Studiens syfte var att undersöka vilka uppfattningar lärare i årskurs F–3 har om elever som har nått långt i sin kunskapsutveckling i svenskämnet, hur de identifierar och undervisar dessa elever, vilka möjligheter och utmaningar som finns samt på vilket sätt organisationen bidrar till arbetet med elevgruppen. För att synliggöra lärarnas uppfattningar genomfördes tre semistrukturerade gruppintervjuer med totalt sju lärare. Transkripten analyserades med tematisk innehållsanalys. Läraruppfattningar samt Svedners svenskämnesargument ligger till teoretisk grund för studien. Resultatet visade att lärare uppfattade att elever som har nått längre i sin kunskapsutveckling i svenskämnet ofta läser tidigare, skriver längre och mer utvecklade texter, bidrar till mer djuplodade diskussioner samt är mer självgående jämfört med andra elever. Lärarna såg en möjlighet i att kunna visa upp arbeten som elever som hade nått längre hade gjort, för att inspirera och motivera andra elever. Det framkom att utmaningarna lärarna uppfattade i undervisningen av dessa elever var tidsaspekten, att ha tid att utmana dem, samt att de ibland saknade motivation till skolarbetet. Vad gällde organisationens bidrag till arbetet med dessa elever, var lärarna av uppfattningen att de inte fanns utrymme för dem utan att fokus ligger på elever som riskerar att inte nå målen, ett resultat som väl speglar tidigare forskning. Dock anser lärarna i studien att de har tillräcklig kompetens att undervisa dessa elever och att eleverna kontinuerligt fortsätter att utvecklas.

Syftet med denna studie var att undersöka hur projektledare i byggbranschen arbetar med hållbarhet och hur de upplever att EU:s nya hållbarhetsdirektiv som infördes 1 januari 2024 kommer att påverka byggprojekt och byggprojektledning. Studien genomfördes med en kvalitativ ansats och nio semistrukturerade intervjuer med projektledare verksamma i byggbranschen. Datat som insamlats genom intervjuerna analyserades genom tematisk analys vilket resulterade i tre huvudteman: Ekonomin är alltid No.1, Social och miljömässig hållbarhet som incitament och Tung papperstiger i ryggsäcken för små aktörer. Resultatet av studien visar att det är svårt att bedriva ett hållbart projektarbete utan att prioritera det ekonomiska perspektivet av hållbarhet först. Oavsett hur goda intentioner en projektledare har att implementera hållbarhet i projektarbetet behöver den förhålla sig till budgeten allra först även om de globala målen slår fast att de tre hållbarhetsaspekterna ekonomiskt, socialt och miljömässigt är integrerade och odelbara. Vissa projektledare kan använda hållbarhetsarbetet som ett incitament för vinstsyfte. Andra aktörer har svårt att prioritera mer hållbara material och metoder på grund av att det kostar för mycket. Detta är avhängigt storlek på verksamhet samt verksamhetens art. Resultatet tyder också på att små aktörer på byggmarknaden kommer att bli mer negativt påverkade av de nya hållbarhetsdirektiven eftersom det kommer kräva mer administration som är svår att ta ikapp ekonomiskt. Samtidigt upplever de mindre aktörerna att deras möjlighet att påverka hållbarheten i projekten är minimal. Större aktörer på byggmarknaden har ofta specialister anställda för att sköta den typen av arbetsuppgifter och kan ofta använda sig av certifieringar vilket höjer värdet på byggnadsverket och gör att de kan tjäna igen sina administrativa kostnader. Slutsatserna är bland annat att det behövs skallkrav i upphandlingar av byggprojekt för att hållbarheten ska bli verklighet i praktiken men att det samtidigt krävs mod av byggaktörerna att testa nya arbetssätt och utveckla nya hållbara material. / The purpose of this study was to investigate how project managers in the construction industry work with sustainability and how they experience that the EU's new sustainability regulations, which was introduced on January 1, 2024, will affect construction projects and construction project management. The study was carried out with a qualitative approach and nine semi-structured interviews with project managers active in the construction industry. The data collected through the interviews was analyzed through thematic analysis which resulted in three main themes: The economy is always No.1, Social and environmental sustainability as an incentive and Heavy paper tiger in the backpack for small practitioners.  The results of the study show that it is difficult to conduct sustainable project work without prioritizing the financial perspective of sustainability first. Regardless of how good a project manager's intentions are to implement sustainability in the project work, the person needs to approach the budget first, even if the global goals state that the three aspects of sustainability economically, socially and environmentally are integrated and indivisible. Some project managers may use the sustainability work as an incentive for profit. Other actors find it difficult to prioritize more sustainable materials and methods because the costs are too high. This depends on the size of the business and the nature of the business.  The result also indicates that small players in the construction market will be more negatively affected by the new sustainability directives because it will require more administration which is difficult to catch up financially. At the same time, the smaller actors experience that their possibilities to influence the sustainability of the projects is minimal. Larger players in the construction market often have specialists employed to handle this kind of tasks, and can often make use of certifications, which increase the value of the construction work and give them a chance to recoup their administrative costs. The conclusions are, among other things, that there is a need for basic requirements in the procurement of construction projects in order for sustainability to become a reality in practice, but at the same time that courage is required for the building operators to test new working methods and to develop new sustainable materials.

This study examines how ESG news affects companies' share values, as well as how the ESG categories individually affect share values. The study focused on Swedish listed companies and covers a total of 150 news articles from the period 2021-2024. This led to share values for 74 different companies being analyzed. The news articles were selected from Dagens Industri and the share values were taken from Avanza. The study was conducted with an event study to examine how specific events affect share values. In accordance with previous studies, a measurement period of 11 days per event was chosen. Four pairs of hypotheses were formulated and tested with two-tailed t-tests. The results showed that ESG news affects companies' share values, especially news within the environmental and governance categories. These categories were found to have a significant impact and created greater market reactions than the social news. / Denna studie undersökte hur ESG-nyheter påverkar företags aktievärden samt hur de enskilda kategorierna inom ESG var för sig påverkar aktievärdena. Undersökningen fokuserade på svenska börsnoterade företag och omfattade totalt 150 nyhetsartiklar under perioden 2021–2024. Detta ledde till att aktievärden för 74 olika företag analyserades. Nyhetsartiklarna hämtades från Dagens Industri och aktievärdena från Avanza. Studien genomfördes med en eventstudie för att undersöka hur de specifika händelserna påverkade aktievärdena. I enlighet med tidigare studier valdes en mätperiod på 11 dagar per händelse. Fyra hypotespar formulerades och testades med tvåsidiga t-test. Resultaten visade på att ESG-nyheter påverkar företagens aktievärden. Detta gällde särskilt nyheter inom kategorierna miljö och styrning, som visade sig ha en signifikant påverkan och väckte större marknadsreaktioner än sociala nyheter.

Inledning- Det har satts upp mål på både global och nationell nivå för att bekämpa klimatförändringarna som sker på vår planet. Mat och måltider berörs direkt och indirekt av flera av dessa mål. På avdelningen Måltidsservice i Härryda kommun har arbete med att miljöutveckla skolmaten skett i mer än ett decennium, något som de ansvariga önskade en uppföljning på.  Syfte- Att undersöka om och i så fall hur klimatavtrycket från skolmaten i Härryda kommuns gymnasieskola har förändrats från år 1993 till 2020. Ett andra syfte är att undersöka eventuella förändringar i skollunchernas innehåll med avseende på livsmedel under samma tidsperiod. Material och metod- För att undersöka eventuella förändringar i klimatavtryck över tid har skolluncher från stickprov i tidsperioden 1993-2020 klimatberäknats. För att se eventuella förändringar i skollunchernas innehåll har frekvenser på fem utvalda livsmedel studerats.  Resultat- Det finns ingen signifikant skillnad i CO₂emellan period 1 (1993+1998+2003) och period 2 (2013+2018+2020). Där finns svaga tendenser som tyder på minskning i skolmatens klimatavtryck under det senaste decenniet. Förekomsten av rent nötkött, produkter av gris och ris har minskat i skolluncherna medan vegetabiliskt protein och kött från fågel har ökat.  Slutsats-Någon signifikant skillnad i klimatavtryck mellan 1993 och 2020 kunde inte fastställas. Det fanns tydliga förändringar i skollunchernas innehåll med avseende på livsmedel under samma tidsperiod. / Introduction-Targets have been set at both global and national levels to fight the climate changes that are happening on our planet. Food and meals directly and indirectly affect several of these goals. For more than a decade the Meal service-department in Härryda kommun have been working on making their school meals more sustainable and now they want a follow-up on that.  Aims- To investigate if and in that case how the carbon footprint from the high school of Härryda kommun’s school meals has changed from 1993 to 2020. A second purpose is to investigate any changes in the content of the school lunches referred to foods. Materials and methods-In order to investigate possible changes in carbon footprints over time, samples of school lunches in the time period 1993-2020 have been calculated. In order to see any changes in the content of the school lunches, frequencies of five selected foods have been studied. Results-There is no significant difference in CO₂e between period 1 (1993 + 1998 + 2003) and period 2 (2013 + 2018 + 2020). There are small tendencies that indicate a decrease in carbon footprint from the school meals in the last decade. The presence of pure beef, products of pig and rice have decreased in the school meals, while plant-based protein and meat from birds have increased. Conclusion-No significant difference in climate imprint between 1993 and 2020 could be determined. There were obvious changes in the content of the school lunches with regard to food during the same time period.

In a time of growing consciousness around sustainability and an early paradigm shift when it comes to circular systems for furniture and interiors, as an aspiring designer, I need and must adapt accordingly within my field and creative practice. In this project, I have worked with the immense material waste that is going on, especially focusing on furniture and interiors, within the public and private sectors as well as in office environments, where this is a big issue. Guided by the United Nations Global Goal No 12 - Responsible Consumption and Production, I have experimented with, to me, new ideas for systems that deal with the upcycling and repurposing of “old” and/or discarded pieces of furniture and the material they are made from. To see what I can make of it to prolong the lifecycle and give the material a new purpose, function, and value. In my process I have acted both as an interior architect and a furniture designer but also as a sculptor and craftsman since the predetermined “waste” material I have worked with demanded a reversed design process than what a “normal” one would look like for a commercial project.    The result is a series of new furniture designed and made from waste material, revisioned by me through a mix of art and design, to see how I as a designer of furniture and interiors can develop and find my path in this and to help formulate the new design paradigm and aesthetics for future circular and sustainable furniture and interior solutions that is underway.

Jämställdhet är någonting som diskuteras flitigt i politiska debatter. Det blir bättre och bättre världen över men kvinnor ses fortfarande inte ha lika mycket inflytande över beslutsfattande processer som män. Maktpositionerna domineras än idag av män och Sverige är ett av de länder som ännu inte har haft en kvinnlig statsminister. Den här studien bygger på en kvalitativ forskningsmetod genom semistrukturerade intervjuer utförda med kvinnor i Sveriges riksdag. Studien identifierar vilka upplevelser kvinnor i Sveriges riksdag har gällande förväntningar på kvinnor, bemötande mot kvinnor samt deras möjligheter till höga positioner i politiken. Den ser också över hur de själva upplever sin maktposition samt hur makten är könad. Studien undersöks med de Globala Målen, närmare bestämt delmål 5.5, som grund. Tidigare forskning visar hur kvinnor har det betydligt svårare än män gällande att både ta sig in och stanna kvar i politiken samt uppnå ledarskapsroller. Ett intersektionellt perspektiv är i stort sett frånvarande i den tidigare forskningen, därför har den här studien ett fokus på det. Genom en analys utifrån de teoretiska utgångspunkterna homo- och heterosocialitet, glastak, intersektionalitet, ojämlikhetssystemet samt genussystemet identifieras problematik kring det motstånd kvinnor inom politiken möter samt den rådande könsmaktsordningen. Resultatet visar bland annat att kvinnor i riksdagen i stort begränsas inom politiken men att de trots detta ändå är de mäktigaste kvinnorna i Sverige. Studien bidrar till en ökad förståelse för olika maktförhållanden inom svensk politik samt ger en insyn i hur det egentligen kommer sig att Sverige ännu inte har haft en kvinnlig statsminister. / Gender equality is something that is frequently discussed in political debates. It’s getting better all over the world, but women are still not seen to have as much influence over decision-making processes as men. The positions of power are still dominated by men and Sweden is one of the countries that has not yet had a female prime minister. This study is based on a qualitative research method through semi-structured interviews conducted with women in the Swedish Parliament. The study identifies what experiences women in the Swedish Parliament have regarding expectations of women, treatment towards women and their opportunities to reach high positions in politics. It also focuses on how the women themselves perceive their position of power as well as how the power is gendered. The study is examined with The Sustainable Development Goals, more specifically sub-goal 5.5, as the basis. Previous research shows how women have a much harder time than men in terms of both entering and stay in politics and achieving leadership roles. An intersectional perspective is to a high degree absent in previous research, so this study has a specific focus on it. An analysis based on the theoretical principles of homo- and heterosociality, glass ceiling, intersectionality, the inequality system and the gender system identifies problems regarding the resistance women in politics encounter and the prevailing gender power system. The results show, among other things, that women in the Swedish Parliament are largely limited in politics, but that they are nevertheless the most powerful women in Sweden. The study contributes to an increased understanding of different power relations in Swedish politics and gives an insight into why Sweden has not yet had a female prime minister.

Resolutionen Transforming our World: the 2030 Agenda for Sustainable Development, eller Agenda 2030 som den kallas, antogs av FN i september 2015. Då skrev samtliga 193 medlemsstater under deklarationen och de tillhörande 17 Globala målen. Med sin ambition att täcka in samtliga aspekter av hållbar utveckling på global nivå är agendan omfattande, och aktörer står inför utmaningen att genomföra den och nå de Globala målen. Kommuner har pekats ut som särskilt viktiga i genomförande, på grund av sin närhet till medborgarna. Dessutom är kommuner ansvariga för flera samhällsfunktioner som är kritiska punkter för att nå Globala målen. Deklarationen och de Globala målen ger dock få instruktioner om hur agendan ska implementeras på lokal nivå, och många kämpar med att hitta strategier för arbetet. Älmhults kommun är en av de kommuner som är i startgroparna för att implementera Agenda 2030 i sitt styrsystem. Syftet med denna uppsats är att kartlägga nuläget i kommunens hållbarhetsarbete med koppling till Globala målen, samt ge förslag på hur implementeringen av Agenda 2030 kan förbättras. Genom en analys av kommunens styrdokument, mål, vision och aktiviteter har kopplingar mellan dessa och Globala målen kunnat göras. Tillsammans med den intervjustudie som genomfördes kunde en överblick av nuläget, samt förslag på förbättring av implementeringen ges. Resultatet visar att Älmhult till viss del har påbörjat implementeringen, men att det systematiska arbetet saknas. Det finns goda förutsättningar för framgångsrik implementering i och med processtyrt arbetssätt, men också utmaningar som behöver lösas i form av till exempel intressentinvolvering, prioriteringar, målsättning och kunskap. / The resolution Transforming our World: the 2030 Agenda for Sustainable Development, or Agenda 2030 as it is called, was adopted by the UN in September 2015. At that time, all 193 Member States signed the Declaration and the associated 17 Global Goals. With its ambition to cover all aspects of sustainable development at the global level, the agenda is comprehensive, and actors face the challenge of implementing it and achieving the Global Goals. Municipalities have been singled out as particularly important in implementation, due to their proximity to citizens. In addition, municipalities are responsible for several societal functions that are critical points for achieving the Global Goals. However, the Declaration and the Global Goals provide few instructions on how to implement the agenda at the local level, and many are struggling to find strategies that works. Älmhult municipality is one of the municipalities that is in the starting pits to implement Agenda 2030 in its control system. The purpose of this thesis is to map the current situation in the municipality's sustainability work in connection to the Global Goals, and to provide suggestions on how the implementation of Agenda 2030 can be improved. Through an analysis of the municipality's governing documents, goals, vision and activities, connections between these and Global goals have been made. Together with the interview study that was conducted, an overview of the current situation, as well as suggestions for improving the implementation, could be given. The results show that Älmhult has to some extent begun the implementation, but that the systematic work is lacking. There are good conditions for successful implementation through process-controlled working methods, but also challenges that need to be solved in the form of, for example, stakeholder involvement, priorities, objectives and knowledge.

Denna rapport behandlar en fallstudie i ett kandidatexamensarbete som utförts tillsammans med en livsmedelsbutik i Stockholmsområdet och som grundar sig i intervjuer, platsbesök och vetenskapliga artiklar. Där livsmedelsbutiken har ett intresse av att implementera en odling i form av ett hydroponiskt system direkt i sin butik.  I fallstudien har det undersökts hur implementering av odling i butik genom ett samarbete med ett odlingsföretag skulle fungera och se ut för butiken. Studien har begränsats till två olika odlingsföretag i Sverige, som har varsitt koncept på hur odlingen kan implementeras, gemensamt för dem är att de använder vertikal odling i form av hydroponiska system. Där det ena företaget erbjuder vertikal odling i en odlingscontainer och det andra vertikal odling inne i ett växthus. Båda företagens olika odlingskoncept har redan implementerats i två andra livsmedelsbutiker inom samma koncern som livsmedelsbutiken i Stockholm befinner sig i.  Fallstudien har genomförts genom att först skapa en bred bakgrund genom litteratursökningar i olika databaser kring relevanta nyckelord för att sedan genomföra intervjuer med båda odlingsföretagen och livsmedelsbutikerna. Därefter har kunskap och svar från respondenterna i intervjuerna sammanställts och ett förslag har tagits fram om vilket odlingsföretag som lämpar sig bäst för livsmedelsbutikens ändamål.  Resultatet visar att möjligheterna och fördelarna vid en implementering av hydroponisk odling för livsmedelsbutiken i Stockholmsområdet att implementera hydroponisk odling är flera och överväger till största del de möjliga utmaningarna. Dessutom gynnas flera av hållbarhetsmålen till livsmedelsbutikens koncern genom implementering av en hydroponisk odling i butiken. Vidare gynnas även några av de Förenta Nationernas Globala mål och även livsmedelsbutikens egna hållbarhetsmål. / This report is the result and outcome of a bachelor's thesis project conducted during the spring of 2021. The report presents the performed case study of a grocery store, in the area of Stockholm, where the company is aiming to implement a hydroponic self-cultivation inside their grocery store. The work is based on conducting interviews and reviewing established scientific articles in the field.  In the case study, it has been investigated how a potential collaboration between the grocery store and a cultivation company can be established. The study was limited to investigating two cultivation companies active on the Swedish market. These two cultivation companies have different solutions of how the cultivation can be implemented on the store area, but both offer vertical hydroponic solutions. Further, both systems of the individual cultivation companies’ have been implemented in other grocery stores that can be used as reference for validation of data.  The literature review of existing publications were conducted by searching in different databases by using the keywords of this work, for the researcher to increase knowledge to create guides for the interviews and for creating the theoretical frame of reference. Thereafter, literature findings and answers from the interviewees were compiled, analyzed and discussed to make a proposition of which cultivation company is best suited for a potential collaboration, with regard to the grocery stores’ wishes of implementing a hydroponic solution.  The results show that several of the grocery stores’ sustainability goals would benefit from a potential implementation of a self-cultivation. Also, implementing a hydroponic farm on the store area would increase the grocery store’s contribution towards achieving the Sustainable Development Goals.

The sustainable development of the section providing financing within Swedish banks are going through major challenges and changes. The United Nations is constantly working on improving sustainable directives within all industries to ultimately reach all 17 sustainable development goals that have been set up for a more sustainable world. Banks are in a unique position where they have a high indirect impact and influence over all other sectors and in relation all 17 sustainable development goals through their business. This can be seen in the two largest sectors within banking, investing and financing. While sustainable investing has been widely researched and developed, sustainable finance can still be considered in an early phase of development. By implementing sustainable factors to the credit management process of borrowers, banks can aid global sustainable development. This thesis has researched the relationship between United Nations’ 17 sustainable development goals and the credit rating of four Swedish commercial banks through. Special focus has been given to borrowers in the manufacturing industry. The results show that Swedish banks have initiated sustainable development within their credit rating analysis; however, they are still undergoing continuous improvements and additions. The process and extent of sustainable factors differentiates for all banks. Nonetheless, no bank has a special framework for measuring sustainable risk in the manufacturing industry. Because of the banks’ general process, this thesis concludes that there are no clear advantages nor disadvantages to being sustainable when applying for a loan from Swedish banks. Even though the banks argue that sustainability is both important and included in the credit rating process, the empirical data gathered suggests that the most important and significant factor remains how financially solvent a company is. / Hållbar utveckling av finansieringsavdelningen inom svenska banker genomgår stora utmaningar och förändringar. FN arbetar ständigt med att förbättra hållbara direktiv inom alla branscher för att i slutändan uppnå alla 17 mål för hållbar utveckling som har fastställts för en mer hållbar värld. Bankerna är i en unik position där de har en hög indirekt påverkan och inflytande över alla andra sektorer och i förhållande till alla 17 mål för hållbar utveckling genom sin verksamhet. Detta kan ses i de två största affärsenheterna inom bank, investeringar och finansiering. Även om hållbara investeringar har varit föremål för forskning och utvecklats i stor utsträckning, kan hållbar finansiering fortfarande sägas vara i en tidig utvecklingsfas. Genom att implementera hållbara faktorer i kredithanterings processen för låntagare kan banken hjälpa till global hållbar utveckling. Denna uppsats har undersökt förhållandet mellan FN:s 17 mål för hållbar utveckling och kreditbetyget för fyra svenska affärsbanker. Särskilt fokus har givits låntagare i tillverkningsindustrin. Resultaten visar att svenska banker har initierat en hållbar utveckling inom sin kreditprocess; emellertid genomgår processen fortfarande kontinuerliga förbättringar och tillägg. Processen och omfattningen av hållbara faktorer skiljer sig åt för alla banker. Ingen bank har dock en särskild rutin för att mäta hållbarhetsrisker i tillverkningsindustrin. På grund av bankernas allmänna process drar vi slutsatsen att det inte finns några tydliga fördelar eller nackdelar med att vara hållbara när de ansöker om ett lån från svenska banker. Även om bankerna hävdar att hållbarhet är både viktig och ingår i kreditprocessen, tyder vår undersökning på att den för företag viktigaste faktorn fortfarande är hur ekonomiskt stabilt ett företag är.

The Rights of Nature is a relatively new approach to sustainable development, promoting that current environmental legislation is insufficient to protect Nature from human harm. The Rights of Nature movements emphases the importance of recognizing other living entities in our legal system. Ecuador was the first country in the world to incorporate the Rights of Nature into its Constitution in 2008. Based on semi-structured interviews, this study aims to investigate the awareness of the Rights of Nature among the inhabitants of the Equatorian small-town of Esperie and how they perceive and relate to the Rights of Nature in practice and whether the implementation has brought about any changes in their lives and community. The central findings of the study demonstrate that the majority of the respondents are aware of the Rights of Nature, also led to changes in society but also in respondents' lives and environment. The results also revealed various challenges that have arisen in the implementation of the Rights of Nature in practice and Due to stricter environmental laws and pressure from the people, the authorities have started to take measures to protect and respect Nature.