The thesis has basis in the question some have to the usefulness of education in traffic safety prevention. The eighties were dominated by optimism concerning safety education, which was followed by pessimism in the nineties. The two studies in the thesis include young drivers and motor cyclists. Theoretical aspects are more in focus in the first study, while practical education is emphasized in the second. Both theory and the two studies illustrate the possibility to utilize education in traffic safety work. Discussion subjects in the thesis are - how education can be designed in order to achieve desired results, whether man is rational, and whether education can influence road user’s overestimation of their own skills and performance. Recommendations for future studies are e.g. the safety research would benefit from extending the traditional cognitive focus to include theory on emotion and individual differences; one should emphasize safety, mastery and how things work; theory can bring important ideas on how road users can develop realistically expectations of management and control. Together, the results indicate a relation between education and safety. The relation is influenced of the person’s thoughts, feelings, behaviour, and earlier experiences, in addition to the social context. Variables studied are education, personal variables (attitudes, personality, self concept, and social norm), risk behaviour, near accidents and accidents. It is a difference between men’s and women’s explanatory models for both groups (motor cyclists and drivers). The study of young drivers indicates that education has a varying effect on attitudes, social norms and self concept, and where the largest effect is on self concept. The significance of education on risk is mainly through driver’s risk perception. The study of motor cyclists emphasizes technical training. The results indicate that technical training may have more importance than theoretical education. The technical training seems to have significant influence on the motor cyclist’s interests, perception of challenges and experiences of flow. Similarly to the drivers, the education of motor cyclists has an indirect effect on accidents via the person’s behaviour and near accidents. Near accidents and accidents are influenced of both feelings and thoughts, in addition to the individual differences among the motor cyclists. / Utgangspunktet for avhandlingen er at enkelte har uttrykt skepsis til nytten av opplæring for å fremme trafikksikkerhet. På 80-tallet var det optimisme med hensyn til troen på sikkerhetsopplæring som fulgtes av pessimisme på 90-tallet. De to undersøkelsene i avhandlingen er av bilførere og motorsyklister. Hos bilførerne er det lagt mest vekt på teoretiske deler av opplæringen, mens hos motorsyklistene er den praktiske opplæringen mer i fokus. Både teori og egne undersøkelser belyser muligheten for å utnytte opplæringen bedre i trafikksikkerhetsarbeidet. Tema som diskuteres er hvordan opplæringen kan utformes for å gi gode resultater, om mennesket er rasjonelt, hvorvidt opplæring kan ha innvirkning på trafikanters overdrevne tro på egne ferdigheter. Anbefalinger for framtidig forskning er eksempelvis: sikkerhetsforskningen vil være tjent med å utvide et tradisjonelt kognitivt fokus til å omfatte teori med vekt på emosjoner og individuelle forskjeller; det bør legges mer vekt på sikkerhet, mestring og hvordan ting fungerer; teori kan gi nyttige innspill til hvordan vi kan skape realistiske forventninger om mestring. Samlet sett tyder resultatene på at det er sammenheng mellom opplæring og sikkerhet. Sammenhengen mellom opplæring og ulykker er påvirket av personens egne tanker, følelser, atferd og tidligere erfaringer, i tillegg til de sosiale omgivelsene. Variable som studeres er opplæring, personlige variable (som selvoppfatning, holdninger, sosial norm, personlighet), risikoatferd, nestenulykker og ulykker. Det er forskjell på menn og kvinners forklaringsmodeller både for motorsyklistene og bilførerne. Studien av unge bilførere tyder på at opplæring har varierende effekt på variable som holdninger, sosiale normer og selvoppfatning, og hvor den største effekten er på selvoppfatning. Betydningen av opplæring på risiko går i første rekke via førernes risikopersepsjon. Studien av motorsyklister har stor vekt på teknisk trening. Resultatene tyder på at teknisk trening kan ha større betydning enn teoretisk opplæring. Den tekniske treningen synes å ha stor betydning for motorsyklistenes indre motivasjon - slik som interesser, oppfatning av utfordringer og følelse av flyt. Likeledes som for bilførne, så har opplæringen av motorsyklistene en indirekte innvirkning på ulykker via personens atferd og nestenulykker. Nestenulykker og ulykker er påvirket både av motorsyklistenes følelser og tanker, i tillegg til individuelle forskjeller mellom førerne.

Syftet med denna studien är att ta reda på hur lärare anpassar de mål som presenteras i kursplanen och förmedlar dem till eleverna på ett tillgängligt och begripligt sätt för. Detta undersöks för att ta reda på mer om hur man kan arbeta för ett lärande där eleverna är medvetna om vad som förväntas av dem och mot vilka kriterier de kommer bedömas. Detta kommer undersökas med hjälp av intervjuer där resultatet sedan ställs mot Jönssons (2013) tankar kring vad som behövs för ett elevaktiv lärande. Det visade sig att de tillfrågade lärarna arbetar olika med hur mål formuleras och förmedlas, olikheter som baseras på lärarnas olika erfarenheter och klasskonstellationer som formar deras sätt arbete med målkommunikation och målorientering. Genom att visa på hur lärare kan anpassa mål och kommunicera dem är förhoppningen att fler lärare, och i förlängningen fler elever, kommer jobba utifrån ett arbetssätt där eleverna är involverade och medskapare av förutsättningarna för sitt lärande.

Syftet med denna kvalitativa studie är att bidra med kunskap om åldersrelaterad motivation, kreativitet och målorientering från musikers perspektiv. Resultatet är användbart för forskning inom ljud- och musikproduktion samt för musiker, kompositörer och liknande kreativa yrkesinriktningar. De övergripande forskningsfrågorna är: hur beskriver yngre och äldre utövande musiker sin musikaliska motivation?; när upplever de sig vara mest kreativ? Urvalet har delats upp i två kategorier, yngre och äldre. Sex intervjuer har genomförts med tre respondenter i respektive ålderskategori. Analysprocessen består av sammankopplingar mellan respondenternas svar och tre teorier: målorienteringsteorin, flow-teorin samt behovshierarkin. Studiens resultat påvisar ingen tydlig skillnad mellan yngre och äldre musikers uttalade motivation. Skillnad finns i hur de beskriver uppkomsten av kreativitet. De yngre menar att de är som mest kreativa när de har tid avsatt för ändamålet; ofta på ledig tid under lugna omständigheter. De äldre beskriver istället att kreativitet uppstår när de skapar förutsättningar för detta; ofta när de har mycket att göra. Förslag till vidare forskning är således förståelse kring åldersrelaterade skillnader i individers upplevda kreativitet. Fortsatt förslag gäller musikers anseende i Sverige i förhållande till andra länder.

Syftet med studien var att undersöka skillnader i målorientering (task och ego) samt upplevdaledarskapsbeteenden (positiva och negativa) mellan elitungdomsfotbollsspelare som tagit sigtill elitnivå och inte tagit sig till elitnivå på seniornivå. I studien deltog 115 aktiva manligaelitungdomsfotbollsspelare i åldrarna 16–19 (M=17.49, Sd= 0.65). Urvalet av populationskedde via ett tillgänglighetsurval på klusternivå. Föreliggande studie genomfördes med enprospektiv designmetod. Data för deltagare samt psykosociala variabler samlades in år 2018,och uppföljning av data genomfördes i aktuell studie år 2020. Resultaten visade statistisksignifikant skillnad mellan grupperna och variabeln positivt upplevt ledarskapsbeteende.Inga andra signifikanta skillnader fanns mellan grupperna och de resterande psykosocialavariablerna. Resultaten från föreliggande studie påvisar att ett positivt ledarskapsbeteende kanvara en faktor som kan främja chansen för att unga manliga elitfotbollsspelare ska nå elitnivåpå seniornivå. Resultaten stödjer och bidrar även till tidigare forskning som påvisat positivaeffekter från positivt ledarskapsbeteende. Framtida forskning är i behov av fler prospektivastudier för att skapa möjlighet att se samband över tid och skapa bättre samt djupare förståelseför relationen mellan fotbollsprestationer och psykosociala fenomen.

Syftet med studien var att undersöka om det upplevda motivationsklimatet samt målorientering kunde predicera psykisk ohälsa bland unga golfspelare. Studien genomfördes med en kvantitativ tvärsnittsdesign och datainsamling skedde i form av enkäter. Sammanlagt deltog 134 golfspelare. Av dem var 41 flickor och 92 pojkar i åldrarna 12–21 år (M=15.06, SD=3.48). Resultatet visade ett positivt signifikant samband mellan resultatinriktat motivationsklimat och ångest respektive depression. Av studiens resultat framkom även att det fanns ett samband mellan uppgiftsorientering och ångest respektive depression. Däremot visade resultatet inget statistiskt signifikant samband mellan resultatorientering och psykisk ohälsa. Studiens resultat visade inte heller på att uppgiftsinriktat motivationsklimat hade någon relation med psykisk ohälsa. Sammanfattningsvis bör framtida studier vidare undersöka fenomenet psykisk ohälsa inom barn- och ungdomsidrott och dess bakomliggande riskfaktorer. Vidare bör kunskapen om motverkan av psykisk ohälsa appliceras i praktiken för att kunna förebygga förekomsten av höga nivåer av psykisk ohälsa i idrotten. / The purpose of this study was to examine whether the perceived motivation climate and goal orientation could predict mental illness among young golfers. A quantitative cross-sectional design was used and data was collected via questionnaires. A total of 134 golfers, 41 girls and 92 boys participated, aged 12–21 (M=15.06, SD=3.48). The result showed a positively significant relationship between performance climate and anxiety and depression, respectively. The study also found a positively significant association between task orientation and,- anxiety and depression, respectively. However, the results showed no statistically significant relationship between ego orientation and mental illness. Also, the study does not demonstrate any statistically significant relationship between mastery climate and mental illness. In conclusion, future studies should further investigate the phenomenon of mental illness in children and youth sports and its underlying factors of risks. Information about prevention of mental illness should further be applied in practice to prevent the occurrence of high levels of mental illness in sports.

The objective of this study was to examine the relationship between dispositional goal orientation (task/ego), perceived motivational climate (mastery/performance) and psychological well-being (such as emotional affect and self-esteem) among elite and non-elite table tennis players. Participants were 85 table tennis players who practice and compete on different levels. The study was carried out quantitatively by assessing perceptions of success questionnaire, perceived motivational climate inventory, positive and negative affect in sport descriptor, and a self-esteem schedule. Results showed no significance difference in goal orientations, perceived motivational climate and psychological well-being between elite and non-elite participants. Further analysis however showed significant differences in motivational and psychological patterns that existed within these two groups. The results are discussed in relation to theoretical frameworks and previous research. / Studiens övergripande syfte var att undersöka förhållandet mellan målorientering (uppgift/tävling), upplevd motivationsklimat (uppgift/tävlingsorienterat) och psykologisk välbefinnande (emotionell affekt och självkänsla) bland svenska bordtennisspelare. I studien deltog 85 svenska bordtennisspelare som tränar och tävlar på olika nivåer. Studien genomfördes kvantitativt och fyra instrument användes: upplevelse av success, upplevelse av motivationsklimat, positiv och negativ affekt och självkänsla. Resultaten visade inga signifikanta skillnader i målorientering, motivationsklimat och psykologiskt välbefinnade mellan grupperna elit och icke-elit. Ytterligare analyser visade signifikanta skillander i motivationella och psykologiska mönster (självkänsla) som förekom innanför grupperna. Resultaten diskuteras i samband med teoretiska referensram och tidigare forskning.

The aim of this study was to assess differences in goal orientation between athletes practicing two different sports. These sports differ structurally in how they are performed and in regard to factors influencing goal orientation. The achievement goal theory (AGT) states that individuals’ motivational orientation is made up of two aspects, task oriented motivation and ego oriented motivation. These two goal orientations are independent of one another and are affected by several factors. The effect on goal orientation by factors influenced by coaches, parents and peers is well documented. The two hypotheses were that climbers would be more task-oriented than squash players and secondly that squash players would be more ego-oriented than climbers. The study was conducted as a quasi-experimental between group comparison. 81 sport practitioners, 43 rock climbers and 38 squash players, took the Task and Ego in Sport Questionnaire (TEOSQ) in connection with performing their sport. Independent t-tests of both sub scales showed a difference in ego-motivation between groups, but not in task-motivation. / Syftet med den här studien var fastställa skillnader i målorientering mellan idrottare som utför olika sporter. Dessa sporter skiljer sig strukturellt i utförande och i avseende av faktorer som påverkar målorientering. Målorienteringsteorin (AGT) säger att individers målorientering består av två aspekter, uppgiftsorienterad motivation och egoorienterad motivation. Dessa två orienteringar är oberoende av varandra och påverkas av flera olika faktorer. Effekten på målorientering av faktorer som påverkas av tränare, föräldrar och kamrater är väldokumenterad. Den första hypotesen var att klättrare är mer uppgifts-orienterade än vad squashspelare är och den andra att squashspelare är mer egoorienterade än vad klättrare är. Studien utfördes som en kvasiexperimentell mellangruppsjämförelse. 81 idrottare, 43 klättrare och 38 squashspelare fyllde i formuläret Task and Ego in Sport Questionnaire (TEOSQ) i samband med sin träning. Oberoende t-test visade en skillnad i ego-motivation, men inte i uppgifts-motivation mellan grupperna.

Achievement Goal Theory (AGT) utgår ifrån att alla individer vill visa sin kompetens vilket tar sig uttryck i två målinriktningar; ego och task. Individen påverkas av omgivningen som driver ett motivationsklimat som kan uttryckas i samma typer av målinriktning. Motivationsklimatet och målinriktningarna anses påverka hur individen agerar och hanterar t.ex. ängslan/oro och prestation. Denna studie behandlar samband mellan individuella målinriktningar, upplevt motivationsklimat drivet av tränare, träningskamrater och föräldrar, tävlingsrelaterad ängslan/oro och upplevd prestation. Undersökningsdeltagare var femtonåriga svenska ungdomar som tävlade i alpin utförsåkning (N=56). Multipel regressionsanalys användes för att analysera samband och signifikanta förklaringsvarianser. Störst bidrag från omgivningen på tävlingsrelaterad ängslan/oro verkade mammor ha (negativt bidrag). Kamrater var viktigare för individen än övrigt socialt stöd. Den alpina gruppen var mer ego-orienterad jämfört med resultat i studier med andra ungdomar i samma ålder och uppvisade en individuell målorientering som snarare motsvarade äldre elitidrottares, samtidigt som den relativt sett skattade ett lägre taskinriktat motivationsklimat