Denna uppsats undersöker hur en operatörs mentala modell av en ikon med en bakomliggande komplex funktion ser ut. Som metod har intervju använts och undersökningen är av kvalitativ art. Resultatet visar att operatörerna generellt upplever att ikonerna fungerar i sitt sammanhang, så länge operatören har kunskap om maskinerna och hur de fungerar så upplever operatörerna ikonerna som logiska.

Detta examensarbete omfattar utveckling och test av en metod för distribution av data i ett multidatabassystem. Testen av metoden har gjorts genom att den har implementerats i en fallstudie. Fallstudien berör en organisation som har behov av att integrera tre av sina databassystem. Detta för att information ska kunna utbytas mellan dessa. Integrationen av databassystemen har gjorts på ett sådant sätt att de data som distribueras från dessa skickas till en central databas, med SQL Server som databashanterare. Det verktyg som har valts att användas i examensarbetet för att lösa uppgiften är Data Transformation Services, DTS, i SQL Server.

Detta arbete har utförts i samarbete med företaget Compute och fokuserar på att utveckla navigationsstöd för webbportaler med bokningssystem. Arbetet har delats upp i tre specifika mål: (1) integrera Information Foraging Theory (IFT) och Graphical User Interface principles (GUI-principer) genom att applicera dessa vid utvecklng av navigation för webbportaler med bokningssystem (2) konkretisera hur navigering kan förbättras på en webbportal med bokningssystem, utifrån ovanstående teroier och (3) arbetet skall resultera i en lista med rekommendationer som kan tillämpas vid utveckling av navigation. För att kunna  integrera IFT och GUI-principer har dessa i kombination med en teroertisk studie tillämpats vid prototyping. Prototyperna användes som verktyg för att konkretisera hur navigationen kunde förbättras på portalen. Prototyperna utvärderades och resulterade i en lista med rekommendationer. Resultaten från utvärderingen påvisade att en integrering av GUI-principer och IFT kan förbättra nvigationsförhållanden på en webbportal. Arbetes främsta bidrag är listan med rekommendationer som skall kunna tillämpas vid navigationsutveckling.

Syftet med följande studie var att undersöka hur olycksanalysmetoderna CREAM och DREAM kan anpassas till sjöfartsdomänen, samt hur begreppet den mänskliga faktorn kan beskrivas och hur kan den analyseras. Teoristudier samt intervjuer med anställda vid sjöfartsinspektionen och domänexperter har genomförts. Ett förslag på hur en anpassad analysmetod skulle kunna se ut redovisas som BREAM (Bridge Reliability and Error Analysis Method). Den anpassade metoden har utvärderats med hjälp av experter inom domänen. Utvärderingen visar på att metoden fungerar bra men att ytterligare specificering av metoden till domänen är önskvärt.

Simulators provide great promises of pedagogical utility in a wide array of practices. This study focuses on the use of a full-scale mannequin simulator in training of personnel at an intensive care unit at a Swedish hospital. In medicine, simulators are a means of doing realistic training without risks for the patient. Simulators for use in intensive care medicine are built to resemble as closely as possible the human physiology. In the studied sessions the simulator (a Laerdal SimMan) is set up to be an as-authentic-as-possible replication of the nurses regular, day-to-day practice. In examining the training-sessions, it was found that the participants often did other things than “proper” simulation, such as joking or making comments about the simulation. These “transgressional activities” were studied from a perspective of ethnomethodology, using video-recordings of the session. These were transcribed and analyzed in detail using ethnomethodologically informed interaction analysis. Several themes were developed from the recordings and transcripts. These have in common that they demonstrate the participants’ own achievement and maintenance of the simulation as a distinct activity. The analysis provides an account of how the local order of the simulation is upheld, how it is breached and how the participants find their way back into doing “proper” simulation. It is an overview of the interactional methods that participants utilize to accomplish the simulation as a simulation. This study concludes with a discussion of how this study can provide a more nuanced view of simulations, in particular the relation between simulated and “real” practices. Notions of realism, authenticity and fidelity in simulations can all be seen to be the participants’ own concern, which informs their activities in the simulation.

I den här studien undersöks om det är bristande tidsuppfattning som orsakar sämre prospektivt minne hos barn med diagnos ADHD. Studien syftar även till att utreda vad prospektivt minne har för relation till arbetsminne och exekutiva funktioner. Studien har genomförts genom att två grupper, en grupp barn med diagnos ADHD och en kontrollgrupp, har utfört uppgifter som ger mått på prospektivt minne, tidsuppfattning, arbetsminne och exekutiva funktioner. Barnen i ADHD-gruppen har även deltagit i en intervju. Resultaten visar att det inte finns någon skillnad i prestation på den prospektiva minnesuppgiften, men att barnen i ADHD-gruppen utvecklar en sämre strategi än barnen i kontrollgruppen för att klara uppgiften. Resultaten visar att barnen med ADHD presterar sämre än andra på tidsuppfattningsuppgiften, däremot visas ingen skillnad mellan grupperna i prestation på exekutiva funktioner eller arbetsminne. Det går inte med uppgifterna i den här studien att visa på några direkta samband mellan de olika undersökta funktionerna och prospektivt minne. / This study examines whether a lacking sense of time causes a negative effect on prospective memory in children with ADHD. In addition, the study investigates how prospective memory is related to working memory and executive functions. The study explores two groups of children. One group consists of children diagnosed with ADHD and the other one is a control group. The two groups carried out tasks aimed at measuring prospective memory, sense of time, working memory, and executive functions. The children with ADHD also were interviewed. The results yielded no difference between the groups in regards of the prospective memory assignment. However, the children in the ADHD group used a poorer strategy to solve the assigned task. The results further demonstrate that the children with ADHD presented a poorer outcome in the concept of time assignment. In contrast, there was no clear distinction between the groups in terms of executive functions and working memory. The study found no direct relationship between the examined functions and prospective memory.

For the purpose of this descriptive translation study, a translation corpus was built from roughly the first 20,000 words of each of the first four Harry Potter books by J.K. Rowling, and their respective translations into Swedish. I*Link, a new type of word alignment tool, was used to align the samples on a word level and to investigate and analyse the aligned corpus. The purpose of the study was threefold: to investigate manifestations of translation universals, to search for evidence of translator development and to study the efficiency of different strategies for using the alignment tools. The results show that all three translation universals were manifested in the corpus, both on a general pattern level and on a more specific lexical level. Additionally, a clear pattern of translator development was discovered, showing that there are differences between the four different samples. The tendency is that the translations become further removed from the original texts, and this difference occurs homogeneously and sequentially. In the word alignment, four different ways of using the tools were tested, and one strategy was found to be more efficient than the others. This strategy uses dynamic resources from previous alignment sessions as input to I*Trix, an automatic alignment tool, and the output file is manually post-edited in I*Link. In conclusion, the study shows how new tools and methods can be used in descriptive translation studies to extract information that is not readily obtainable with traditional tools and methods.

Detta arbete är en utvärdering av metoden i och utformningen av Handbok – Validering av kontrollrumsändringar. SwedPower har producerat Handboken för Statens kärnkraftsinspektion och kärnkraftverken. Handboken har funnits i några år och SKI hade en önskan om att den skulle utvärderas. Handboken skrevs som ett hjälpmedel för valideringspersonal, för att åstadkomma ett standardiserat, väl fungerande tillvägagångssätt för validering. Att metoden är standardiserad är viktigt för att det skall gå att göra jämförelser mellan olika valideringar. Handboken skall kunna användas som referensverk av personal på SKI och ute på kärnkraftverken för att öka insynsmöjligheten, samt att förenkla förståelsen för och deltagande i valideringen av kontrollrum. För att lyckas med ovanstående skall Handboken vara praktisk tillämpbar. Den skall också vara inriktad på att kunna validera ändringar till skillnad från att validera något helt nytt. Arbetet är en litteraturstudie som bygger på validerings- och metodlitteratur. I arbetet diskuteras begreppet validering och Handbokens definition av det. Tyngdpunkten i uppsatsen ligger i en genomgång av hur en validering enligt Handboken ser ut. Där redovisas varje delmetod och förslag ges på lämpliga förändringar. Även för- och nackdelar med Handbokens utformning diskuteras. Sist kommer ett resultat- och diskussionsavsnitt med resultatet av utvärderingen och övriga tankar och idéer som rör validering och Handboken. Resultatet av utvärderingen är att Handboken uppfyller målen att vara praktisk och avsedd för ändringar, men att utformning och beskrivningar på sina ställen behöver modifieras. Uppsatsen ger förslag på modifieringar och vilka förbättringar dessa leder till.

Navigation systems are today options provided by car manufacturers’ world wide and market predictions suggest that 25 percent of all cars produced by 2009 will have navigation systems installed. However, there are many human-interface issues concerning the use of these navigation systems. This thesis describes a study which evaluates and tests the safety and usability of the Volvo P1 navigation system and also contains suggestions on how the system and its controls should be designed to be safer and easier to use. This is done through heuristic evaluations and a Lane Change Test (LCT). The LCT is used to compare the level of driver distraction between the steering wheel control and remote control and also between common and advanced exercises in the system. Results from the study shows that there are no significant differences in distraction between using the steering wheel control or the remote control. The results also show that there are no significant differences in distraction between the common and advanced exercises. The results of the study are presented as a collection of design proposals that can be used to improve the system’s safety and usability.

Ett stort antal människor dör på grund av skador som de fått inom vården och som hade kunnat förebyggas. Det finns siffror som pekar på att dessa vårdskador överskrider antalet döda i trafiken. Vid Östergötlands landsting finns sedan år 2005 en fast enhet som arbetar med patientsäkerhet. En av deras uppgifter är att, tillsammans med berörd verksamhet, utföra händelseanalyser inför anmälningar av Lex Maria-fall. Den analysmetod som används av patientsäkerhetsenheten är uppbyggd på en epidemiologisk olycksmodell. Syftet med denna studie har varit att använda analysmetoden FRAM (Functional Resonance Accident Model), som är en systemisk analysmetod utarbetad av Erik Hollnagel, i en vårdrelaterad kontext, någonting som inte har gjorts tidigare. FRAM har applicerats på en händelse under en operation då material glömdes kvar i patientens buk. Samtidigt har patientsäkerhetsenheten analyserat samma händelse med sin metod. En jämförelse mellan de två olika analysmetodernas slutsatser har gjorts. För insamling av information om arbetet i operationssal har en triangulering av observation, intervjuer med sakkunniga och genomgång av viss dokumentation genomförts. De personer som varit inblandade i den aktuella händelsen har intervjuats av patientsäkerhetsenhetens analysteam. När de båda analyserna var genomförda ordnades en fokusgrupp med diskussion kring analysmetoder. Studien har visat att FRAM kan vara lämplig för tillämpning på vårdskador. Det finns fördelar med en systemisk analysmetod som FRAM då den i större utsträckning speglar den omfattande komplexitet som, i detta fall, en operationssal och dess omgivning består av. Detta medför dock att analysprocessen blir mer omfattande och krävande. I dagsläget används landstingets analysmetod av ett stort antal människor efter en relativt kort utbildning, vilket skulle vara svårt att genomföra med FRAM. Det är även tydligt att mer forskning behövs då FRAM är en relativt ny analysmetod under utveckling.