Byggbranschen står nu inför ett utmanande kliv i hållbarhetens riktning - att ta sig an och arbeta för en socialt hållbar samhällsutveckling. Intresset att arbeta med detta är stort hos både entreprenörer, beställare och samhället i stort. Detta bidrar till att offentliga beställare formulerar krav på socialt arbete i offentliga upphandlingar, då offentlig upphandling är ett verktyg med stor genomslagskraft som kan användas för att föra detta arbete framåt. Syftet med studien är att ta reda på vad begreppet sociala hänsyn innebär, att sammanställa vilka krav på sociala hänsyn som ställs och kommer att ställas i upphandlingar som offentliga beställare i Östergötland annonserar samt identifiera de områden som beställarna avser utveckla inom ämnet. Detta för att entreprenörföretagen ska kunna satsa på en utveckling av det område inom sociala hänsyn som kommer att vara mest aktuellt i regionen, nu och i kommande upphandlingar. Detta mynnar ut i frågeställningarna: Vad innebär begreppet sociala hänsyn? Vilka krav på sociala hänsyn ställer offentliga beställare vid upphandling? Vilka åtgärder bör entreprenörerna vidta för att leva upp till kraven på sociala hänsyn som offentliga beställare prioriterar? Genom intervjuer med beställare och entreprenörer i byggbranschen har en grund skapats för att kunna definiera begreppet sociala hänsyn som "en inkludering av alla individer i samhället oavsett kön, ålder, fysisk förmåga eller etnisk tillhörighet". Insamling av publicerade förfrågningsunderlag visar på att det fokusområde inom social hållbarhet som prioriteras idag är krav på sysselsättningsåtgärder, där fokus ligger på att inkludera individer som står utanför arbetsmarknaden. Slutsatsen är att entreprenörerna bör arbeta för att skapa fler platser i driftentreprenader och produktion, för att öka antalet sysselsatta, samt komplettera detta med bra utbildningar, handledning och stöttning. Det har även visat sig finnas förbättringsmöjligheter i beställarorganisationernas arbete med att ställa krav på sociala hänsyn, vilka, utöver svaren på frågeställningarna, presenteras i slutsatsen.

Byggbranschen står nu inför ett utmanande kliv i hållbarhetens riktning - att ta sig an och arbeta för en socialt hållbar samhällsutveckling. Intresset att arbeta med detta är stort hos både entreprenörer, beställare och samhället i stort. Detta bidrar till att offentliga beställare formulerar krav på socialt arbete i offentliga upphandlingar, då offentlig upphandling är ett verktyg med stor genomslagskraft som kan användas för att föra detta arbete framåt. Syftet med studien är att ta reda på vad begreppet sociala hänsyn innebär, att sammanställa vilka krav på sociala hänsyn som ställs och kommer att ställas i upphandlingar som offentliga beställare i Östergötland annonserar samt identifiera de områden som beställarna avser utveckla inom ämnet. Detta för att entreprenörföretagen ska kunna satsa på en utveckling av det område inom sociala hänsyn som kommer att vara mest aktuellt i regionen, nu och i kommande upphandlingar. Genom intervjuer med beställare och entreprenörer i byggbranschen har en grund skapats för att kunna definiera begreppet sociala hänsyn som "en inkludering av alla individer i samhället oavsett kön, ålder, fysisk förmåga eller etnisk tillhörighet". Insamling av publicerade förfrågningsunderlag visar på att det fokusområde inom social hållbarhet som prioriteras idag är krav på sysselsättningsåtgärder, där fokus ligger på att inkludera individer som står utanför arbetsmarknaden. Slutsatsen är att entreprenörerna bör arbeta för att skapa fler platser i driftentreprenader och produktion, för att öka antalet sysselsatta, samt komplettera detta med bra utbildningar, handledning och stöttning. Det har även visat sig finnas förbättringsmöjligheter i beställarorganisationernas arbete med att ställa krav på sociala hänsyn, vilka, utöver svaren på frågeställningarna, presenteras i slutsatsen. / The construction industry is facing a challenging step in the direction of sustainability - to embrace and work for socially sustainable development. The construction companies, public clients and society have a great interest working with this. This means that public clients formulate social work requirements in public procurement, as public procurement is a powerful tool that can be used to advance this development. The purpose of the study is to identify the concept of social sustainability, to compile what requirements regarding social sustainability are made and will be made by public purchasers in Östergötland, and identify the areas that the public purchasers intend to develop. This enables construction companies to focus on developing the area of social sustainability that will be most relevant in the region, now and in future procurements. Through interviews with clients and contractors in the construction industry, the overall perception of the concept of social sustainability can be described as "an inclusian af all individuals in saciety, regardless af sex, age, physical ability ar ethnicity." Through the collection of published inquiries, it was found that the priority focus on social sustainability today is a requirement for employment measures, focusing on including individuals outside the labor market. The conclusion is that the construction companies need to create more jobs in production, to increase the number of employed and supply them with good education, introduction and support. It has also been shown that there can be a couple of improvements in the work of the public purchasers claiming social sustainability.

Vid försäkringsförmedling skyddas försäkringstagare av försäkringsgivares obligatoriska ansvarsförsäkring. Det innebär att försäkringstagare har möjlighet att få ersättning via ansvarsförsäkring i vissa fall när försäkringsförmedlare anses skadeståndsskyldiga. Omfattningen av begreppet försäkringsförmedling och tolkningsmetoden vid utredandet huruvida något skall omfattas av ansvarsförsäkring har förefallit oklart, varför det utreds i uppsatsen. Syftet med uppsatsen är dels att analysera potentiella konsekvenser av utfallet i det s.k. Connecta-målet (NJA 2019 s. 638 del II), dels att utreda försäkringsförmedlares ansvarsräckvidd med särskilt fokus på när ansvarsförsäkring, till vilka försäkringsförmedlare är bundna, skall anses gälla. I NJA 2019 s. 638 del I och II begärdes förhandsavgörande från EU-domstolen vilket sedan behandlades i HD. Av målen framkommer att en försäkringsförmedlares avsikt och en försäkringstagares subjektiva uppfattning inte skall tillmätas någon betydelse vid avgörande av huruvida ett förfarande skall anses vara försäkringsförmedling och således täckas av den obligatoriska ansvarsförsäkringen. Det framkommer även att ett faktiskt avtal inte krävs för att förberedelse inför försäkringsavtal skall kunna ske. I uppsatsen utreds vilka potentiella konsekvenser utlåtanden i NJA 2019 s. 638 del II, i fråga om parternas uppfattning och avsikt, kan medföra. Detta görs bland annat med bakgrund av Jessika van der Sluijs artiklar om Connecta-målet i tidskriften Ny Juridik. Även omfattningen av begreppet försäkringsförmedling utreds med utgångspunkt i NJA 2019 s. 638 del I och II. Till bakgrund för analysen behandlas även bland annat EU-direktiv och svensk lagstiftning samt föreskrifter som ger ledning för analysen.Avslutningsvis dras slutsatser angående uppsatsens frågeställningar för att uppfylla uppsatsens syfte. Framförs görs bland annat uppfattningen att utgången i NJA 2019 s. 638, klargjort omfattningen av begreppet försäkringsförmedling och tydliggjort att det objektiva underlaget skall vara avgörande framför parternas avsikt samt subjektiva uppfattning. Således utvidgas ansvaret för försäkringsförmedlare och även vad som anses omfattas av en obligatorisk ansvarsförsäkring.

Rapportens syfte är att utveckla en modell bestående av ersättningsalternativ till plast samt verktyg som verksamheter kan tillämpa för att bidra till en global reducering av plast. Således formulerades rapportens tre forskningsfrågor enligt: “Vilket av de utvärderade ersättningsalternativen är enligt modellens ramverk mest lämpad för att konkurrera medtraditionell plasttillverkning?”, “Hur kan modellens utformning hjälpa användaren att ställa om sin verksamhet sett till att ersätta engångsprodukter i plast?” samt “Hur kan ersättandet av engångsprodukter i plast bidra till uppfyllandet av de globala målen?”. För att besvara rapportens forskningsfrågor genomfördes en fallstudie i form av ett samarbete med företaget PulPac AB. Företaget har uppfunnit en tillverkningsteknik vid namn PulPactorrfomning, vilken tillsammans med våtformning och termoformning av bioplaster, utgörrapportens jämförelse över konkurrenskraftiga ersättningsalternativ till den traditionella plasttillverkningen. Litteraturstudien innefattade dels en teoretisk bakgrund om plasten och dess påföljder, en ingående beskrivning av de olika ersättningsalternativen samt definiering avhållbarhetsbegrepp och politiska styrmedel. Dels en bearbetning av data från ett urval avfallstudier med utgångspunkt i att sammanställa faktorer och kriterier till modellens utformning. Resultatet består huvudsakligen av rapportens modell ”Modellen för ersättning av engångsplast”, som innefattar de fyra stegen: jämförelse mellan ersättningsalternativ, värdering& val av alternativ, integrering av kärnfaktorer i verksamheten samt utvärderingsfrågor. Utifrån jämförelsen av modellens formulerade kriterier uppfyllde tekniken PulPac torrformning flest utav faktorerna och anses därmed vara mest lämpad att konkurrera med traditionell plasttillverkning. Vidare presenteras modellens utformning som ett bistående hjälpmedel för att underlätta omställning till ett ersättningsalternativ genom att praktiskt tillämpa tillhandahållna implementeringsverktyg. Ersättandet av engångsprodukter i plast bidrar till uppfyllandet av FN:s globala mål genom att successivt fasa ut plastprodukter och därmed bidra till en global reducering av plast. På så sätt kan konsekvenserna av ett ersättningsalternativ ha en positivpåverkan på samhällsutvecklingen då det resulterar i minskade hälsorisker och nedskräpningav plaster. Sett till vidareutveckling av modellen föreslås främst att införa kriterier för vilka produkttyper som är lämpade att börja ersätta, vilket lyfts fram som rapportens förslag till vidare forskning. Företaget rekommenderas att använda modellen för informationsspridning inom kundnätverk och i egensyfte vid jämförelse mot andra alternativ inom branschen. / The purpose of the report is to develop a model based on replacement alternatives to plastics as well as providing tools which can be applied to contribute to a global reduction of plastics. Thus, the three following research questions were formulated: ”Which of the evaluated replacement alternatives are the most suited to compete with traditional plastic manufacturing according to the framework of the model?”, “How can the design of the model assist the user in rearranging their organisation in order to replace single-use plastics?” and “How can the replacement of single-use plastics contribute to fulfilment of the global goals”?. In order to answer the research questions of the report, a case study was conducted, in terms of a collaboration with the company PulPac AB. The company has invented a manufacturing method called the dry moulded fibre process, which together with the traditional paper making process and thermoforming of bioplastics, accounts for the report’s comparison of potential alternatives to replace traditional manufacturing of plastics. On one hand, the literature study of the report consists of a theoretical background of plastics and its effects, an in-depth description of the replacement alternatives as well as definitions of sustainability terminology and tools for policy makers. On the other hand, it includes processing of a range of external case studies, in order to compile parameters to the design of the model. The key parts of the results include “The Model of Replacement of Single-use Plastics”, which consists of the four-steps: comparison of replacement alternatives, evaluation & selection of alternative, integration of core factors in the organizational structure and evaluation questions. Based on the comparison of the defined criteria, the dry moulded fibre process was the replacement alternative fulfilling most factors and thereby also the one most suited to compete with traditional manufacturing of plastics. Moreover, the design of the model can be applied as an assisting tool in order to facilitate implementation of the selected replacement alternative. The replacement of single-use plastics can contribute to fulfilling the global goals by phasing out plastic products and thereby further contribute to a global reduction of plastics. Thus, a replacement alternative can have a positive effect on social development since it results in decreased health risks as well as reduced plastic pollution. The suggestion to further research within the area, involves investigating the possibilities of developing and expanding the model with additional criteria regarding which range of products that are the most suitable to start replacing. Furthermore, the case company is recommended to use the model as a tool to increase the information flow within their network, by benchmarking their method against other techniques within the industry.

This century is expected to be characterized by heavy urbanization patterns, according to the UN forecast, with over 2.5 billion more people living in urban areas by year 2050 (FN 2018). With more people living in cities worldwide, the demand for better urban development and more effective ways to handle economic, social and environmental issues are being sought after. In this study, a qualitative content analysis has been made to investigate how UN Global goal 7, 11, 12 and 15 are being expressed in some of Copenhagen, Oslo and Stockholm sustainability strategies. The purpose of this study has been to understand how these Nordic actors are planning their own cities, in relation to contemporary environmental challenges, based on the content and meaning of the global goals. The results show that the content of the chosen goals was present in their strategies. There were more similarities in expressions, than differences, between the cities, where technology, growth and environment was highlighted to enable a better life for more people. At numerous occasions the cities positioned themselves as optimistic towards greener cities and put forward an array of different initiatives and measures e.g. related to renewable energy, resource efficiency and green spaces. The prerequisites of the cities in accomplishing their goals depends on a set of different factors. Good implementation and perceptiveness to the surrounding socio-political situation are some essential elements to regard if they are to succeed with their plans. / Det här århundradet förväntas enligt FN:s prognoser att präglas av kraftig urbanisering i stora delar av världen, med 2.5 miljarder fler människor i urbana områden till år 2050 (FN 2018). När allt fler människor bosätter sig i städer ställer det högre krav på att utveckla fungerande och effektiva sätt att hantera de ekonomiska, sociala och miljömässiga utmaningar som kan tänkas uppstå av en sådan förändring. I den här studien har en kvalitativ innehållsanalys genomförts för att undersöka hur FN:s hållbarhetsmål 7, 11, 12 och 15 uttrycks i några av Köpenhamns, Oslos och Stockholms hållbarhetsstrategier. Syftet har varit att undersöka hur de här nordiska aktörerna planerar sina städer, med hänseende till dagens miljöutmaningar och avgränsningen har varit de utvalda hållbarhetsmålens innehåll och mening. Resultatet visar att innehållet i dessa mål gick att spåra i städernas strategier. Städernas uttryck präglades av fler likheter än skillnader, där teknologi, tillväxt och miljö var faktorer som kan kombineras och leda till ett bättre liv för fler människor i städerna. De positionerade sig vid flera tillfällen som optimistiska till att leda utvecklingen mot grönare städer och framförde en rad olika gröna initiativ, exempelvis inom förnyelsebar energi, resurseffektivare system och grönområden. Förutsättningarna för att städerna ska uppnå sina mål beror på en rad faktorer. Klart är dock att de är beroende av god implementering, samt att de behöver vara lyhörda mot omgivande socio-politiska beslut och händelser om deras strategier ska lyckas.

Ett hållbart byggande är ett koncept som kan användas i en cirkulär ekonomi, som inriktar sig mot att begränsa kostnader av råvaror med bibehållen kvalitet och att ta vara på resurser som senare kan återanvändas i cirkulära processer. Underskottet av bostäder i Sverige är fortfarande högt och man ser ett behov av en fortsatt tillväxt på bostadsmarknaden de kommande åren. För att möta globala klimatrelaterade, ekonomiska och sociala utmaningar behöver byggnationer anpassas till att vara mer resurseffektiva och miljövänliga. Återbruk av byggmaterial i trä och renoveringar av befintliga byggnader är inget nytt begrepp men det finns potential att utnyttja det effektivare i framtiden. Om utvecklingen med återbruk drivs vidare kan man närma sig cirkulära processer inom byggsektorn, vilket är ett viktigt steg mot ett klimatneutralt samhälle. Det ställs hårdare krav på att tillvarata värden och ökade kunskaper i hanteringen för återanvändning av trämaterial från äldre byggnader. Men det behövs mer studier hur upprustning och renovering av redan befintliga äldre byggnader kan ses som ett miljövänligt och samtidigt ekonomiskt alternativ i jämförelse med nyproduktion.

In 2015 the 17 Sustainable Development Goals were adopted by 193 member states of the United Nations. The SDGs are highly ambitious and their underlying processes are interconnected by causal relationships. Work towards fulfilling them therefore requires considering how solutions for one goal will impacts others. In this study target-oriented backcasting is applied to examine set goals in the future, as well as to determine the current state and trends of development. This is done in an effort to determine conflicts between targets and resource limitations of future development. The findings suggest that the current paradigm of giving GDP growth highest societal priority, leads to a causal relationship where development occurs at the expense of sustainability at the global level. In order to overcome this, the fulfilment of the SDGs has to be given higher priority than the size and growth rate of the GDP. / Under 2015 antogs de 17 globala hållbarhetsmålen av 193 medlemsstater i Förenta Nationerna. Målen är väldigt ambitiösa och deras underliggande processer sammanlänkar dem via orsakssamband. Arbetet med att uppfylla målen kräver därför att hänsyn tas till hur tänkta lösningar till ett mål i sin tur påverkar de övriga. I den här studien tillämpas target-oriented backcasting för att undersöka de uppsatta framtida målen, samt hur utvecklingen i dagsläget förhåller sig till dessa. Detta görs som ett försök att identifiera konflikter mellan de uppsatta målen, samt mot den begränsade mängden naturresurser som finns tillgänglig för framtida utveckling. Resultaten tyder på att under det rådande paradigmet där BNP tillväxt ges högsta prioritet i samhället, leder detta till ett orsakssamband där samhällsutveckling sker på bekostnad av långsiktig hållbarhet på global nivå. För att kunna komma runt detta krävs att uppfyllandet av de globala hållbarhetsmålen prioriteras över ekonomins storlek och tillväxt avseende BNP.

Sustainable transport involves more choices and possibilities than ever before, and the topic is widely discussed within the maritime industry. To a large extent the innovations and technology exists, but even though there is a drive and consciousness to change, sustainability is still not a cornerstone in the decision-making process when new ships and transport solutions are developed. The gap between sustainability ambitions and actual actions is far from closed. This thesis introduces a new framework called Systems Engineering for Sustainable Ship design (SE4SS), which is based on the Systems Engineering methodology for conducting concept developments and the Sustainable Development Goals (SDG) for operationalizing sustainability. The new framework makes sustainability aspects an essential part of ship design concept development and the following decision-making process. The SE4SS framework includes an application of the SDGs on a product level (ship) and suggests appropriate tools & methods for sustainability assessment, considering different levels of ambitions and amount of available resources that projects may have. The framework has been validated against three cases of ship design concept development within the commissioner organization SSPA. The result shows that the suggested approach is useful in terms of ; (1) raising a holistic awareness of sustainability aspects in ship design, highlighting the existing opportunities and responsibilities, (2) creating a more transparent trade-off analysis where priorities need to be stated, preventing greenwashing, (3) structuring the process which facilitates the integration of sustainability aspects from the start and the communication between the project manager/naval architect and different stakeholders. Full-scale application of the SE4SS is needed in order to fully validate its usability and generalizability, however this thesis argues that the introduced framework may be a valuable tool in both illuminating and reducing the ambition-action gap within the maritime sector. / Hållbara transporter involverar fler val och möjligheter än någonsin tidigare och ämnet är mycket omdiskuterat inom den maritima industrin. Till stor del så finns redan innovationerna och teknologin som krävs för en hållbar omställning, men trots ett driv och en medvetenhet kring förändring så är hållbarhet fortfarande inte en grundsten i beslutsfattandeprocessennär nya fartyg och transportlösningar utvecklas. Gapet mellan hållbarhetsambitioner och faktiska handlingar är fortfarande stort.Den här masteruppsatsen introducerar ett nytt ramverk kallat systemteknik för hållbar skeppsdesign (SE4SS) som baseras på en systemteknisk metodik för konceptutveckling där FNs globala mål (SDGna) för hållbar utveckling har använts för att operationalisera hållbarhet. Detta nya ramverk gör hållbarhets aspekter till en grundläggande del i konceptutvecklingen av fartyg och den efter följande beslutsprocessen.SE4SS-ramverket inkluderar en applicering av SDGna på produktnivå (fartyg) och föreslår lämpliga verktyg & metoder för hållbarhetsanalyser, där hänsyn tas till att olika ambitionsnivåer samt tillgängliga resurser projekt kan ha.Ramverket har validerats gentemot tre fallstudier av konceptstudier inom fartygsdesign som genomförts av det uppdragsbeställande företaget SSPA. Resultatet visar att det föreslagna ramverket är användbart med avseende på; (1) skapar en holistisk medvetenhet när det gäller hållbarhetsaspekter inom fartygsprojektering där möjligheter och ansvar betonas,(2) skapar en mer transparent avvägningsanalys där prioriteringar måste fastställas, vilket försvårar grönmålning, (3) strukturerar utvecklingsprocessen vilket underlättar både integreringen av hållbarhetsfrågor från början och kommunikationen mellan projektledaren/skeppsdesignern och olika intressenter. Fullskalig applicering av SE4SS behövs för att stärka valideringen kring användarbarhet och generaliserbarhet, emellertid så argumenterar denna uppsats för att det introducerade ramverket kan vara ett värdefullt verktyg när det gäller att både belysa och minska ambition-handlingsgapet inom den maritima branschen.

The Grand Ethiopian Renaissance Dam (GERD) is a large hydropower project currently under construction in Ethiopia. Supposedly it will benefit the people of Ethiopia through an increased access to electricity, but it is also associated with complex political relations between Ethiopia and the neighbouring countries Egypt and Sudan. The aim of this thesis is to analyse the GERD project with regard to the United Nations’ 17 Sustainable Development Goals and their 169 related targets, and to show what actions should be taken to improve the contribution of the GERD to sustainable development. A method developed for mapping synergies and trade-offs between targets in the SDGs was used. To identify how the GERD contributes to and/or hinders the fulfillment of the goals, published evidence was systematically searched. 83 synergies, 45 trade-offs and 16 instances when cooperation in the Nile River basin is needed were identified. By radically increasing the electricity access in Ethiopia and because of the dam itself, the GERD both potentially contributes to and hinders sustainable development in relation to environment, society and economy. Identified key actions to reinforce the synergies and minimise the trade-offs are to establish a secure and including cooperation between Ethiopia, Egypt and Sudan; to ensure increased transparency, public access to information and participatory processes; to investigate and carry out measures that benefit the ecology in the area; and to strengthen the positive outcomes of electrification through supplementary measures. / Grand Ethiopian Renaissance Dam (GERD) är ett stort vattenkraftprojekt som är under uppbyggnad i Etiopien. Genom att radikalt öka tillgången till elektricitet förväntas GERD bidra positivt till det etiopiska samhället, men dammen är också associerad med komplicerade politiska relationer mellan Etiopien och grannländerna Egypten och Sudan. Målet med rapporten är att analysera GERD-projektet i förhållande till FN:s 17 Globala mål och dess 169 tillhörande delmål, samt att visa vilka åtgärder som bör vidtas för att GERD i större utsträckning ska bidra till en hållbar utveckling. En metod som utvecklats för att kartlägga synergier och målkonflikter mellan olika delmål av de Globala målen användes. För att undersöka hur GERD bidrar till och/eller förhindrar uppfyllandet av delmålen gjordes en systematisk sökning av publicerad litteratur. 83 synergier, 45 målkonflikter och 16 fall där dessa hänger ihop med att samarbete krävs i regionen identifierades. Genom att öka tillgången till elektricitet, och på grund av dammen i sig, potentiellt både bidrar till och förhindrar GERD hållbar utveckling i förhållande till miljö, samhälle och ekonomi. Identifierade nyckelåtgärder för att förstärka synergierna och minimera målkonflikterna är att etablera ett bestående samarbete mellan Etiopien, Egypten och Sudan; att säkerställa ökad transparens, deltagandeprocesser och allmän tillgång till information; att utreda och utföra åtgärder som är till nytta för områdets ekologi; och att förstärka de positiva resultaten av elektrifiering genom kompletterande åtgärder.

Hållbar utveckling är ett område som skall ingå i grundskolans samtliga ämnen. De globalamålen i Agenda 2030 visar dock en komplexitet som kan vara svår att integrera i alla ämnen.Denna studie fokuserar på hem- och konsumentkunskapsundervisning i grundskolan. Syftet äratt belysa lärares erfarenheter av att arbeta med detta i sin undervisning. Studien omfattar sexsemistrukturerade intervjuer med lärare i hem- och konsumentkunskap. Centrala tankegångar istudien är baserade på Deweys resonemang om undervisning där meningsskapande, inquiry,demokratiska arbetssätt samt praktik och teori knyts samman till en helhet.Resultatet visar på en bredd i arbetssätt och de sätt ämnet integreras i undervisningen.Sammanfattningsvis visar studien att lärare tenderar undervisa om hållbar utveckling än attskapa ett lärande för hållbar utveckling. Lärarna arbetar främst med aspekterna hälsa, ekonomioch miljö där praktik och teori skapar en helhet. / Sustainable development is an area that must be included in all secondary school subjects.However, the global goals in Agenda 2030 show a complexity that can be difficult to integrateinto all subjects. This study focuses on Home Economics in secondary school. The purpose isto highlight teachers' experiences of working with this in their teaching. The study comprisessix semi-structured interviews with teachers of Home Economics. Central lines of thought inthe study are based on Dewey's reflection about teaching where meaning-making, inquiry,democratic methods as well as practice and theory are linked to form a holistic approach.The result shows a breadth of methods and the way the subject is integrated into teaching. Insummary, the study shows that teachers tend to teach sustainable development rather than createlearning for sustainable development. The teachers mainly work with the aspects of health,economic, and environmental issues where practice and theory form a holistic approach.