator var något som efterfrågades av deltagarna. / Background: Obesity is considered a huge health problem. In Sweden, 51 % of the population are overweight or suffering from obesity. Bariatric surgery is given when no other weight loss method has proven sufficient. Earlier studies have shown that support from people in the surrounding, health care and different forums on the internet is positively linked to outcome after bariatric sugery. Purpose: The aim of the study was to describe how people that undergoes bariatric surgery experience the time before and after the surgery with focus on support. Method: Interviews where held using a semi structured questionnaire with three people that have gone through bariatric surgery two to ten years earlier. Data was collected and analysed with a qualitative content analysis. Results: The participants expressed that support was very important in their life change that followed the surgery. Support the participants emphasized the most came from family and people in their surroundings. Forum on the internet were also meaningful due to the experience that the people in the forums possessed. Overall, the participants experienced adequate support from health care, but expressed that some of the information given from the health care had been inadequate and participants also expressed that the lack of support from a dietician and a counsellor. Conclusion: Support from health care and family, but also from forums on the internet is important for people that undergoes bariatric surgery. The participants expressed the need for more support from a dietician and a counsellor.

Bakgrund Av många anses frukosten vara den viktigaste måltiden under dagen. Med en energi- och näringsrik frukost får eleverna bättre förutsättningar till att öka koncentrationen och prestationen i skolan. Syfte Syftet med studien var att undersöka barn i årskurs 5 och deras frukostvanor, om det var skillnad mellan de som hade undervisning i hem- och konsumentkunskap (HKK) och de som inte haft HKK, om det var någon skillnad mellan flickor och pojkar, vilka livsmedel eleverna valde att äta till frukost och hur de kände när de åt respektive inte åt frukost. Metod Studien genomfördes i form av en pappersenkät med fem frågor på två olika skolor i Sverige under våren 2020. Urvalet var ett bekvämlighetsval. Enkätsvaren lades in i Google Sheets och Excel och analyserades med hjälp av Chi-två-test och analystabeller. Resultat I studien deltog 183 respondenter. Studien visade att 73% av eleverna åt frukost varje dag och att det var 1 % som aldrig åt frukost. Det var ingen skillnad i frukostfrekvens mellan flickor och pojkar. Det var fler som åt frukost varje dag av de som hade haft HKK jämfört med de som inte hade haft HKK. Vanligaste livsmedlet till frukost var mjukt bröd. Vanligaste känsloordet när respondenterna åt frukost var att de kände sig glad medan det vanligaste ordet när de inte åt frukost var att de kände sig hungrig. Slutsats Det var fler som åt frukost dagligen av elever som hade fått undervisning i HKK. HKK är ett viktigt ämne som behöver få mer undervisningstid och då framförallt med de yngre eleverna för att tidigt ge dem kunskap om en bra kosthållning, så att de utifrån det kan göra val som är välgrundade. / Background Breakfast is often considered to be the most important meal of the day. A nutritious energy boosting breakfast provides a better basis for students’ academic performance and concentration. Objective The purpose of this study was to examine the breakfast habits of 5th grade students: if there was any difference between students who had been taught home economics and those that had not, if there was any difference between boys and girls, what they ate, and how students felt if they ate breakfast or not. Method This study was based on a paper survey consisting of five questions which was distributed during spring of 2020 to two schools in different regions of Sweden. The survey was administered as a convenience sample. Survey results were entered in Google Sheets and Excel and analyzed with Chi-squared tests and coded to analysis tables. Results The total number of participants was 183 students. Results from the study showed that 73 % of students ate breakfast daily and that 1 % never ate breakfast. There was no difference between the proportion of boys and girls that ate breakfast. Students who had studied home economics ate breakfast more frequently than those that had not. The most common breakfast food was bread. The most common word used by respondents to describe how they felt when they ate breakfast was the word “happy”. The word most frequently used to describe how they felt when they did not eat breakfast was “hungry”. Conclusion Students who had studied home economics ate breakfast daily more frequently than students that had not. Home economics is a crucial subject in which more teaching is needed primarily for younger students, so that they can learn the importance of healthy eating habits early on and make well-grounded choices.

SAMMANFATTNING Bakgrund Undernäring kan vara problematiskt för äldre då kroppen inte tillgodoses med den näring och energi som den behöver. Det kommer att leda till bland annat försvagat skelett och minskad muskelmassa. Undernäring kan bero på en rad olika faktorer, där både sociala och fysiologiska riskfaktorer spelar in. Syfte Syftet med studien var att belysa förekomsten av riskfaktorer för undernäring bland äldre som var hemmaboende, utifrån sociala och fysiologiska perspektiv.  Metod En webbenkät publicerades på Facebook under våren 2020. Inklusionskriterierna för studien var att respondenterna skulle vara 70 år eller äldre, samt ha ett medlemskap på Facebook. Antalet deltagare som svarade på enkäten var 320 personer. De tester som användes var Chi2, t-test, Kruskal-wallis och Spearmans korrelationstest. Resultat Majoriteten av respondenterna bestod av kvinnor och något fler av deltagarna levde tillsammans med någon. De flesta av respondenterna deltog sällan eller mycket sällan i sociala sammanhang. 21 % av respondenterna hade minskat sitt matintag de senaste tre månaderna. Det fanns ingen skillnad mellan könen avseende minskat matintag (p=0,587). De vanligaste anledningarna till det minskade matintaget berodde på försämrad aptit, tugg- eller sväljsvårigheter, att respondenterna blev fortare mätt, fick ont i magen eller blev illamående. Resultatet visade också att respondenterna åt mindre portioner ju mindre de utövade fysisk aktivitet (p=0,049).  Slutsats Ett flertal av studiens respondenter uppger att de sällan deltar i social samvaro. En del av dessa uppger att de inte har de ekonomiska förutsättningar som krävs för att till exempel äta på restaurang eller utöva annat umgänge tillsammans med vänner som kostar pengar. Portionsstorleken minskade vid låg fysisk aktivitet, därav kan slutsatser från denna studie bland annat visa på att fysisk aktivitet skulle kunna öka näringsintaget. / ABSTRACT Background Underweight can be problematic for the elderly as the body is not provided with the nutrition and energy it needs. This can lead to muscle weakness and reduced muscle mass. Underweight can be due to a variety of factors where both social and physiological risk factors are involved.  Objective The purpose of this study was to investigate risk factors for malnutrition among elderly people living at home, from a social and physiological perspective. Method The study was based on a quantitative survey in the form of a web survey published on Facebook in the spring of 2020. The inclusion criteria for the study were that the participant should be at least 70 years old and have a membership on Facebook. The number of the participants who responded the survey was 320. The tests that were used was various statistical tests that includes Chi2, t-test, Kruskal-Wallis, Spearman´s correlation test.  Results The majority of participants consisted of women and slightly more of the respondents lived with someone. Most of the participants rarely or very rarely participated in social contexts. 21% of respondents had reduced their food intake during the past three months. There was no difference between the sexes and their reduced food intake (p=0.587). The most common reasons for the decrease in food intake were due to impaired appetite, chewing or swallowing difficulties, that the respondents were more quickly measured, got stomach ache or became sick. The results also showed that the respondents ate smaller portions the less they exercised (p = 0.049). Conclusion The study consisted of many participants who rarely had a social interaction. Where it emerged that some didn’t have the financial conditions required to eat on restaurants or do other activities with friends that cost money. The portion size decreased at low physical activity. Conclusions from this study may indicate, among other things, that physical activity could increase nutrient intake.

Bakgrund: Sverige har anslutit sig till Agenda 2030, vars mål är minskat matsvinn. Regeringen har gett i uppdrag till Livsmedelsverket, Naturvårdsverket och Jordbruksverket att finna strategier hur invånare i Sverige kan minska matsvinnet. Forskning som gjorts inom området matsvinn i undervisning påvisar att lärare hanterar detta genom olika strategier. Syfte: Studiens syfte var att undersöka lärares erfarenhet av matsvinn inom ämnet Hem- och konsumentkunskap. Metod: En kvalitativ metod användes där sex lärare intervjuades och därefter analyserades intervjuerna. Vid arbetet med resultatet framkom olika områden; hur man tolkar kursplanen, identifiering av matsvinn, hur hanteringen av matsvinn ser ut och vilka anpassningar som görs samt vilka hinder som lärarna påträffat. Resultat: Alla respondenter utom en ansåg att matsvinn inte omnämns specifikt i kursplanen. Enligt respondenterna handlar matsvinn om miljö och hållbarhet såväl som ekonomi. I hem- och konsumentkunskapsklassrummet uppstod matsvinn då mat inte åts upp eller om livsmedel glömts bort och möglat. Lärarna i undersökningen hade olika metoder för att minimera matsvinnet i för- och efterarbetet, däribland infrysning av livsmedel, planering av inköp samt att ge bort mat till andra som övriga elever, personal och hemlösa. Lärarna uppgav flera olika lösningar för hantering av matsvinn i undervisningen, bland annat ändrades ingredienser efter tycke och smak. Dock ansågs matsvinn som oundvikligt eftersom inlärning av metoder är en läroprocess och under processen finns risk att mat blir förstörd. Slutligen återgavs hinder som lärarna upplevade att de inte kunde påverka, såsom möjlighet att kompostera matavfall, för lite undervisningstid samt brist på kyl- och frys. Slutsats: Undersökningen visade att lärarnas uppfinningsrikedom var den största källan för minskat matsvinn. Dock åskådliggör undersökningen, i likhet med tidigare forskning, behovet av fler timmar i ämnet. / Background: Sweden has joined Agenda 2030, whose goal is to reduce food waste. The Government has commissioned the Swedish National Food Agency, the Swedish Environmental Protection Agency and the Swedish Agricultural Agency to find strategies for how residents in Sweden can reduce food waste. Research in the field of food waste in schools shows that teachers handle this through different strategies. Aim: The purpose of the study was to investigate teachers' experience of food waste in the subject Home and Consumer Studies. Method: A qualitative method was used where six teachers were interviewed and then the interviews were analyzed. Various areas occurred in the work on the result; how to interpret the syllabus, identify food waste, how food waste is handled and what adjustments are made and what obstacles the teachers have encountered. Result: In the result it was found that all respondents except one consider that food waste is not mentioned, specifically in the syllabus. According to the respondent’s food waste is about the environment and sustainability as well as economy. Food waste occurs when food is not eaten and food that is forgotten and molds. Teachers in the study had different methods for minimizing food waste in pre- and post-work, including freezing of food, planning of purchases, and giving food to other students, teachers and homeless people. The teachers state several different solutions for managing food waste in the classroom including changing ingredients according to taste. However, food waste was inevitable because learning methods is a learning process and during the process food can be destroyed. Finally, obstacles that teachers feel that they cannot influence, such as lack of compost bin, teaching time and refrigeration and freezing. Conclusion: The study showed the teachers' inventiveness as the largest source of reduced food waste. However, the study, like previous research, highlights the need for more hours in the subject.

SAMMANFATTNING  Bakgrund Intresset och efterfrågan på vegetariska produkter ökar i den svenska dagligvaruhandeln, trots det anger endast 3% av befolkningen att det har en vegetarisk kosthållning. Kosthållningen har visat ge fördelar både för hälsan och klimat vid jämförelse med en animalisk kosthållning. Tidigare forskning visar att blandkostare upplever sociala, närings- och smakmässiga barriärer gentemot en vegetarisk kosthållning.  Syfte Syftet med studie är att öka förståelsen för vilka attityder och uppfattningar som förekommer hos blandkostare, i förhållande till en lakto-ovo vegetarisk kosthållning  Metod Studien utgick från en kvalitativ forskningsmetod där 6 individer intervjuades med hjälp av en semistrukturerad frågeguide. Intervjuerna spelades in och transkriberades ordagrant för att sedan analyseras med hjälp av kvalitativ innehållsanalys.  Resultat Informanternas val av kost och måltider styrdes dels av yttre och inre faktorer som social omgivning, media och bekvämlighet. Dels av etiska och estetiska aspekter som medvetenhet för djur och klimat och betydelsen av doft- och smakupplevelser. Detta låg till grund för informanternas uppfattningar om den lakto-ovo-vegetariska kosten. Kosten uppfattades vara fördelaktig ur ett ekonomiskt och näringsmässigt perspektiv och flera informanter valde att inkludera lakto-ovo-vegetariska måltider i sin kost. Dock uttryckte informanterna en kunskapsbrist och ovilja, vilket uppfattades som hinder till att konsumera kosten i en större utsträckning. Slutats De attityder och uppfattningar som förekommer gentemot en lakto-ovo-vegetarisk kost påverkas till stora delar av matrelaterade erfarenheter från uppväxten, normer samt individens intresse för djur- och klimatfrågor. Det finns behov av vidare forskning för att se om ökad kunskap resulterar i beteendeförändring och hur normer och sociala strukturer påverkar individers kostval.

No description available.

Bakgrund: Mödrahälsovården (MHV) utgör ett viktigt forum för hälsofrämjande arbete. Barnmorskor förväntas samtala om matvanor med gravida kvinnor, men tidigare studier visar att barnmorskor inte alltid upplever detta lätt. Problematiken återfinns i brister gällande kunskap och möjlighet till utbildning, samt i relation till en balansgång i mötet för att inte förolämpa den gravida kvinnan.  Syfte: Att belysa hur barnmorskor inom mödrahälsovården upplever sina möjligheter att samtala om matvanor med gravida kvinnor.  Metod: En kvalitativ metod tillämpades. Tre barnmorskor rekryterades och intervjuades utifrån en semistrukturerad frågeguide. Intervjuerna spelades in, transkriberades och analyserades utifrån kvalitativ innehållsanalys. Analysprocessen resulterade i tre kategorier.  Resultat: Barnmorskorna beskrev såväl främjande som utmanande faktorer i samtalet om matvanor. Barnmorskorna upplevde riktlinjer som betydelsefulla i relation till professionens hälsouppdrag, men såg utmaningar i att samtidigt inte uppfattas tillrättavisande i fall där den gravida kvinnan inte efterfrågade ett samtal om matvanor. Kunskapsluckor beskrevs som barriärer för individanpassade råd och medförde även en osäkerhet i att besvara kostrelaterade frågor. Tidsramen för samtal om matvanor var begränsad och barnmorskorna såg ett behov av att kunna samverka med dietister.  Slutsats: Barnmorskorna upplevde nationella riktlinjer som främjande för möjligheten att avsätta tid för samtalet om matvanor och kunna påbörja hälsofrämjande arbete i ett tidigt skede. Samtidigt beskrevs vissa svårigheter i samtalet om matvanor, där den gravida kvinnan inte alltid var mottaglig för en dialog vid den tidpunkt som ämnet förväntades lyftas. En annan svårighet var den att formulera individanpassade kostråd, detta förklarades vara relaterat till förekommande kunskapsluckor. De barriärer som barnmorskorna identifierade skulle kunna minimeras genom att initialt beröra ämnet matvanor under en föräldragruppsträff, som senare kompletteras med mötet hos barnmorskan. Kunskapsluckor skulle kunna fyllas genom ett lärande utbyte från dietist- till barnmorskeprofessionen. Slutligen såg barnmorskorna ett behov av att kunna remittera fler gravida kvinnor till dietistprofessionen. Därmed kan framtida forskningsinsatser med fördel studera hur en länk mellan barnmorska och dietist skulle vara möjlig och hur dessa två aktörer framgångsrikt skulle kunna samarbeta.