Det finns flera kritiska punkter i en byggnad där luft kan ta sig in, exempelvis genomföringar i klimatskalet för elrör och vattenrör, anslutningar i klimatskalet i form av dörrar och fönster samt skarvar i byggandens tätskikt. Tätningen kring just fönster är en av de detaljer som det tilldelas mest resurser till. Två grundläggande moment är avgörande för hur stort luftläckage det kan bli; hur tätskiktet avslutas kring fönsteröppningen och vilken tätningsprincip som används. Med detta som en grund har syftet med den här studien varit att ta fram vilka fler parametrar kring en fönsterkonstruktion som är avgörande för dess lufttäthet samt vilka olika typer av tätningsmetoder det finns. Rapporten har tagits fram genom en litteratur- och fältstudie tillsammans med möten med personer i branschen.

<p>Att bygga hus med timmerstomme har en lång tradition i Sverige. Det byggs idag ca 500 timmerhus om året. Förr byggde man av timmer för att det var det var ett lätt sätt att få ett hus som klarade den tidens krav och som inte krävde maskinell bearbetning. I dag byggs timmerhus mer av estetiska och livsstilsskäl. Många vill därför att det ska synas att det är ett timmerhus, gärna både på ut- och insidan. Detta medför att timmerstommen ensamt står för både isolering, skydd mot vind och vatten och bärning. Stora krav ställs då på stommen inte minst på tätheten. De krav som ställs på byggnader i dag vad gäller energihushållning är svåra att klara med rena timmerväggar. Därför driver Föreningen Svenska Timmerhus, som är en branschförening för timmerhustillverkare, tillsammans med Högskolan Dalarna ett projekt för produktutveckling av timmerhus.</p><p>Där ingår bland annat att undersöka tätheten genom provtryckning i tolv timmerhus och ta reda på orsaker till luftläckage för att kunna göra förbättringar i detta avseende.</p><p>Den här rapporten analyserar täthetsproven och jämför med andra undersökningar och litteratur. För att få en uppfattning av vad luftläckaget har för betydelse görs beräkningar som visar ungefär vad luftomsättningen blir vid normala förhållanden. Resultaten från täthetsprotokollen och intervjuer av brukare och tillverkare i tre av husen sammanställs. Sedan undersöks orsaker till luftläckaget och vilka åtgärder som kan åstadkomma en minskning. Synen på täthet i timmerstommar både historiskt och i dag, och de regler och branschnormer som finns, utreds.</p><p>Resultaten visar att det är svårt att uppnå dagens krav men att stor variation förekommer. De största orsakerna till läckage är sådant som finns beskrivet sedan lång tid och även finns med i branschnormerna.</p><p>Slutsatsen är att vissa delar av stommens konstruktion kräver stor noggrannhet vid tillverkning. Virkets kvalitet och torkning kan ha betydelse men framför allt är kvalitetsnormerna viktiga att följa. Alla i byggprocessen behöver kunskap om dessa normer och vad som är speciellt med funktionen hos timmerstommar.</p><p>Aspekter på ventilationen har även tagits upp då denna samverkar med luftläckaget. Brukarna anser, förutom i ett fall med mycket stort läckage, att inneklimatet och energihushållningen fungerar bra. Även luftkvaliteten upplevs som mycket bra trots att ventilationen troligen är låg om inte stora läckage finns.</p>

Air tightness in new buildings has been discussed for several decades. But the knowledge in the subject is low. With tougher requirements from the Swedish government about energy consumption for a new building required competences how these shall be met. It's not only the thick mess of insulation that are important, it's also the air tightness. This report is about air leakage in Swedish houses. How these leaks can be measured/detected and what the consequences may be of them. Both theoretical and practical tips and advice will be given. The author wants to increase the knowledge in this subject for people in the Swedish building industry.

Att bygga hus med timmerstomme har en lång tradition i Sverige. Det byggs idag ca 500 timmerhus om året. Förr byggde man av timmer för att det var det var ett lätt sätt att få ett hus som klarade den tidens krav och som inte krävde maskinell bearbetning. I dag byggs timmerhus mer av estetiska och livsstilsskäl. Många vill därför att det ska synas att det är ett timmerhus, gärna både på ut- och insidan. Detta medför att timmerstommen ensamt står för både isolering, skydd mot vind och vatten och bärning. Stora krav ställs då på stommen inte minst på tätheten. De krav som ställs på byggnader i dag vad gäller energihushållning är svåra att klara med rena timmerväggar. Därför driver Föreningen Svenska Timmerhus, som är en branschförening för timmerhustillverkare, tillsammans med Högskolan Dalarna ett projekt för produktutveckling av timmerhus. Där ingår bland annat att undersöka tätheten genom provtryckning i tolv timmerhus och ta reda på orsaker till luftläckage för att kunna göra förbättringar i detta avseende. Den här rapporten analyserar täthetsproven och jämför med andra undersökningar och litteratur. För att få en uppfattning av vad luftläckaget har för betydelse görs beräkningar som visar ungefär vad luftomsättningen blir vid normala förhållanden. Resultaten från täthetsprotokollen och intervjuer av brukare och tillverkare i tre av husen sammanställs. Sedan undersöks orsaker till luftläckaget och vilka åtgärder som kan åstadkomma en minskning. Synen på täthet i timmerstommar både historiskt och i dag, och de regler och branschnormer som finns, utreds. Resultaten visar att det är svårt att uppnå dagens krav men att stor variation förekommer. De största orsakerna till läckage är sådant som finns beskrivet sedan lång tid och även finns med i branschnormerna. Slutsatsen är att vissa delar av stommens konstruktion kräver stor noggrannhet vid tillverkning. Virkets kvalitet och torkning kan ha betydelse men framför allt är kvalitetsnormerna viktiga att följa. Alla i byggprocessen behöver kunskap om dessa normer och vad som är speciellt med funktionen hos timmerstommar. Aspekter på ventilationen har även tagits upp då denna samverkar med luftläckaget. Brukarna anser, förutom i ett fall med mycket stort läckage, att inneklimatet och energihushållningen fungerar bra. Även luftkvaliteten upplevs som mycket bra trots att ventilationen troligen är låg om inte stora läckage finns.

Svensk Standard ger ständigt ut nya versioner av sina standarder. I rapporten undersöks standarden EN 13829:2000 och den nyare versionen av samma standard, EN 9972:2015. Dessa innehåller båda metoder för bedömning av byggnaders termiska egenskaper, bestämning av byggnaders lufttäthet och tryckmetoder. En jämförelse görs för att se vilka eventuella förändringar den nya versionen kan få för företaget BoKlok och liknande byggföretag i deras arbete med lufttäthet. Provtryckningar har utförts och utifrån resultat från dessa presenteras beräkningsresultat avseende värmeförluster genom transmission, ventilations och luftläckage, vilket syftar till att belysa vilken inverkan lufttäthet har på energiförbrukningen.

This diploma work has been carried out in collaboration with the building contractor Sh Bygg Fastighetsutveckling AB in Uppsala with the intention to investigate how the height of a building affects various energy aspects such as transmission losses, infiltration, and the specific energy usage. Three different reference objects have been studied. The reference objects have been simulated for four different heights in the calculation program VIP-Energy. The results show that an increase in floor number can lead to both advantages and disadvantages. As the number of floors increases, transmission losses per square meter floor area decreases. However, as the height of the building increases, the reduction rate decreases. The infiltration on the other hand shows signs of reduction in the beginning only to increase later on as the building gains height. At the same time, the differences in the specific energy usage are very marginal. In a building with a lot of internal heat production along with an active cooling system, this value can increase in accordance to the height of the building, while it can instead decrease in a residential building with no active cooling system. The greatest energy savings due to the increased number of floors can be achieved on the lower levels. The higher the building, the lower the observed differences become. However, this may vary for different buildings. From an energy perspective; there are no golden rules as to what are the ideal numbers of floors. Multiple parameters determine the most optimal height for a building. Therefore, every construction should be studied individually to establish its most energy efficient design. / I Sverige går cirka en tredjedel av all värmeenergi till uppvärmning av byggnader. Detta gör att bostadssektorn är ett område som har stor betydelse för vår klimatpåverkan. Detta examensarbete har gjorts i samarbete med Sh Bygg Fastighetsutveckling AB och har haft som mål att undersöka hur en byggnads höjd påverkar olika energiaspekter som transmissionsförluster, luftläckage och specifik energianvändning. Med hjälp av Sh Bygg har ett referensobjekt valts utifrån ett arkitektförslag. Byggnadens komponenter har sedan valts ut för att motsvara en modern energieffektiv byggnad. För att kunna se om verksamhetstypen har någon betydelse i frågan, har förslaget även simulerats som en kontorsbyggnad. Ytterligare ett tredje fiktivt objekt har simulerats för att se vad en enklare geometri samt mindre glasandel ger för resultat. De tre objekten har sedan simulerats i fyra olika våningshöjder i beräkningsprogrammet VIP-Energy. Resultaten visar att ett ökat antal våningar kan innebära både för och nackdelar. Transmissionsförlusterna per kvadratmeter Atemp minskar i samband med att våningsantalet ökar. Minskningen avtar sedan i takt med att byggnaden blir högre. Luftläckaget däremot visar på en minskning i början för att sedan öka då byggnaden blir högre. Samtidigt är skillnaderna i den specifika energianvändningen väldigt marginella. I en byggnad med hög internvärme och ett aktivt kylsystem kan detta värde öka då byggnaden blir högre medan det kan minska i en vanlig bostad. De största energibesparingarna på grund av ökat antal våningar görs på de lägre våningarna, då byggnaden blir högre minskar de observerade skillnaderna. Dock kan detta skilja sig mellan olika byggnader. Det finns således inget ”recept” för vad som är rätt våningsantal ur energisynpunkt. Det är en rad olika parametrar som avgör den optimala höjden för en byggnad. Varje konstruktion bör därför studeras som ett enskilt fall för att ta reda på vilken som är den mest energieffektiva lösningen.

Rapporten behandlar en jämförande studie mellan en   statisk beräkningsmodell för energi mot en dynamisk modell. För att dessa ska   kunna vara jämförbara har båda modellerna samma ingående variabler. Den   statiska modellen har utförts för hand och den dynamiska modellen har utförts   med hjälp av ett beräkningsprogram. Den tidigare forskningen behandlar i   huvudsak hur väl beräkningsprogrammet stämmer överens mot verklighet   alternativt hur detta skiljer sig åt mot andra beräkningsprogram. Energiberäkningar   ska följa de standarder som har satts upp för hur beräkningar av energiåtgång   ska utföras, samt de faktorer som påverkar denna, oavsett om en statisk   modell eller en dynamisk modell används.   Rapporten tar inte hänsyn till om konstruktionen som   sådan uppfyller kraven från BBR, utan ser endast till beräkningarna som   sådana.   Resultaten visar på skillnader i beräkningarna men   den stora skillnaden ligger i hur modellerna har hanterat återvinningen av   ventilation i konstruktionen. Anledningen till detta ligger i att den statiska   modeller ser till det sammanlagda behovet över hela tidsperioden och inte   till den enskilda beräkningstimman. Arbetet med att göra detaljerade och   noggranna energiberäkningar är tidskrävande och kräver relativt stora mängder   data varför det blir ineffektivt att utföra dessa för hand. Likväl är det   tidskrävande att rätta eller ändra i handberäkningar. Men det kan ändå finnas   ett intresse att utveckla studien genom att ställa det mot ett verkligt fall.   Att studera vilken beräkningsmetod som är mer tillämplig för verkligheten. / The   report is a comparative study between a static, simplified model for energy   calculations against a more complex and dynamic model. To be able to compare   these two models against each other the same set of variables have been   chosen. The static model has been done by hand and the dynamic model has been   calculated in a software meant for this. The previous research mainly deals   with how well the calculation program performs in comprising to the real   world or against other similar programs. Energy calculations, regardless of   whether a static model or dynamic model is used, should be executed in   accordance with the international standards setup for calculating a   building's energy performance and the factors that affect it.   The   report does not take into account whether the construction as such meets the   requirements of BBR, but only study the calculation methods and results.   The   report does not take into account whether the design as such meets the   requirements of BBR, but only looks at the calculations as such. The work of   making detailed and accurate energy calculations is time-consuming and   requires relatively large amounts of data, which makes it ineffective to do   these by hand. Thereto it is time-consuming to correct or change in hand   calculations. However, there might be interesting to expand the study to   include a case from the real world, and set the two calculation models   against it and see which is more applicable to reality. / <p>Betyg 170707, H14.</p>

Mountain biking is a sport where riders bike on trails, varying in slope and difficulty. Mountain bikes are generally equipped with suspension on the front wheel and often also on the rear. Some types of rear shocks use pressurized air for a spring action instead of the traditional metal coil. Air is sealed inside the shock’s air can by means of X-ring seals, providing a spring force on the wheel. It is of great importance that the sealing system performs as intended so the air spring does not quickly lose pressure during use. An experimental plan is conducted in an attempt to estimate the effects of seal dimension, lubrication and surface roughness on air leakage for more robust shocks. Accelerated tests were performed in a dynamometer, believed to repeatedly cause significant wear on the shock’s air seal within 24 hours. Nineteen tests were carried out, for a duration up to 72 hours, with variations to test parameters such as stroke length and frequency. The expected failure modes did not occur in any of them. Eleven tests showed no signs of failure while the other eight failed due to unexpected components breaking or wearing out. The shock’s main seal was found to wear out faster than the air seal, causing leakage within the air spring, between its positive and negative air chambers. This unforeseen failure needs further examination with tests conducted on more shock types. / Mountainbike är en sport där utövare åker på stigar med varierande lutning och svårighet. Terrängcyklar är generellt utrustade med stötdämpare eller fjädrar på framhjulet och ofta också på bakhjulet. Vissa terrängcyklar har stötdämpare bak som använder trycksatt luft för att dämpa istället för att använda traditionella stålfjädrar. Luften är sluten inuti stötdämparen med hjälp av X-rings tätningar, vilket ger en fjäderkraft på hjulet. Det är viktigt att tätningen fungerar så att luftfjädern inte snabbt tappar trycket när den används. En experimentplan skapades i ett försök att uppskatta effekten av tätningsdimension, smörjning och ytjämnhet på luftläckage för mer robusta stötdämpare. Accelererade tester gjordes i en dynamometer, som troddes kunna skapa signifikant slitage på en stötdämpares tätning inom 24 timmar upprepade gånger. 19 test gjordes med en körtid på upp till 72 timmar med variation av testparametrar som slaglängd och frekvens. De förväntade felkällorna uppstod inte i något av testerna. 11 tester visade inga tecken på fel medan 8 tester misslyckades på grund av att oväntade komponenter slets ut eller gick sönder. Stötdämparens huvudtätning visade sig slitas fortare än lufttätningen, vilket resulterade i läckage inuti luftfjädern mellan dess positiva och negativa kammare. Detta oförutsedda fel behöver vidare undersökning med tester på fler olika typer av stötdämpare.

Den beräknad mängd energi en byggnad gör av med på ett år visar huruvida den bidrar till ett hållbart samhälle eller inte. AB Gavlegårdarna arbetar inte enbart med att projektera fram förslag till lösningar för framtidens bostäder utan riktar även in sig på sitt nuvarande bestånd när det kommer till energianvändning i flerbostadshus. Gävle Strand Etapp 1 stod klart 2008 med ett bestånd av tolv byggnader som är gestaltade på fyra olika sätt. Alla med olika förutsättningar där främst brukarnas beteende såsom förbrukad mängd tappvarmvatten och hushållsel varierar kraftigt. Under projekteringsfasen anlitades en konsult för att beräkna den köpta energin som dessa bostäder skulle använda och kom fram till en energianvändning på 92 kWh/m2,år. Gavlegårdarnas egna beräkningar som utgick ifrån de verkliga värden som uppmättes för varje lägenhet visade i september 2009 ett medelvärde för hela beståndet som låg på 114 kWh/m2,år. AB Gavlegårdarna vill gå till botten med de problem och den extra kostnad som Gävle Strand Etapp 1 har gett upphov till genom ökad energianvändning, vilket medför att de vill utföra exakta beräkningar på varje byggnads energianvändning. Problemställningen blev därför följande: Hur mycket påverkar FTX-systemets verkningsgrad den totala energiförbrukningen i ett flerbostadshus om systemet inte fungerar som det är tänkt? Kan ett hus bland olika geometriskt utformade hus i ett bestånd anses vara representativ för beståndet, ur energianvändningssynpunkt? Examensarbetet går ut på att genom ett antal U-värdes– och areaberäkningar, ventilations- och luftotäthetsbedömningar, tappvarmvattenanvändning och energibrukarbeteende hos de boende, komma fram till hur mycket en utvald byggnad använder med avseende på specifik energianvändning, med enheten kWh/m2,år. Till författarens hjälp har ett energisimuleringsprogram använts som heter BV2 2010. Resultatet visar att majoriteten av byggnaderna belägna på Gävle Strand Etapp 1 har en högre energianvändning än vad konsultens grundfall visar. Detta på grund av flera faktorer men de främsta orsakerna till den höga energianvändningen i bostäderna är den dåliga temperaturverkningsgraden i FTX-systemets värmeväxlare och brukarbeteendet med en i vissa fall relativt hög användning av tappvarmvatten. / The estimated amount of energy that a building consumes during one year indicates whether it contributes to a sustainable society or not. The communal company, AB Gavlegårdarna , that rents out apartments, works not only with designing proposals for solutions for the future housing , they also work with improving their stock when it comes to energy consumption. The multi-family buildings of Gävle Strand Phase 1 were completed in 2008 with a population of twelve buildings that are shaped in four ways.   During the planning phase a consultant was hired to calculate the how much energy these buildings would have to purchase and came up with an energy use of 92 kWh/m2,year. Gavlegårdarna’s own calculations are based on the actual values obtained for each apartment and in September 2009 and they showed a mean value for the whole stock, which was 114 kWh/m2,year.   AB Gavlegårdarna want to find a solution to the problem and reduce the extra cost that Gävle Strand Phase 1 has given rise through increased use of energy. They want to perform precise calculations on each building's energy use. The problem can be formulated as follows: How much influence does the malfunction of a heat exchanger in a balanced ventilation system have on the total energy consumption in apartment buildings? Can a house among the various geometrically designed houses of a stock be considered to be representative when calculating the energy use of the stock as a whole? The report deals with a number of U-value and area calculations, ventilation and air leakage assessments, domestic hot water use and energy user behavior of the residents, to work out how much a simulated building uses in terms of specific energy, with unit kWh/m2,year. An building simulation program called BV2 2010was utilized. The results show that the majority of the buildings located in Gävle Strand Phase 1 have higher energy consumption than the consultant's basic case. This is due to several factors but the main causes of the high residential energy use is the low temperature efficiency in the FTX-system heat exchanger, the residents’ behavior and in some cases relatively high usage of hot water.

Syfte: Syftet är att genom en strukturell jämförelse av fallstudiens undersökningsobjekt få en överblick över kostnaden för arbetsutförandet av två luttätnings- och provtryckningsmetoder. Detta för att ta fram vilken metod som är lämpligast att tillämpa med avseende på kostnad.  Metod: Metoderna som tillämpats för att besvara målet var observationer, mätningar, beräkningar, litteraturstudie samt intervjuer. Den huvudsakliga metoden som användes var observationstekniken ”observatör som deltagare”. Intervjuer tillämpades för att anbringa ny kunskap men även verifiera empirin hämtad från observationerna.  Resultat: Studien visar att det finns både mindre och markanta skillnader mellan objektens lufttätnings- och provtryckningsmetoder som genererar både för och nackdelar. De största skillnaderna var framförallt vid fönster- och dörrutförandet, materialvalet i installationsväggen och om en tidig provtryckning utförs eller inte. Fördelarna med Gripen var att de inte var beroende av utomstående aktörers utförande vid fönsteranslutningen samt att de hade ett moment mindre under kontrollen av klimatskalet. Studien visar även att Gripen hade en lägre totalkostnad för lufttäthetsarbetet än Vimans Trädgård. Dock var kostnaden per kvadratmeter desto högre för varje färdigställd kvadratmeter. Efter en noggrann strukturell jämförelse bedömdes Vimans Trädgårds tillvägagångssätt var den mest kostnadseffektiva lufttätnings- och provtryckningsmetoden utifrån kr/kvm, se Tabell 13. Konsekvenser: Studien visar att båda objektens metoder fungerar för att nå byggnadens ställda lufttäthetkrav. Då metoderna liknade varandra på många punkter kunde slutsatsen dras att lufttätningsutförandet av fönster- och dörranslutningar hade en stor inverkan på tiden samt kostnaden. Slutligen kan följande rekommendationer ges, en byggnads lufttäthet bör säkerställas i ett tidigt skede, företagens luftätningsmetoder bör fortsätta utvecklas samt en enhetlig lufttätnings- och provtryckningsmetod bör utformas och appliceras inom hela företaget. Begränsningar: Rapportens undersökningsstrategi är en kvantitativ fallstudie. Studien begränsas till fallstudiens båda undersökningsobjekt och deras lufttätnings- samt provtryckningsmetod utan avseende till materialkostnader. Undersökningen begränsas även till objektens förutsättningar som materialval men tar ingen hänsyn till geografisk placering eller väderstrecksorientering. Detta medför att studien är giltig under specifika förhållanden. Vid en eventuell upprepning kan studien påvisa andra resultat och generera skilda slutsatser än det som vidtagits i denna utredning. / Purpose: The purpose is to provide an overview of the cost of the work performance of two air tightening and pressure testing methods through a structural comparison of the case study's investigative objects. This is to find out which method is most appropriate to apply in terms of cost. Method: The chosen methods, used to answer the goal, were observations, measurements, calculations, literature studies and interviews. The main method used was the observation technique "observer as a participant". Interviews were applied to conceive new knowledge, but also to verify the information from the observations. Findings: The study shows that there are both minor and significant differences between the objects air tightening and pressure testing methods that generate both pros and cons. The main differences were mainly the execution of the windows and doors, the choice of materials in the installation wall and if an early pressure test is performed or not. The benefits of Gripen were that they were not dependent on external operator’s performance at the window connection and that they had a moment less under the control of the climate scale. The study also shows that Gripen had a lower total cost of air tightness than Vimans Trädgård. However, the cost per square meter was the higher for each completed square meter. After a careful structural comparison, Vimans Trädgård ́s approach was evaluated as the most cost-effective air tightening and pressure testing method, see Table 13.  Implications: The study shows that the air tightening methods of both objects work to reach the building's airtightness requirements. As the methods were similar at many points, it could be concluded that the air tightening of window- and door connections had a major impact on time as well as the cost. Finally, the following recommendations that can be given is, building airtightness should be ensured at an early stage, companies' air tightening and pressure testing methods should continue to evolve and a uniform air tightening and pressure testing method should be designed and applied throughout the companies. Limitations: The report's investigation strategy is a quantitative case study. The study is limited to two study objects of the case study and their air tightening and pressure testing method without regard to material costs. The investigation is also limited to the object's conditions as material choice, but does not consider geographical location or weather-orientation. This means that the study is valid under specific conditions. In the event of a repeat, the study can demonstrate other results and generate different conclusions than those undertaken in this investigation.