<p>I denna studie undersöks hur verksamma pedagoger reflekterar över sin matematikundervisning, vilka förutsättningar som finns samt hur de går tillväga för att utveckla densamma. Arbetet utgår från en inriktning sett utifrån pedagogens perspektiv. Studien har genomförts med kvalitativ forskningsmetod genom intervjuer. Intervjuerna har genomförts på verksamma pedagoger, som arbetar med elever i de tidiga skolåren, i klassrums- respektive lärarrumsmiljö. Empirin analyseras med utgångspunkt i teorierna kring deltagande målstyrning samt den reflekterande praktikern. Resultatet visar på att pedagogerna föregår med gott exempel när det gäller att reflektera, utvärdera samt utveckla sin matematikundervisning. Slutsatsen är att man som pedagog hela tiden måste tänka om och kring sin matematikundervisning för att inte köra fast i, enligt sig själv, välfungerande metoder utan att även våga prova andra samt nya vägar. Detta för att hålla lärarprofessionen levande.</p>

I debatten om den svenska skolans försämrade resultat lyser forskning och diskussion om rektorers HR-arbete med sin frånvaro. Syftet med denna fallstudie var därför att skapa förståelse för hur rektorer ser på sitt HR-arbete. Detta angreps utifrån tre olika infallsvinklar, rektorernas upplevelse av; vilken plats HR har i det övergripande uppdraget, vilket handlingsutrymme de har i HR-frågor samt den egna HR-kompetensen. Detta undersöktes i två steg: inledningsvis gjordes en kartläggning av rektorernas organisatoriska HR-kontext med hjälp av dokument från kommun och förvaltning och i steg två genomfördes intervjuer med rektorer. Intervjuerna behandlade sju olika HR-områden och analyserades därefter utifrån syftet och frågeställningarna. Slutsatser som drogs utifrån studien är att vilken plats HR-arbetet får är beroende av hur varje individuell rektor definierar sitt huvudsakliga uppdrag. Detta medför att uppdelningen av HR-arbetet mellan förvaltning och rektor blir otydlig vilket tolkas som en brist i det mål- och resultatstyrda skolsystemet. Vidare konstaterades det att handlingsutrymmet styrs av både externa och interna faktorer och att rektors upplevda HR-kompetens är avgörande för handlingsutrymmets begränsningar. Slutligen konstaterades att rektor är den som förväntas veta när det är dags att söka stöd från förvaltningen i HR-frågor och därmed är den som avgör om kompetensen är tillräcklig eller ej. Studien har kastat ljus över en ny aspekt av den svenska skolans försämrade resultat och har därmed öppnat dörrar för mer djuplodad och differentierad forskning om rektorers HR-arbete och dess relation till det nationella respektive kommunala rektorsuppdraget.

Bakgrund och problem: Sveriges kommuner ska enligt kommunallagen (1991:900) redovisa verksamhetsmål och riktlinjer kopplade till god ekonomisk hushållning. Dock har tidigare rapporter konstaterat brister i kommunernas efterlevnad av lagstiftningen. Syfte: Syftet med uppsatsen är att analysera hur kommuner tillämpar lagens krav på god ekonomisk hushållning. Genom att analysera kommunernas övergripande kvalitet på verksamhetsmål, dess koppling till god ekonomisk hushållning och graden av måluppfyllelse, kan efterlevnaden av lagkravet fastställas. Avgränsningar: Lagstiftningen omfattar både kommuner och landsting, vi har valt att avgränsa studien till att endast omfatta kommuner, vidare har vi valt att utesluta kommunala bolag, utskotts- och nämndspecifika mål i studien. Metod: Budgetdokument samt årsredovisningar för år 2012 har studerats för 30 kommuner, vilka har valts ut med stratifierat urval. Innehållsanalys har tillämpats vid analys av nämnda dokument. Resultat och analys: Resultatet visar att merparten av kommunerna efterlever lagkravet på god ekonomisk hushållning. Dock finns potential till förbättringar, framförallt i målutformningen. Slutsatser: Lagstiftning kring god ekonomisk hushållning är bristfällig, dock kan antydas en förbättrad efterlevnad. Kommuner ska för att lyckas bättre vid utvecklingen av övergripande verksamhetsmål formulera delmål och mätbara indikatorer som påvisar uppfyllelsegraden. Förslag till fortsatt forskning: Vi anser att det vore av intresse att studera lagstiftningens tillämpning över tid, det vill säga om förbättringarna denna uppsats redovisar är av tillfällig karaktär eller om man kan se kontinuerliga förbättringar.

The purpose of this essay is to compare a theoretical strategic process model with the strategic work in a Swedish bank. The reason of the comparison was to identify which key success factors that is essential in strategic implementation processes. To make this study feasible three qualitative interviews were executed and it also presents data from a quantitative survey performed by the bank. The theory of the study examines eight different parts that needs to be looked at attentively when new strategies are formulated. The results points out that the work at large correspond, nevertheless the theoretical framework points out the importance of the business mission to impregnate the whole strategic process. This study did however find goal settings to be the strongest element in strategic processes. To support the argument this study presents the key success factor communication. The communication contributes to implement the initial view of the executives on to the operational level in companies. Nevertheless, communication is also a motivational factor since it handles the relationship between everyone in the organization and do therefore create teamwork and a shared view. The conclusion is therefore that without effective communication the implementation process fails.

I dagens föränderliga värld behöver företagen i en ökad utsträckning ta tillvara på medarbetarnas engagemang och motivation i arbetet. Inom HRM och i företag har länge målstyrning använts för att öka prestationsförmågan hos de anställda och förbättra företagens resultat. Syftet med uppsatsen var att öka förståelsen för målstyrning och dess upplevda innebörd för medarbetarnas arbetsengagemang och arbetsmotivation inom kunskapsföretag. En kvalitativ ansats har valts där åtta semistrukturerade intervjuer har genomförts. Data har analyserats med hjälp av Grundad teori. Resultatet visar att ”målstyrning” har en stor betydelse för det upplevda engagemanget och motivationen hos medarbetarna, vilket är kopplat till den upplevda prestationen och resultatet av deras arbeten. En modell har tagits fram för att beskriva och förklara sambanden kopplade till en effektiv målstyrningsprocess. Ett ökat fokus i framtiden gällande arbetsengagemang och arbetsmotivation betonas vid utveckling av målstyrningsprocessen och där företagen ännu bättre tar tillvara på medarbetarnas potential, energi och förmågor.

IT-konsultbranschen är bransch som kännetecknas aven ständig förändring. Det är en komplex miljö eftersom att arbetet drivs i projektform och många projekt är olika varandra. Dessutom går tekniken väldigt snabbt framåt och det som är modernt och nytänkande idag kan vara gammalt imorgon. Branschen lider idag av en väldigt hög personalomsättning och företagen brottas med frågor om hur de kan behålla sin personal och därigenom humankapitalet för att fortsätta ha god lönsamhet. Tidigare forskning visar att vid styrning av personal i kunskapsföretag är det viktigt att ha en bra balans mellan flexibilitet och kontroll. Dock finns det ett forskningsgap kring hur personalen uppfattar styrningen i praktiken. Syftet med studien är således att skapa en förståelse kring hur de anställda upplever balansen mellan flexibilitet och kontroll när det kommer till IT-konsulter. Den teoretiska referensramen går igenom hur styrningen har behövt anpassas från den tidigare traditionella styrningen för att passa in i dagens samhälle som består av många komplexa situationer. Vidare har en kvalitativ datainsamling utförts genom intervjuer med fem IT-konsulter på ett medelstort företag. Detta för att öka förståelsen kring hur IT-konsulter uppfattas att de styrs. I analysen diskuteras sedan respondenternas svar med hjälp av teorierna kring hur styrningen förändrats, detta för att skapa en djupare förståelse. Studiens slutsatser visar att styrningen av IT-konsulter idag präglas av en hög flexibilitet till en bekostnad av kontroll. De anställda behöver ha flexibilitet för att kunna hantera de situationer som uppstår och IT-konsulter har ett arbete som kräver nytänkande, då har organisationen fått släppa på delar av sin kontroll.

Syftet med detta examensarbete är att öka förståelsen för ämneslärares och gymnasieelevers erfarenheter av portfolioarbete i bild- och designämnen på en gymnasieskola med estetisk profil. Kvalitativa semistrukturerade intervjuer genomfördes med bildlärare och elever på en gymnasieskola med estetisk profil. Empirin har analyserats tematiskt med utgångspunkt i Lindströms kategorisering av portfoliotyper och hans modell för estetiskt lärande. Resultatet av studien visar att lärarna ser fördelarna med att använda portfolion som ett kommunikativt redskap och som ett bedömningsunderlag. De utmaningar som lärarrespondenterna ser med portfolioarbetet är att eleverna har sitt fokus på resultatet, snarare än på arbetsprocess och progression. Elevrespondenterna ser portfolio som någonting positivt som hjälper dem få struktur och en ökad medvetenhet kring sin egen utveckling, genom att den synliggör den egna progressionen över tid. Den huvudsakliga slutsatsen som framträder i studien är ett behov av tydligare struktur och riktlinjer för portfolioarbete, för att det ska kunna stödja eleverna att utveckla förmågan att reflektera över sin arbetsprocess och progression.

I denna undersökning har jag skrivit och producerat låtar med olika begränsningar, i syfte att se hur dessa påverkar min kreativitet och mitt skapande. De begränsningar jag undersökte var begränsning i antalet tillåtna element i en produktion och begränsning i mängden tid tillåten att skriva och producera en låt. Till hjälp har jag använt litteratur kring flow och psykologin kring begränsningar och kreativitet. Jag skapade fyra låtar totalt. Två låtar med elementbegränsningar där en låt fick ha maximalt 5 element och en låt maximalt 10. Två låtar med tidsbegränsning, där jag bara fick arbeta med den ena låten en dag och den andra låten i en vecka. Under arbetets gång skrev jag loggbok för att dokumentera mina upplevelser i stunden. Dessa har jag sedan analyserat och kunnat se hur min kreativitet påverkades av respektive begränsning.  Resultatet av studien var att tidsbegränsningar påverkade min kreativitet positivt och linjärt, ju kortare tidsbegränsning desto mer kreativ blev jag. Elementbegränsningarna påverkade min kreativitet positivt så länge jag hade rätt tillvägagångssätt, annars påverkade det snarare min kreativitet negativt. Detta ligger i linje med den tidigare forskning som gjorts kring kreativitet, begränsningar och flow.  Undersökningen har gett mig ett nytt synsätt att skapa musik på och verktyg att använda för att öka min kreativitet när det behövs. Den har även gett insikter kring vad jag behöver generellt i mitt skapande för att kunna vara kreati

<p>Denna uppsats handlar om det kommunala miljöarbetet i Uppsala kommun. Kommunen har i över tio år arbetat med miljöfrågor vilket gör det intressant att undersöka hur miljöarbetet ser ut i kommun idag. Vi har valt att undersöka om Uppsala kommuns målstyrning med gröna nyckeltal fungerar i praktiken. För att exemplifiera Uppsalas miljöarbete för en ekologisk hållbarhet har vi valt att titta närmare på miljömålen Begränsad klimatpåverkan och Frisk lufts gröna nyckeltal. De teoretiska modeller som vi använt oss av är målstyrning med gröna nyckeltal och de fem utgångspunkterna för gröna nyckeltal. För att samla in betydelsefull fakta har vi använt information från kommunens dokument, redovisningar och rapporter som berör miljömålen och de gröna nyckeltalen. Vi har genomfört personliga intervjuer med fyra personer från Uppsala kommun som är väl insatta i miljöarbetet. Då vi även önskat ett vidare perspektiv på kommunens miljöarbete har vi tagit del av en granskningsrapport skriven av revisionsbyrån Öhrlings Pricewaterhousecoopers på uppdrag från Uppsala kommun.</p>

Bakgrund: Användningen av uppföljnings- och kontrollsystem har stor betydelse både för privata och offentliga verksamheter. Uppföljning och utvärdering är två viktiga processer som oftast inte är tillräckliga inom offentliga verksamheter. För att öka användningen av dessa och för att nå en högre effektivitet efterfrågas ökad kompetensnivå samt kontinuerliga rutiner för utvärdering och utveckling. Dessa processer används för att avgöra om offentliga verksamheter utvecklas i enlighet med sina mål och att organisationens arbete fungerar som planerat. Syfte: Studien syftar primärt till att utvärdera hur Kronofogdemyndigheten Sydosts interna uppföljningssystem GUPP fungerar och är uppbyggt samt om det uppfyllt sitt implementeringssyfte utifrån dess förväntade effekter. Med utgångspunkt i analysen skall studien också generera åtgärdsförslag för att på så sätt öka användbarheten för verksamheten och deras medarbetare. Metod: Denna uppsats är genomförd som en utvärderingsstudie då vi tilldelats ett uppdrag från enhetschefen för Kronofogdemyndighetens Sydostregion. Vi har via kvalitativa semistrukturerade och ostrukturerade intervjuer samlat in empirisk data. Intervjuer har genomförts med enhetschef, controller, åtta teamchefer samt fyra medarbetare. Resultat och slutsatser: Det råder delade meningar om hur systemet fungerar och om dess syften har uppfyllts. Problemen kan dels härledas till hur systemet är utformat men framförallt till hur ledningen agerar i styrandet samt implementeringen av GUPP. Sex olika fokusområden med tillhörande aktiviteter har framställts som åtgärdsförslag för att KFM ska kunna förbättra sin uppföljning och öka användbarheten. Fokus gällande åtgärder bör riktas mot att utveckla kommunikationen samt att införa utbildningar och tydliga instruktioner för användarna av GUPP.