Climate change is one of the hottest topics on the globe as of right now. The deadline of reaching both the Sustainable Development Goals and the Paris Agreement is getting closer, and actions are needed. This thesis focus on how two countries, Sweden and the United Kingdom are working towards achieving goal 13 of the Sustainable Development Goals. Policies, implementations of policies and actions are assessed. The study is a comparative case study that is based on secondary data presented by each country in official reports, the annual Sustainable Development Report as well as the Nationally Determined Contribution report by each country. The International Regime Approach is the theoretical framework used for consideration and comparison between the actions and non-actions by the two countries, where the relationship to the European Union plays an important role. The findings of the study shows that both Sweden and the United Kingdom is passionately working towards achieving the climate goals and has pointed out relevant policies and actions to meet the SDGs. Progress has been made in both countries as emission rates has been radically reduced but despite their devotion, both countries are far from reaching the climate goals as the overall progress of implementation of policies are not on satisfactory levels.

Världens städer växer i allt snabbare takt. Detta leder till en lång rad av utmaningar för samhället. Hur ska resurserna räcka till och hur formas staden på ett sätt som är bra för en allt större befolkning. Med andra ord - hur ska städerna utvecklas på ett hållbart sätt? Tanken om att bygga ovanpå taken är inte ny men har de senaste åren blivit allt mer intressant. I takt med en växande befolkning undersöks möjliga metoder för att kunna förtäta staden på bra sätt. Där blir stadens tak med stora oanvända ytor onekligen intressanta. Syftet med detta arbete är att undersöka på vilket sätt stadens takområden kan vara en del av stadens utveckling. Detta görs inom ramen för Förenta Nationernas 11:e globala mål, som handlar om hållbara städer och samhällen. Studien undersöker också vilka drivkrafter och motiv som finns bakom exploateringsprojekt av tak. Arbetet har framförallt genomförts som en flerfallsstudie, där sex olika takprojekt har undersökts närmare och där personer involverade i projekten har intervjuats. Resultaten från dessa har därefter kopplats till relevant teori utifrån hållbarhet och olika perspektiv kring stadsplanering. Rapporten visar att förtätning på tak inte garanterat ger positiva resultat utifrån de globala hållbarhetsindikatorerna under mål 11. Däremot finns potential att kombinera flera nyttor; sociala, ekologiska och ekonomiska, vilket totalt sett kan bidra till en mer hållbar stad. Detta hänger till stor del på att projekten genomförs med långsiktighet i grunden. Därför är förståelse och god dialog mellan beställare, utförare och staden som politisk instans viktigt. På så vis kan projekten utveckla nyttor som gynnar alla parter och därmed bidra positivt till staden som helhet. / Cities worldwide are growing at an ever-increasing rate. This leads to a wide range of challenges for society. How will the resources be sufficient? How will the city be shaped in a way that is good for a growing population? In other words - how should cities develop in a sustainable fashion? The idea of ​​building on rooftops is not new, but in recent years it has become increasingly interesting. In line with a growing population, possible methods for densifying the city in reasonable ways are being investigated. City rooftops, with their large unused areas, are undeniably interesting in this sense. The purpose of this report is to investigate how urban roof areas can be part of the urban development. This is done in the context of the United Nations' 11th sustainable development goal, which covers sustainable cities and communities. The study also examines the driving forces and motives behind rooftop development projects. The work has primarily been conducted as a multiple case study, where six different rooftop projects have been examined and where people involved in the projects have been interviewed. The results have then been linked to relevant theory based on sustainability and different perspectives on urban planning. The report indicates that densification of rooftops does not guarantee positive results based on the global sustainability indicators under the 11th goal. However, there is potential to combine social, ecological and economical benefits which together can contribute to a more sustainable city. This is largely due to the fact that the projects are implemented with a long-term plan in mind. Therefore, a good dialogue between clients, implementers and the city as a political body is important. In this way, the projects can develop utilities that benefit all parties and thus contribute positively to the city as a whole.

Klimathot både idag och i framtiden leder till att våra samhällen ställs inför nya krav och behöver omorganiseras. För att hantera problem kopplat till klimatet och förändra världen i linje med Agenda 2030 anses utbildning vara avgörande. Hållbar utveckling står med både i högskolelagen och läroplanen för förskola. Förskollärarstudenter blir därför av högsta vikt för att ge barnen den kunskap de behöver för att möjliggöra ett framtida arbete med de globala målen. Därmed är undersökningens syfte att undersöka arbetet med hållbar utveckling i förskollärarprogrammet i Sverige för att se hur programmen arbetar för att främja en hållbar utveckling. En kvalitativ ansats med semistrukturerade intervjuer har använts för att nå undersökningens syfte. Undersökningens resultat har analyserats genom att integrera kunskapsläge och teoretiskt ramverk för att få fram hur hur arbetet med hållbar utveckling sker på förskollärarprogrammet och hur förutsättningar skapas för lärande om hållbar utveckling. Undersökningen ledde till svaren att stöttande, engagerade lärare bidrar till ett aktivt erfarenhetsbaserat lärande som används för att undervisa om Agenda 2030 och hållbar utveckling. Undervisningen leder till att studenterna erhåller kunskap om hållbarhet och hur det bör läras ut till barn.

Arbetsterapeuters uppfattning om Agenda 2030 i det praktiska yrkeslivet är outforskat inom arbetsterapi. Världen står inför en hållbarhetskris och de pågående klimatförändringarna är relaterade till människans aktiviteter i vardagen, såsom resande och konsumtion (Dieterle, 2020). För att nå en förändring har Förenta nationerna skapat Agenda 2030 med 17 globala mål. Det behöver ske en förändring av människans aktiviteter, för att målen ska uppfyllas. Arbetsterapeuter är experter inom aktivitetsförändringar och skulle kunna använda sina kunskaper för att vägleda samhället till en förändring. Det råder dock en osäkerhet i hur arbetsterapeuter utövar sitt arbete utifrån Agenda 2030 och hållbarhet. Studiens syfte ska beskriva yrkesverksamma arbetsterapeuters uppfattning om hållbar utveckling i sitt arbete relaterat till Agenda 2030. För att undersöka upplevelsen användes en kvalitativ studiedesign med semistrukturerade intervjuer. Ett strategiskt urval och snöbollsurval användes. Bearbetning av data genomfördes med en kvalitativ innehållsanalys. Resultatet visade att kunskapen om Agenda 2030 i många fall är begränsad och den tillämpas i vissa fall, men inte alltid medvetet.  Informanterna upplevde att Agenda 2030 var viktigt, de var villiga att arbeta för en hållbar förändring, men det behövs mer stöttning från arbetsgivare. Politiker behöver få bättre förståelse för arbetsterapeutens insatser för att kunna fatta beslut som ger förutsättningarna till att kunna genomföra ett hållbart arbete. Slutsatsen visade att Agenda 2030 behöver synliggöras för ökad kunskap och förståelse, om en förändring ska kunna ske. / Occupational therapists' perception of Agenda 2030 in practical professional life is unexplored in occupational therapy. The world is facing a sustainability crisis and the ongoing climate change is related to human activities in everyday life, such as traveling and consumtion. To achieve change, the United Nations has created Agenda 2030 with 17 global goals. There needs to be a change in human activities in order for the goals to be met. Occupational therapists are experts in activity change and could use their knowledge to guide society to change. However, there is uncertainty in how occupational therapists carry out their work based on Agenda 2030 and sustainability. The purpose of the study described occupational therapists' perceptions of sustainable development in their work related to Agenda 2030. To investigate the experience, a qualitative study design with semi-structured interviews was used. A strategic selection and snowball selection was used. Processing of data was performed with a qualitative content analysis. Results showed that the knowledge of Agenda 2030 is limited. Occupational therapist worked towards the Agenda 2030 in some cases, but not always consciously. The informants felt that Agenda 2030 was important, they were willing to work for sustainable change, but more support is needed from employers. Politicians need to gain a better understanding of the occupational therapist's efforts in order to be able to make decisions that provide the conditions for being able to carry out sustainable work. The conclusion showed that Agenda 2030 needs to be made visible for increased knowledge and understanding, if a change is to take place.

Rural electrification serves as a tool to reach several of the United Nations Sustainable Development Goals (SDGs). However, challenges occur related to increased electricity access, involving financial, informational, technical and regulatory factors. Another issue concerning electrification is the potential climate effects that increased electricity production causes. To minimise emissions and energy losses, usage of renewable energy sources is a possible solution as well as increased decentralised electricity production. Microgrids enable both of these parts and therefore serve as a great solution to sustainably meet the increased demand of electricity. Therefore, the main purpose of this study is to investigate the potential of microgrids to sustainably contribute to an increased access to electricity. The study focuses on the electrical power situation in Thailand. The literature study covers the political strategies regarding rural electrification and implementation of renewable energy sources in Thailand’s electrical power system, and how the country is currently developing according to these strategies. The case study consists of a cost and emission analysis related to a pilot microgrid project in northern Thailand. The Provincial Electricity Authority (PEA) in Thailand initiated and built the microgrid project called Maesariang Microgrid, in MaeSariang District in the northern province Mae Hong Son. The purpose of the project was to improve reliability and quality of the power delivered to Mae Sariang District. The microgrid consists of a solar power plant, a hydro power station, diesel generators and a battery energy storage system (BESS). The results from the case study shows that implementation of the Maesariang Microgrid, in addition to power reliability and quality, resulted in both reduced cost of electricity generation (COEG) with 3 percent and carbon dioxide (CO2) emissions with 11 percent. Furthermore, emissions per generated electricity unit has reduced from 380 kg CO2 per MWhto 340 kg CO2 per MWh. By using a system model covering the current microgrid in Mae Sariang, three alternative microgrid compositions with different shares of installed renewable energy capacity were simulated in three scenarios. In these scenarios, the amount of electricity generated from the solar power plant, diesel generators and BESS varied in order to analyse the effects on emissions and COEG. The analysis displayed that an increased capacity of solar power installed, both with the current size of the BESS capacity, and with an increased BESS capacity, resulted in lower COEG and emissions. It also showed that usage of less installed solar power capacity and increased usage of diesel generators would reduce CO2 emission sper year compared to using the local grid. However, with the current price of diesel fuel and electricity from the local grid, it would result in a higher COEG. / Elektrifiering av landsbygden fungerar som ett verktyg för att nå flera av FN:s mål för hållbarutveckling. Däremot uppstår utmaningar relaterade till ökad tillgång till elektricitet, som involverar både finansiella, informationsmässiga, tekniska och regulatoriska faktorer. Ett ytterligare problem som elektrifiering medför är de potentiella klimateffekter som ökad elproduktion orsakar. För att minimera utsläpp och energiförluster är användning av förnybara energikällor samt ökad decentraliserad elproduktion en möjlig lösning. Microgrids möjliggör båda dessa delar och fungerar därför som en utmärkt lösning för att på ett hållbart sätt möta den ökade efterfrågan på el. Huvudsyftet med denna studie är därför att undersöka microgrids potential att på ett hållbart sätt bidra till ökad tillgång till elektricitet. Studien fokuserar på elsituationen i Thailand. Litteraturstudien täcker landets politiska strategier för landsbygdens elektrifiering och implementering av förnybara energikällor i det thailändska elkraftsystemet, samt hur landet för närvarande utvecklas enligt dessa strategier. Fallstudien består av en kostnads- och utsläppsanalys relaterad till ett microgridpilotprojekt i norra Thailand. Provincial Electricity Authority (PEA) i Thailand initierade och byggde microgridprojektet Maesariang Microgrid i Mae Sariang-distriktet, i den norra provinsen MaeHong Son. Syftet med microgridprojektet var att förbättra tillförlitligheten och kvaliteten på elektriciteten som levereras till Mae Sariang-distriktet. Microgridet består av en solpark, ett vattenkraftverk, dieselgeneratorer och ett batterienergilagringssystem. Resultaten från fallstudien visar att implementeringen av microgridet i Mae Sariang, förutom strömtillförlitlighet och kvalitet, har lett till både minskad kostnad för elproduktion med 3 procent och CO2-utsläpp med 11 procent. Vidare har utsläppen per genererad elenhet minskat från 380 kg CO2 per MWh till 340 kg CO2 per MWh. Genom att använda en systemmodell som omfattar det nuvarande microgridet i Mae Sariang, simulerades tre alternativa microgridsammansättningar med olika andelar installerad förnybar energikapacitet i tre scenarion. I dessa scenarion varierar mängden el som genereras från solparken, dieselgeneratorer och batteriet för att analysera hur utsläpp och kostnad förelproduktion påverkas. Analysen visade att en ökad kapacitet av installerad solenergi, både med nuvarande storlek på batteriet, och med en ökad batterikapacitet, resulterade i lägre kostnader för elektricitet och utsläpp. Den visade också att användning av mindre installerad solenergikapacitet och ökad användning av dieselgeneratorer skulle minska CO2-utsläppen per år jämfört med att använda det lokala nätet. Dock skulle det resultera i högre kostnader för elektricitet med det nuvarande priset på dieselbränsle och el från det lokala nätet.

Syftet med detta projekt var att ta fram en lösning till det regelbundna bytet av proteser under barnets tillväxt. Problemet med detta regelbundna byte av proteser är materialkostnader, produktionskostnader, materialspill och materialanvändning som kommer vara kontinuerliga under barnets tillväxt och detta kan ha en negativ påverkan på aspekter som miljö, sociala och ekonomi. Detta projekt löstes igenom beslutsmodeller, skisser och 3D-konstruktioner som såg till att en protes hade förmågan att växa med ett barns tillväxt. Målet med examensarbetet var att konstruera en armprotes, skapa en fysisk prototyp och undersöka konstruktionens generella materialval. Dessutom ge argument för armprotesens fördelar kring de globala målen. Arbetet och resurserna som krävs för att konstruera en armprotes kräver extremt mycket forskning där detta examensarbete endast höll sig inom en liten ram. Detta examensarbete resulterade till en prototyp som kan demonstrera en expansionsfunktion och gripfunktion. Dessutom bestämdes lämpliga materialval för armprotesens olika komponenter. Projektet lyckades med att ta fram en lösning på det regelbundna bytet av proteser under ett barns tillväxt. Under projektets gång upptäcktes ett antal förbättringar som kunde utförts, då vid uppföljning av projekt togs det fram flera förbättringsförslag med hjälp av diskussion och resultat som senare går att jobba vidare med. / The purpose of this project was to develop a solution for the regular change of prostheses during a child’s growth. The problem with the regular change of prostheses are the material costs, production costs, material waste and material use which will be continuous during the child’s growth and this can have a negative impact on aspects such as enviormental, social and economical. his project was about developing a solution based on decision models, sketches and 3D-constructions that ensures that a prosthesis has the ability to expand with a child during it’s growth. The goal of the project was to construct a armprothesis, build a physical prototype and also research the general material choices. Furthermore provide arguments for the benefits of the specific prosthetic arm surrounding the sustainable development goals. The time and resources to develop such an arm prothesis will require en extreme amount of research, this thesis project would only be working within a small framework. This thesis project resulted in a prototyp that has the ability to demonstrate a expansionfunction and a grip function. Appropriate material choices were decided for the prothesis several components. The project succeded in producing a solution for the regular change of prostheses during a child’s growth. During the course of the project was it realized that several improvements could’ve been made, then at the behest of a sudden follow-up, several suggestions for improvement were produced with the help of discussion and results which can late be worked upon.

Bakgrund: Agenda 2030 är ett ramverk för hållbar utveckling. Däremot saknas en tydlig koppling hur den integreras utifrån ett socioekonomiskt perspektiv. Syfte: Syftet med studien var att identifiera samt analysera integrationen av socioekonomi i Agenda 2030 genom att kartlägga hur socioekonomisk status framhävs och behandlas i dokumentet. Metod: En kvalitativ metod tillämpades i denna studie i form av en dokumentstudie. FN:s originaldokument för Agenda 2030 Transforming our World: the 2030 Agenda for Sustainable Development, var den enda källan studien utgick ifrån. En abduktiv ansats tillämpades i arbetet. Analysen styrdes utifrån ett socioekonomiskt ramverk och tre förutbestämda huvudkategorier; Inkomst, Utbildning och Yrke. Efter noggrann granskning av dokumentet, analyserades delmålen genom socioekonomisk status med en kvalitativ innehållsanalys och en abduktiv ansats som styrde analysprocessen. Resultat: Analysen utgick från att granska alla 17 målområden, där relevanta delmål analyserades för att finna socioekonomiska mönster. Analysen resulterade i 24 underkategorier styrda av de förutbestämda huvudkategorier; Inkomst, Utbildning och Yrke. Slutsats: Studien bekräftar den centrala betydelsen av socioekonomiska dimensioner utifrån; inkomst, utbildning och yrke för att uppnå en hållbar och inkluderande utveckling enligt Agenda 2030. Genom att detaljerat analysera integrationen av dessa faktorer i de Globala målen, understryker studien hur dessa dimensioner inte bara reflekterar utan också stärker hållbarhetsagendans övergripande mål. Resultatet framhäver den ömsesidiga påverkan mellan inkomst, utbildning och yrke, vilket indikerar en positiv spiral där förbättringar inom en dimension leder till framsteg inom de andra, och därigenom bidrar till ökad socioekonomisk status och hållbar utveckling. / <p>Betyg i Ladok 240613.</p>

The archaeological communication process can be hard to grasp. There are laws to take into consideration, not to mention the Government structure for culture and arts. This essay explains and simplifies the Swedish organizational communication with focus on archaeology. This study is aiming to clarify all the steps archaeological research needs to pass before reaching the public. The essay will also explore why it is important to communicate archaeological results, and if it reaches out to the extent that is expected. If it is not, the study will present examples of solutions and actions that can be taken to improve the mediation. The essay only investigates the archaeology process in Sweden. There are several Government institutions that are affected by the laws that protect ancient monuments, this study will at first hand observe the ones that have a direct effect on the archaeology communication process. By a survey, interviews and literature studies, the purpose with this study has become clear. The results have been reached by positivism and empiricism as theoretical basis. The literature consisted largely of writings on the subject communication theory, Swedish law and Government structure. The conclusion is that in the archaeology process, there are many factors that effects the outcome of archaeological mediation. Laws, “cultural goals” and several Government institutions has a saying in how, why and where the archaeological research findings are distributed. The PR-model chosen by Government institutions is often “The Public Information model”, but in this case there is no specific common model used by all the institutions that have an influence on the distribution of archaeological results. There is no survey done to show how the public are receiving the results given by “The Public Information model”. According to a small survey done to complete this essay there would be much to gain for all parts if the results of archaeological investigations used another model, or if the stakeholders could agree on the issue of how archaeological results should be communicated to the population. A factor that complicates this kind of work is the attitude in the governing body that considers culture (including archaeology) a non-commercial subject. As a result, archaeology is not seen as a brand that could be marketed. A factor that can affect the popularity for the subject.

Allt fler har börjat kritisera det vardagsliv som vi i utvecklade länder lever, där hög konsumtion, flygresor och annan markant klimatpåverkan blivit vardag (Claesson, 2018). 2018 var året som Sverige upplevde värmerekord med följder som både torka och bränder. Sommarens extrema väder har bidragit till att klimatet fått mer fokus i samhällsdebatten, och både privatpersoners och företags påverkan på klimatet har blivit föremål för diskussion (Frid, 2018). Diskussionen har även blivit aktuell inom besöksnäringen. Turistsektorn lyfter fram dess påverkan på miljön och det är en av de största utmaningar som beslutsfattare inom besöksnäringen står inför idag, både regionalt, nationellt och internationellt (Tillväxtverket, 2019). Syftet med studien har således varit att undersöka hur svensk besöksnäring på landsbygden arbetar med en hållbar utveckling ställt i relation till Agenda 2030. Hur arbetar den svenska besöksnäringen idag med hållbarhet och hur verkar den i en av vår tids mest komplexa omställningar? För att besvara detta genomfördes semistrukturerade intervjuer med sex personer som är verksamma i sex olika populära turistdestinationer på den svenska landsbygden. Dessa turistdestinationer ligger till grund för studiens empiriska material. Resultatet visade att det är ett begränsat antal anläggningar som aktivt arbetar med hållbar utveckling inkorporerat i verksamheten, även om allt fler har börjat arbeta mer aktivt med hållbarhet. Studien bidrar till en djupare förståelse kring den svenska besöksnäringens arbete med hållbarhetsfrågor, samt hur det skiljer sig utifrån verksamheternas geografiska läge. Studien bidrar också med ett kunskapsunderlag för hur den svenska besöksnäringen kan utvecklas för en mer hållbar framtid.

Background: In a world that is constantly changing, where demands for working in a sustainable way regarding the environment and society are increasing, companies have no choice but to take these aspects into account. Companies can take responsibility through the three dimensions of sustainability: the economic, social and environmental dimensions, which is also referred to as Corporate Social Responsibility. Sustainability is therefore an inevitable topic of discussion. To cope with the challenges that is facing the world, UN member states agreed on Agenda 2030 on 25-27 of September 2015. This agenda includes 17 global goals for sustainable development. The implementation of this agenda in companies is, according to us, a relevant issue for companies as we claim that the business sector has a central role in the implementation of the agenda. In this study, we therefore want to describe and understand how companies in Sweden implement the Sustainable Development Goals.  Aim: The purpose of this study is to describe and understand how Swedish companies implement the Sustainable Development Goals in Agenda 2030.  Methodology: This is a qualitative case study using a hermeneutics perspective of interpretation. The empirical data consist of six semi-structured interviews with sustainability managers of each company. The study revolves around the empirical data and is therefore to be considered to have an iterative approach.  Conclusion: The study has shown that the sustainability work of all the companies in this study is characterized by the three sustainability dimensions. Furthermore, the companies have selected the goals that are in line with their current sustainability work and hence no significant implementation process has been experienced by the respondents representing the companies. However, the result shows that the sustainable development goals have served as a direction indicator and that a common language has been created regarding to the sustainability work. / Bakgrund: I en värld som ständigt förändras där krav på att arbeta på ett hållbart sätt gällande miljö, människa och samhälle konstant ökar har företag inget annat val än att ta hänsyn till dessa aspekter. Företag kan ta ansvar genom de tre hållbarhetsdimensionerna: det ekonomiska, sociala och miljömässiga ansvaret, vilket även benämns som Corporate Social Responsibility. Hållbarhet är idag en aktuell och relevant fråga och för att ta itu med de utmaningar som världen står inför, enades FN:s medlemsstater den 25–27 september 2015 om Agenda 2030. Denna agenda innefattar 17 globala mål för hållbar utveckling. Implementeringen av denna Agendan i företag är, enligt oss, en samhällsaktuell fråga för företag då vi anser att näringslivet har en central roll i genomförandet av Agenda 2030. I denna studie vill vi därför beskriva och förstå hur företag i Sverige implementerar de globala målen. Syfte: Syftet med denna studie är att beskriva och förstå hur svenska företag implementerar de globala målen i Agenda 2030. Metod: Studien har haft en kvalitativ karaktär och ett hermeneutiskt perspektiv. Vidare har studien genomförts i form av semistrukturerade intervjuer med hållbarhetsansvariga på sex företag. Studien har en iterativ ansats. Slutsats: Studien har påvisat att samtliga fallföretags hållbarhetsarbete karaktäriseras av de tre hållbarhetsdimensionerna social, ekonomisk och miljömässig hållbarhet. Vidare har företagen valt ut de mål som stämmer överens med deras nuvarande hållbarhetsarbete och därav har ingen betydande implementeringsprocess upplevts av samtliga respondenter på företagen. Däremot visar resultatet att de globala målen har fungerat som en riktningsvisare samt att det har skapats ett gemensamt språk vad gäller hållbarhetsarbete.