<p>Mycket har förändrats sedan den nya läroplanen infördes. Den nya läroplanen var i sin utformning målstyrd. Offentliga verksamheter har tidigare varit centralstyrda men i den nya läroplanen decentraliserade man beslut och därmed makt ner på lägre nivåer. Det är därför intressant att undersöka vilken uppfattning politiker, rektorer och lärare har i den nya målstyrda skolan. </p><p>Jag har därför intervjuat politiker, rektorer och lärare utifrån fyra frågeställningar där de får redogöra för vad målstyrning innebär för dem och vad de tycker om en målstyrd skola och vilken roll de anser sig ha i en målstyrd skola och sist egna kommentarer om skolans målstyrning. </p><p>Resultatet blev att alla intervjuade tycker målstyrning är bra. Men målstyrning är svår att tillämpa såsom beskrivs i teorin. Målstyrningsprocessen och utvärderingen är svår att lösa.</p>

<p>Studien belyser det regionala arbetet med miljökvalitetsmålen inom Östergötlands län. Syftet för studien har varit att identifiera och analysera hinder inom ramen för utarbetandet av miljömålen i Östergötlands län, med särskilt fokus på konflikter och de främsta orsakerna bakom dessa. För att avgränsa studien har främst arbetet inom jordbrukssektorn granskats. Studien är kvalitativ och grundad på kvalitativa intervjuer av personer involverade i miljömålsarbetet i Östergötland. Studien tyder på att det uppstått konflikter i samband med prioriteringsarbetet och att det inom jordbrukssektorsgruppen i Östergötland förekommit interna målkonflikter, kanske främst grundade i ideologiska synsätt. Ytterligare ett konfliktområde som framkommit gäller målstyrning som form och miljöbalken. När det gäller arbetsformen med sektorsgrupper tyder studien på att det upplevts som en positiv modell för miljömålsarbetet.</p>

Det första syftet med studien är att förklara hur organisatoriska hinder kan påverka införandet av tillitbaserad styrning inom hemtjänsten i en svensk kommun. Studiens andra syfte är att skapa en djupare förståelse för hur tillitsbaserad styrning kan påverka inre motivation hos medarbetare inom hemtjänsten i en svensk kommun. Framväxten av tillitsbaserad styrning grundar sig i den kritik som har riktats mot den målstyrning av offentlig verksamhet som följde med ”New public management”- reformen. Tillit som styrmodell har som syfte att balansera behovet av kontroll med tillit till medarbetarnas kunskaper. Effekten vid införandet av nya styrsystem är osäkra och det är därför relevant att undersöka hur mottagandet av tillitsbaserad styrning kan se ut. Medarbetare inom offentlig verksamhet har en unik typ av inre motivation som visar sig i studien genom att medarbetarna motiveras av att hjälpa brukarna. Styrningen av en verksamhet kan höja eller sänka den inre motivationen beroende på hur de organisatoriska hindren påverkar införandet av en ny styrmodell. Det ger skäl för forskningsfrågan: hur kan införandet av tillitsbaserad styrning påverka inre motivation hos medarbetare inom socialförvaltningen i en svensk kommun? För att genomföra studien har en teoretisk referensram skapats som kan förklara organisatoriska hinder och inre motivation i samspel med användandet av tillit som styrmedel. Fallstudien genomfördes via en kvalitativ studie hos en hemtjänstenhet. I studiens analyskapitel framgick att det finns resultat som kan förklaras med hjälp av studiens teoretiska referensram. Författarna fann även paradoxala resultat. Den upptäckta paradoxen var att ett verktyg för tillitsbaserad styrning sänkte den inre motivationen och att ett annat verktyg som inte var avsedd att tillge tillit upplevdes som tillitsfullt och motiverande. Författarna upptäckte även ett nytt organisatoriskt hinder vilket är att bristen på tillitsfulla relationer kan försvåra införandet av tillitsbaserad styrning.

Målstyrning genomsyrar den svenska skolan, det finns nationella mål som ska implementeras i verksamheten med hjälp av kommunala och lokala styrdokument. Studie- och yrkesvägledningen ute i skolorna har länge varit en omtalad fråga, där kritiken mot bland annat styrning, samverkan och kvalité varit påtaglig. Genom detta examensarbetet vill vi undersöka hur styrdokumenten och de allmänna råden fungerar som stöd för studie- och yrkesvägledarna samt hur skolorna arbetar för att studie- och yrkesvägledning ska vara hela skolans ansvar. Vi vill undersöka hur den målstyrning som svenska skolans styrs efter påverkar studie- och yrkesvägledarnas uppdrag samt om det sker någon utvärdering och uppföljning av studie- och yrkesvägledningen. Vi har använt oss utav sex stycken kvalitativa intervjuer med studie- och yrkesvägledare i en större svensk kommun för att undersöka detta. Vi har sedan analyserat vårt resultat utifrån analysramen målstyrning. Resultatet visar att majoriteten av våra informanter upplever att de inte får stöd av styrdokumenten men att de är mer positiva till de allmänna råden. Det framkommer även att fyra av sex informanter inte anser att skolorna arbetar för att studie- och yrkesvägledning ska vara hela skolans ansvar. Majoriteten uppger att de inte har några arbetsbeskrivningar eller mål med deras uppdrag, och ingen av informanterna har utvärdering eller uppföljning av studie- och yrkesvägledningen på deras skolor. Denna studie ger endast studie- och yrkesvägledarnas upplevelse i frågorna.

Införandet av mål- och resultatstyrning tillhör de mest betydande förändringarna i den svenska statsförvaltningen under modern tid. Enligt regeringen är ett system för mål- och resultatstyrning det mest effektiva sättet att styra ett brett upplagt miljöarbete. Styrningen sker med hjälp av uppställda mål, miljökvalitetsmål, men vägen att nå dit bestäms inte i detalj utan kommuner, myndigheter, företag med flera ges stor frihet att välja hur man vill arbeta för att nå målen. Målstyrningen har visat sig ställa höga krav på målformulering, kommunikation och uppföljning och dess praktiska betydelse är livligt omdiskuterad. I studien genomförs en analys av de hinder och möjligheter som uppkommer i implementeringsarbetet av de svenska miljökvalitetsmålen. Vidare beskrivs, analyseras och diskuteras målstyrningens för och nackdelar samt relationen och kommunikationen mellan olika aktörer på nationell, regional och kommunal nivå i det svenska miljömålsarbetet. I uppsatsen riktas särskild uppmärksamhet mot målet God bebyggd miljö och hur detta mål uppfattas och tolkas på de olika nivåerna i miljömålsadministrationen. Vidare undersöks vilka kommunikationsproblem som upplevs vara centrala, vad de består i samt om och hur de hanteras.

Studien belyser det regionala arbetet med miljökvalitetsmålen inom Östergötlands län. Syftet för studien har varit att identifiera och analysera hinder inom ramen för utarbetandet av miljömålen i Östergötlands län, med särskilt fokus på konflikter och de främsta orsakerna bakom dessa. För att avgränsa studien har främst arbetet inom jordbrukssektorn granskats. Studien är kvalitativ och grundad på kvalitativa intervjuer av personer involverade i miljömålsarbetet i Östergötland. Studien tyder på att det uppstått konflikter i samband med prioriteringsarbetet och att det inom jordbrukssektorsgruppen i Östergötland förekommit interna målkonflikter, kanske främst grundade i ideologiska synsätt. Ytterligare ett konfliktområde som framkommit gäller målstyrning som form och miljöbalken. När det gäller arbetsformen med sektorsgrupper tyder studien på att det upplevts som en positiv modell för miljömålsarbetet.

Bakgrund: Kommunikation är en basal del i människans liv, både privat och i arbetslivet. Företag fokuserar mycket på affärsstrategier och verksamhetsplaner för att uppnå utveckling och framgång. Målstyrning är ett av de sätt som en verksamhet kan styra sin organisation genom och detta för att eftersträva goda resultat med hjälp av verksamhetens medarbetare. Målstyrningen kräver mycket från ledning, chefer och medarbetare, men används kommunikationen på rätt sätt? Forskningsfråga: Hur ser kommunikationen ut i målstyrningsprocessen? Bidrar god kommunikation till delaktighet och målkongruens inom ramen av målstyrning? Syfte: Syftet med denna studie är att undersöka på vilket sätt målstyrningen används på Länsförsäkringar Kalmar län och hur kommunikation används och upplevs i målstyrningsprocessen. Detta för att kunna ge företag som Länsförsäkringar en insikt i hur arbetet med kommunikation kan påverka dem. Metod: Metoden som har använts för denna studie är en fallstudie som genomfördes med en kvalitativ forskningsstrategin. Den empiriska datan samlades in med hjälp av semistrukturerade intervjuer som genomfördes på totalt sex respondenter, två chefer och fyra medarbetare. Då uppsatsen bygger på både deduktiva och induktiva inslag har den abduktiva ansatsen tillämpats. Resultat och slutsatser: Denna studie förklarar kommunikation som en viktig del i framgången för ledning genom mål. Cheferna har ansvaret för att kommunicera all information som måste gå från styrelsens ledare till de operativa anställda där denna kommunikation ger positiva effekter på både deltagande och målkongruens. Resultaten visar att medarbetare upplever delaktighet inom målstyrningsområdet vilket skiljer sig mot tidigare forskning. / Background: Communication is a basic part of human life, both in private and in working life. Companies focus on business strategies and business plans to achieve development and success. Management by objectives is one of the ways in which an organization can control its operations and this in order to strive for good results with the help of its employees. Goal management requires a lot of effort from management, managers and employees, but is the communication used properly? Purpose: The purpose of this study is to investigate the way in which goal management is used in Länsförsäkringar Kalmar and how communication is used and experienced in the goal management process. This is to give companies like Länsförsäkringar an insight into how the work with communication can affect them. Method: In this thesis a case study with a qualitative method has been applied. The empirical data has been compiled through semi structured interviews with six respondents in total, two manager and four employees. Due to this thesis is being based on both deductive and inductive contribution, the abductive approach has been applied. Result and conclusions: This study explains that communication as a vital part in the success of management by objective. The managers have the responsibility to communicate all information that has to go from the board leaders to the operational employees where this communication brings positive effects on both participation and goal congruence. The results shows that employees do experience participation in the goal setting process which differs from previous similar research.

Syfte: Studien syftar till att undersöka hur försäkringsbolag X arbetar med målstyrning samt hur den upplevs av rådgivarna. Vidare syftar den även till att analysera hur de externa restriktionerna påverkar försäkringsbranschens målstyrningsarbete.    Frågeställning: Hur arbetar försäkringsbolag X med målstyrning utifrån de externa  restriktionerna samt hur upplevs de uppsatta målen av rådgivarna?   Metod: Studien har utgångspunkt i kvalitativ metod med en deduktiv ansats.  Den genomförda studien är en fallstudie, där ett försäkringsbolag har studerats. Respondenterna inom försäkringsbolaget innefattas av VD, affärsområdeschef, försäljningschef samt rådgivare.   Slutsats: Utifrån studien kan vi konstatera en avsaknad av anpassad målstyrning utformad specifikt för försäkringsbranschen. Försäkringsbolag X har anpassat sin målstyrning utifrån restriktionerna genom att inte använda några belöningar och således har ett viktigt steg i målstyrningen försvunnit. Vidare kan vi även konstatera vikten av inflytande vid målformulering, vikten av strukturell feedback samt mål anpassade efter kompetensnivå. / Purpose: The study aims to investigate how Insurance company X works with goal management and how it is experienced by the advisers. Furthermore, it also aims to demonstrate how external restrictions affect the insurance industry's goal management.   Research question: How does Insurance company X work with goal management based on the external restrictions and how are these goals experienced by the advisers?     Methodology: The study is based on qualitative method with deductive approach. The completed study is a case study, where an insurance company has been studied. The respondents are included by the CEO, business area manager, sales manager and advisers.   Conclusion: Our conclusion is that there is no customized goal management designed specifically for insurance companies. Insurance company X has adapted its goal management from the restrictions by not using any rewards. By that, an important step in the goal management has disappeared. Furthermore, our conclusions show the importance of influence on goal setting, the importance of structural feedback and goals adapted to competence.

Bakgrund: Målstyrning är ett sätt för organisationer att styra sin verksamhet där arbetet sker stegvis för att avslutningsvis uppnå specifika mål. Covid-19 bidrar till ett utökat distansarbete inom organisationer, vilket bidrar till en utmaning för användandet av målstyrning. Således krävs det en fungerande kommunikation mellan chefer och medarbetare vid en övergång till distansarbete. Syfte: Studiens syfte är att skapa en förståelse för hur ett tillverkande företags chefer arbetar med målstyrning vid en övergång till distansarbete. Problemformuleringar: Hur utformar chefer mål? Hur kommunicerar chefer ut mål? Hur följer chefer upp mål? Hur upplevs målstyrningen inom organisationen? Metod: För denna studie har en fallstudie valts ut som metod vilken genomförts utifrån en kvalitativ forskningsstrategi. Det empiriska materialet samlades in genom att använda semistrukturerade intervjuer. Det totala antalet intervjuer var med sju respondenter från samma företag. Eftersom uppsatsen grundas genom både induktivt och deduktivt inslag tillämpades en abduktiv ansats. Slutsats: Utifrån studien konstateras att vid en övergång till distansarbete för chefer inom ett tillverkande företag upplevs inte målstyrning vara en komplett styrform och behöver därav kompletteras med andra medel. Vidare fastställdes konsekvensen av övergången till distansarbete underlättade för autonomi och kontroll att existera under en längre tid i ett tillverkande företag till följd av användandet av digitala kommunikationsmedel. / Background: Management by objectives is a way for organizations to control their operations within the organization to ensure work through stages to achieve specific goals. Covid-19 conducts an increase in telework within organizations, which contributes to a challenge for the use of management by objectives. Thus, this leads to effective communication is required between managers and employees when switching to teleworking. Purpose: The purpose of the study is to create an understanding of how managers within a manufacturing company work with management by objectives during a transition to telework. Research questions: How do managers construct goals? How do managers communicate regarding goals? How do managers follow up on goals? How is management by objectives experienced within the organization? Method: A case study has been selected as a method for this study which has been carried out on the basis of a qualitative research strategy. The empirical material was collected using semi-structured interviews. The total number of interviews was with seven respondents from the same company. Since the essay is based on both inductive and deductive elements, led to an abductive approach was applied. Conclusions: Based on the study, it is established that in a transition to telework for managers within a manufacturing company, make management by objectives to be perceived as a non-complete form of management and therefore needs to be supplemented with other means. Furthermore, the consequence of the transition to telework was made easier for autonomy and control to exist for a longer period of time in a manufacturing company as a result of the use of digital means of communication.

Syftet med det här arbetet är att ta reda på hur lärare inom NO-ämnena i grundskolan arbetar med målen i kursplanen. Fem lärare har intervjuats om hur de arbetar och vad de anser om målstyrning. Det vanligaste sättet som lärarna arbetar är att de formulerar om kursplanemålen så att de ska bli lättare för eleverna att förstå. Målen diskuterar de med eleverna i början av varje nytt arbetsområde och i samband med bedömning. Eleverna har inte så stort inflytande över själva målen men de har stora möjligheter att påverka hur de ska arbeta för att nå målen. Lärarna är i huvudsak positiva till målstyrningen och menar att det är viktigt att eleverna vet vilka förväntningar skolan har på dem och vad de ska göra för att förbättra sina resultat. Det största problemet är enligt lärarna att bedömningen riskerar att inte bli likvärdig då olika lärares tolkningar av målen skiljer sig åt.