<p>När en organisation väljer att implementera ett affärssystem, leder det till en stor teknologisk förändring, men även en stor organisationsförändring. Det faller sig då naturligt att implementeringen kommer att ge intryck på organisationens övriga verksamhet. Uppsatsen redogör för om och hur de anställda i en organisation, som implementerat ett affärssystem, upplever förändring i sina arbetsroller samt i organisationens styrning. Arbetsroller inkluderar både de anställdas arbetsuppgifter samt deras relationer till kollegor. En fallstudie har gjorts på Lantmännen Cerealia Uppsala, där detta undersökts ur ett lednings- och avdelningsperspektiv. Till hjälp för att utreda om och hur förändring skett användes till insamlandet av det empiriska materialet, främst besöksintervjuer och en deltagande observation på den studerade avdelningen. Slutsatsen blev att alla de anställda upplevde en markant skillnad i arbetsuppgifterna, en viss förändring i relationer till andra anställda medan styrningen upplevdes som oförändrad. Studien utvisar att det finns olika starka samband mellan dessa faktorer, och/eller att förändringar i faktorerna tar olika lång tid.</p> / <p>When an organization chooses to implement an Enterprise Resource Planning (ERP) system it leads to a major technological change as well as to a major organizational change. It seems only reasonable to believe that the implementation of such a system will have impact on the other activities of the organization. This thesis aims to answer if and how the employees of an organization, which has implemented an ERP system, are experiencing changes in their work roles, in terms of both their formal duties and their relationships to colleagues, as well as in the organization's management. In order to do so, a case study of the company of Lantmännen Cerealia Uppsala, in which both management and divisional perspectives were studied, was done. The case study entailed personal interviews as its central methodological choice, but also incorporated participant observations of the studied division. The conclusion is, that all employees experienced a significant change in their formal duties, a slight change in their relationships to colleagues and that the organization’s management remained unaffected. This study shows that there exist a variety of strong correlations between these variables, and that changes within these factors take varying amounts of time to occur.</p>

Sveriges 16 miljökvalitetsmål utgör ett politiskt handlingsprogram för att nå en ekologisk hållbar utveckling och Miljöbalken utgör de rättsliga verktygen för att nå dessa miljökvalitetsmål. Miljöbalkens tillämpning i praktiken övervakas av tillsynsmyndigheterna. Naturvårdsverkets projekt Tillsyn och Miljömål (TIM) skapade år 2003 en modell för tillsynsplanering som är styrd av miljökvalitetsmålen, dvs. miljömålstyrd tillsyn. Syftet med denna uppsats är att studera hur miljömålstyrd tillsyn fungerar i praktiken på kommunal nivå. För att uppfylla syftet har ett antal frågeställningar formulerats kring implementeringen av miljömålen i tillsynsplaneringen, arbetssättet med målstyrd tillsyn, fördelar och nackdelar med TIM-modellen, dess utvecklingsbehov och framtida miljötillsyn samt det miljörättsliga perspektivet på miljömålstyrd tillsyn. Detta gjordes genom intervjuer med ett urval av inspektörer från kommuner som arbetar med målstyrd tillsyn. Resultatet av intervjuerna analyserades och diskuterades i jämförelse med tidigare studier inom området. Slutsatserna visar att generellt sett verkar TIM-modellen fungera bra för kommunerna som målstyrningsverktyg för tillsynsplaneringen och många av målstyrningens fördelar syns i resultatet. Men det finns fortfarande en del områden som TIM-modellen behöver utveckla för att underlätta användningen och göra den mer användbar. Slutsatserna är redovisade som rekommendationer ur två perspektiv, den ena är riktad mot kommuner med råd och tips medan den andra är inriktad mot Naturvårdsverket och modellens utvecklingsmöjligheter.

När en organisation väljer att implementera ett affärssystem, leder det till en stor teknologisk förändring, men även en stor organisationsförändring. Det faller sig då naturligt att implementeringen kommer att ge intryck på organisationens övriga verksamhet. Uppsatsen redogör för om och hur de anställda i en organisation, som implementerat ett affärssystem, upplever förändring i sina arbetsroller samt i organisationens styrning. Arbetsroller inkluderar både de anställdas arbetsuppgifter samt deras relationer till kollegor. En fallstudie har gjorts på Lantmännen Cerealia Uppsala, där detta undersökts ur ett lednings- och avdelningsperspektiv. Till hjälp för att utreda om och hur förändring skett användes till insamlandet av det empiriska materialet, främst besöksintervjuer och en deltagande observation på den studerade avdelningen. Slutsatsen blev att alla de anställda upplevde en markant skillnad i arbetsuppgifterna, en viss förändring i relationer till andra anställda medan styrningen upplevdes som oförändrad. Studien utvisar att det finns olika starka samband mellan dessa faktorer, och/eller att förändringar i faktorerna tar olika lång tid. / When an organization chooses to implement an Enterprise Resource Planning (ERP) system it leads to a major technological change as well as to a major organizational change. It seems only reasonable to believe that the implementation of such a system will have impact on the other activities of the organization. This thesis aims to answer if and how the employees of an organization, which has implemented an ERP system, are experiencing changes in their work roles, in terms of both their formal duties and their relationships to colleagues, as well as in the organization's management. In order to do so, a case study of the company of Lantmännen Cerealia Uppsala, in which both management and divisional perspectives were studied, was done. The case study entailed personal interviews as its central methodological choice, but also incorporated participant observations of the studied division. The conclusion is, that all employees experienced a significant change in their formal duties, a slight change in their relationships to colleagues and that the organization’s management remained unaffected. This study shows that there exist a variety of strong correlations between these variables, and that changes within these factors take varying amounts of time to occur.

Problem- formulering: Hur fungerar ekonomi- och verksamhetsstyrningen inom den kommunala verksamheten? Hur sätter kommuner mål och hur följs de upp? Är sättet att fastställa mål och mätmetoder likartade eller finns det skillnader? Syfte: Syftet med uppsatsen är att studera hur kommunerna Gnesta, Nykvarn och Salem styr sina verksamheter via uppsatta mål och hur de följer upp dem ur ett ekonomiskt- och verksamhetsperspektiv. Metod: En fallstudie har gjorts vid tre kommuner. Primärdata samlades in genom semistrukturerade intervjuer. Teoretisk referensram: Den teoretiska referensramen baseras på olika formella och informella styrmedel. Som formellt styrmedel behandlas budget medan de informella styrmedel som tas upp är organisationsstruktur, målstyrning, balanserade styrkort, nyckeltal och benchmarking. Empiri: Kapitlet inleds med en presentation av kommunallagen. Vidare presenteras de undersökta kommunernas sätt att styra sina verksamheter. Slutsats: Kommuner uppvisar både likheter och skillnader i sina sätt att fastställa mål och mätmetoder. Den största skillnaden är att kommuner använder olika styrmodeller och därmed mäter, följer upp och analyserar sina uppsatta mål och styrkort på olika sätt. / The main issues: How does the financial and management control work in the actual municipalities? How does the municipalities define their objectives and follow them up? Are there similarities in the way the municipalities define and adopt their objectives? Purpose: The purpose of this paper is to look upon how the municipalities of Gnesta, Nykvarn and Salem control their management by adopted objectives and how they audit them from an economic- and operational perspective. Method: A case study has been implemented at the three municipalities. Primary data was collected via semi-structured interviews. Theoretical: The theoretical frame of reference is based upon various formal and informal means of control. Budget is handled as a formal topic while presented organizational structure, management by objectives, balanced scorecard, business ratio and benchmarking are treated as informal. Empiricism: The chapter begins with a presentation of municipal laws. Furthermore a presentation of the three municipalities way of handling their operations is described. Conclusion: The municipalities show similarities as well as differences in their way to adopt objectives and methods for auditing. The largest divergence is that the actual municipalities uses different methods of control and thus assess, audit and analyse adopted objectives and score cards in different ways.

Issue: Swedish institutions of higher education experiences higher pressure from the surrounding society to follow development and continuously renew themselves. As an example of government owned organisations that are complex, decentralised and professional, organisations such as universities, are working towards unclear and vague goals. Conditions that could worsen the potential of achieving goal congruence, which is considered critical for all organisations, there for prevails. According to previous research internal communication is critical under these conditions. Purpose: The purpose of this study is to provide in-depth knowledge of how Swedish institutions work with internal communication of unclear goals and how the internal communication of unclear goals affects the organization's goal congruence. Conclusion: What was identified as interesting is that in spite of lack of internal communication goal congruence could prevail in the studied organisation. Since management chooses not to clarify goals they give each member of the organisation an opportunity to relate, interpret and work towards the goal in their own way. A viewpoint affected by the organisational structure of universities as decentralised and professional organisations. Through having unclear goals in this type of organisations goal congruence can prevail even without a well functioning internal communication. Knowledge Contributions: The results of this study disprove previous research that of internal communication is critical for goal congruence when having unclear goals. The results can be generalised to other organisations in similar context and conditions as the studied organisation, but first and foremost to other universities as complex, decentralised and professional organizations with unclear goals. / Problemställning: Svenska lärosäten möter allt högre krav från det omgivande samhället att följa samhällsutvecklingen och förnya sig. Som exempel på statliga myndigheter är lärosäten komplexa, decentraliserade och professionella organisationer som arbetar mot otydligt och vagt formulerade mål. Därmed råder förutsättningar som har potential att försämra organisationens målkongruens, något som anses viktigt för att alla organisationer ska nå sina mål. Tidigare forskning visar på intern kommunikation blir kritisk under dessa förhållanden. Syfte: Syftet med studien är att bidra med fördjupad kunskap om hur svenska lärosäten arbetar med intern kommunikationen av otydliga mål och hur den interna kommunikationen av otydliga mål påverkar organisationens målkongruens. Slutsats: Det som identifierades intressant är att trots bristande intern kommunikation så råder målkongruens. Ledningen väljer att inte tydliggöra mål för att ge medarbetare en möjlighet att förhålla sig, tolka och arbeta med målet på sitt sätt. Ett synsätt som påverkas av att lärosäten är decentraliserade och professionella organisationer. Genom att ha just otydliga mål i denna typ av organisationer kan därför målkongruens råda även utan en väl fungerande intern kommunikation av målet. Kunskapsbidrag: De resultat som den här studien visar på motbevisar tidigare forskning om att intern kommunikation är kritisk för målkongruens vid otydliga mål. Resultaten kan generaliseras till andra organisationer med liknande förutsättningar och kontext som den undersökta organisationen. Då i första hand till andra svenska lärosäten som komplexa, decentraliserade och professionella organisationer med otydliga mål.

Offentliga sjukvårdsverksamheter möter idag svårigheter i sitt miljöarbete. De har begränsade resurser i både monetära termer och i form av personal. Organisationen kan påverka verksamheten att arbeta med miljöfrågor och nå sina miljömål genom att använda styrverktyg. Denna studie har för avsikt att undersöka vilka styrverktyg den offentliga organisationen Region Östergötland använder på verksamhetsnivå i sin sjukvårdsverksamhet för att nå de uppsatta miljömålen. Studien besvarar vilka miljömål och styrverktyg som organisationen har samt vilka utmaningar och möjligheter som styrverktygen innebär för verksamheten. Forskningsmetoden som använts i studien är kvalitativ med abduktiv ansats. Utfallet av studien är att Region Östergötland använder flertalet styrverktyg för att nå miljömålen. Det finns två övergripande miljömål, satta av regionfullmäktige, samt delmål som ska bidra till måluppfyllelsen. Både formella och informella styrverktyg har framhävts av vikt ur miljösynpunkt. Miljöledningssystemet ISO 14001, offentlig upphandling och kunskapshöjande åtgärder är några exempel. Utmaningar och möjligheter som finns för att styra mot miljömålen finns likaledes. Exempelvis är ett bestående engagemang från anställda, chefer och politiken av vikt för att miljöarbete ska existera och prioriteras. Därutöver understryks att miljöarbetet inte ytterligare får belasta verksamheten utan måste integreras i det ordinarie arbetet, att målkongruens måste finnas samt att den offentliga upphandlingen är central för att nå miljömålen. Studien har tillfört insikt i problematiken gällande vilka styrverktyg som kan användas för att uppnå miljömålen i offentlig sjukvårdsverksamhet. Studien belyser svårigheter och möjligheter med styrverktygen som identifierats som behöver beaktande för att nå miljömålen. / Today, public healthcare services in Sweden face difficulties in their environmental work. Their operations have limited resources in both monetary terms and in terms of staff. An organization can influence their activities so that they include environmental aspects, and thereby achieve the organization's environmental goals. This by using management tools. The thesis investigates which tools the public organization, Region Östergötland, uses in their healthcare-operation to reach their environmental goals. The study answers what environmental goals Region Östergötland has and what management tools the organization uses. The thesis also illustrates the challenges and capabilities these management tools entail. The research method used in the thesis is qualitative with an abductive approach. The outcome of the study is that Region Östergötland uses a number of control tools to achieve the environmental goals. There are two overall environmental goals, set by the municipality, as well as interim targets that will contribute to the achievement of the all-embracing environmental goals. The study finds that both formal and informal steering tools are used. The environmental management system ISO 14001, public procurement and knowledge-raising measures are some examples. Challenges and opportunities are also found in the study. The findings of the thesis emphasize that interest and engagement from employees, managers and politicians is important for environmental work to exist and be prioritized. Further, the environmental work must not mean additional tasks that burden the business further. The activities must thereby be integrated into the regular work. Additionally, there need to be goal congruence throughout the organization, where public procurement is a crucial part in achieving the environmental goals. The study provides insight to the difficulties of a public health care organization regarding which control tools that can be used, as well as highlighting difficulties. The thesis provides insight in what is needed to take into consideration for achieving environmental goals.

The purpose with this essay is to find out which demands the syllabus for the Swedish language make on the pupils in compulsory school compared to some active teachers’ point of view. The method I have used to find out is a qualitative interview, where I have interviewed four Swedish teachers of various professional experiences. After the change of government in 1991, the new curriculum committee had a mission where the goal was to develop the best school in Europe. A national target was introduced and the goals were proposed to be of two kinds; goals to strive for and goals to achieve. A problem in this is that the knowledge that pupils in ninth grade will acquire, is formulated in such a manner so that not even experts in each subject would live up to the demands placed on the students. It is in many cases the teachers' task to break down these goals and present them in a simplified way so that the students can achieve the objectives that are set on them and nowhere in the goalsetting takes no account of the fact that many students go through a major change in their lives, namely puberty. / Syftet med denna uppsats har varit att se vad kursplanen i svenska ställer för krav på elever i grundskolan jämfört med på fältet verksamma pedagogers syn på det hela. För att få reda på det har jag använt mig av en kvalitativ intervju, där jag har intervjuat fyra pedagoger som alla är utbildade svensklärare men som har olika lång yrkeserfarenhet. Efter regeringsskiftet 1991 fick den nya läroplanskommittén ett uppdrag där målsättningen var att utveckla Europas bästa skola. En nationell målstyrning infördes och målen föreslogs bli av två slag, mål att sträva mot och mål att uppnå. En problematik i detta är att den kunskap som eleverna i årskurs nio ska tillägna sig är formulerat på ett sådant sätt så att inte ens experterna på respektive skolämne skulle kunna leva upp till de krav som ställs på eleverna. Det blir i många fall lärarnas uppgift att bryta ner dessa mål och presentera dem på ett språkligt enklare sätt så att eleverna kan nå upp till de mål som är ställda på dem, och ingenstans i målformuleringen tas det någon hänsyn till att många elever går igenom en stor förändring i sitt liv, nämligen puberteten.

Titel: Benchmarking - Den nya budgeten Bakgrund: Budget är ett mycket utbrett styrverktyg som under senare år kommit att kritiseras. Kritiken menar på att en budget är för stelbent i en värld som snabbt förändras och att styrverktyg krävs som passar in i dagen förutsättningar. Flera företag har med detta valt att tillämpa en budgetlös styrmodell då de anser att budgeten inte kan möta den osäkerhet som marknaden idag besitter. Ett populärt verktyg som bättre kan möta de krav som företag ställs inför idag är benchmarking. Genom att jämföra och lära inom organisationen såväl som att utbyta kunskaper externt med andra företag strävar företagen efter att nå ”best practice”. Syfte: Syftet med denna studie är att ta fram ett teoretiskt ramverk för hur benchmarking kan ersätta budgetens syften. I nästa steg beskrivs och jämförs hur tvåbudgetlösa företag arbetar med intern benchmarking på huvudkontorsnivå och kontor/butiksnivå. Studien bidrar med material till hur benchmarking används som substitut till budget i företag och syftar till att belysa hur olika nivåer uppfattar begreppet inom företaget. Teoretisk referensram: Den teoretiska referensramen i vår studie utgör en presentation av budgetering, budgetlös styrning samt olika styrsätt för att ersätta budgetens syften. Ett stort fokus har lagts på benchmarking där delar som syfte, processen, benchlearning, intern och extern benchmarking samt för- och nackdelar belyses för att få en tydlig bild över begreppet som en del i ett styrsystem. Benchmarking tillsammans med olika styrsätt beskrivs för att jämföra dessa med budgetens syften. Metod: Vi har utfört en jämförelsestudie på två budgetlösa företag. Företagen är Handelsbanken AB och Ahlsell AB. I vår studie har ett kvalitativt angreppssätt tillämpats för att samla in och analysera det empiriska materialet. Resultat: Studien visade att enligt teorin kan benchmarking ersätta alla budgetenssyften utom två. Dessa två syften, planering och resursallokering, kan ersättas genom att använda komplementet rullande prognoser. Benchmarking kan av denna anledning inte ersätta budget helt utan är i behov av komplement för att utgöra ett komplett substitut. Detta är också något som bekräftas av det empiriska materialet som samlats in om företagen Ahlsell och Handelsbanken. I jämförelse mellan olika nivåer på de två fallföretagen konstateras i studien att i kontrast till forskning som menar på att benchmarking ofta görs för generellt eller på en för central nivå i företagen, har det av denna studie visats att så inte är fallet. Benchmarking används på olika nivåer av fallföretagen och liknar till stor del ledningens syn på styrverktyget. / Titel: Benchmarking - The new budget Background: Budget is a widely used management tool which has been criticized during recent years. The critique implies that a budget is too rigid in a world with swift changes and that management tools are needed which meet the playing conditions of today. Several companies have chosen to implement a model that goes beyond budgeting. This is a consequence of the fact that they believe a budget cannot face the uncertainty that the market possesses. A popular tool which is able to meet the struggles that companies face is benchmarking. By comparing and learning within the organization as well as exchanging knowledge with other companies, these actors are trying to reach best practice. Purpose: The purpose with our study is to create a theoretical framework of how benchmarking can substitute the purpose of budgeting. The next step is to use the framework to compare internal benchmarking within different levels in two companies. Our study has the aim to contribute with knowledge of how benchmarking can substitute budgeting. This study also aims to address how different levels, top and ground level, interpret benchmarking within the company. Theoretical framework: This study’s theoretical framework consists of budgeting, beyond budgeting and management tools with the aim of finding a substitute for budget.The focus is on benchmarking and consists of the purpose, the process, benchlearning, internal and external benchmarking as well as advantages and disadvantages to create a broad understanding of the concept. Method: We conduct a comparison study of two companies practicing beyond budgeting. The companies are, Handelsbanken AB and Ahlsell AB. In our study, we have applied a qualitative approach to collect and analyse the empirical material. Findings: The study shows that according to theory, benchmarking is able to substitute all the purposes of budget except for two. These two purposes, planning and resource allocation, could be substituted by the complement rolling forecasts. Benchmarking could, for this reason, not on its own substitute the budget, but needs to be complemented in order to form a complete substitute for budget. This theory is confirmed by the empirical material gathered from two companies, Ahlsell and Handelsbanken. In comparison between the different levels within the companies, a conclusion is made that in contrast to earlier suggestions, benchmarking is not implemented too generally or only on a centralized basis. It is used on different levels within the companies and the view of benchmarking is more or less uniform between these levels.

Mellanchefen agerar som länk mellan den strategiska ledningen och den operativaverksamheten. Mellanchefen får i uppdrag att förmedla de mål och intentioner strategiskaledningen önskar förverkliga ner till den operativa verksamheten. Genom kommunikation och sociala interaktioner översätter mellanchefen finansiella mål och strategier till konkretaarbetsprocesser. Tidigare forskning konstaterar att mellanchefen är klämd mellan de strategiska- och operativacheferna, men utifrån vår bedömning saknas det forskning som klargör hur mellanchefen arbetar inom denna klämda roll. Genom vår undersökning önskade vi få en inblick på vilket sätt mellancheferna hanterar sin kommunikativa roll som förmedlare av mål och strategier. Undersökningens intention var även att studera mellancheferna och hur de arbetar för att skapa förståelse bland den operativa verksamheten för den målbild som kommer från den strategiska ledningen. Undersökning har genomförts på SKF, ett svenskt tillverknings- och tjänsteföretag, varav vi har intervjuat 13 chefer. Med hjälp av sensemaking teorin har vi analyserat dessa intervjuer. Identifierat är att mellanchefens position utgör en viktig länk inom organisationen, där kommunikationen är en grundsten för att skapa förståelse. Dock visar resultatet att mellancheferna får olika förutsättningar och kommunikativa verktyg för att arbeta med strategi, målsättning och förändring. Med detta som bakgrund föreslår vi att praktiken arbetar mer med att skapa förståelse för att nå uppsatta mål. SKF bör se kommunikation som lika viktig, vare sig det rör strategiarbete, förändringsarbete eller målsättning. Vilket vi anser resulterar i att organisationen underlättar mellanchefens kommunikativa roll. / The middle manager acts as a link between the strategic management and the operational activities. The middle manager get commissioned to convey the objectives and intentions that the strategic management wish to fulfill, down to the operational activities. Through communication and social interactions, the middle manager translates the financial objectives and strategies to concrete work procedures. Previous research state that the middle manager is wringing between the strategic directors and the operational executives, but from our point of view there is a lack of research that clarify how the middle managers works within this wringing role. Through our study we wished to get a closer look to in which way the middle managers copes with their communicative role as intermediary of objectives and strategy. The research’s intention is also to examine how the middle managers works with creating an understanding among the operational activities to reach the target set by the strategic management. The research has been conducted at SKF, a Swedish manufacturing and service company, whereof 13 interviews where performed. Using sensemaking theory to analyze the interviews. Identified is that the middle manager's position constitutes an important link within the organization, where communications is a foundation to create understanding. However, the results shows that the middle managers receive prerequisites and communication tools to work with strategy, objectives and alteration. With this in mind, we suggest that the practice active works with creating an understanding to grasp the objectives. SKF should perceive communication equally as important, no matter if it regards strategy, alteration and objectives. Which we consider would result in an ease on the middle manager and their communicative role. This thesis is written in Swedish.

Sveriges riksdag har antagit 16 nationella miljökvalitetsmål. Miljömålsarbetet kan ses som en del av de insatser som krävs för att vi ska skapa en hållbar utveckling, vilken är en målsättning som ska genomsyra hela vårt samhälle. Myndigheter har tilldelats ansvaret för att de nationella miljömålen implementeras, men att målen nås är hela samhällets ansvar. I denna avhandling analyseras de kommunikativa villkoren i det svenska miljömålsarbetet. Studien bygger till stor del på erfarenheter som kommit till uttryck i de fokusgruppsintervjuer som genomförts med miljömålsansvariga tjänstemän på centrala, regionala samt kommunala myndigheter. Såväl politiska dokument som myndighetsrapportering har analyserats och satts i relation till tjänstemännens erfarenheter. Utifrån teorier om målstyrning, implementeringsprocesser och kommunikation i sociala system analyseras sedan kommunikativa barriärer och broar, hur de visar sig och kan förklaras. Avhandlingen visar att det finns kommunikationsbarriärer men också broar i miljömålsarbetet. När nya mål och beslut ska omsättas i etablerade organisationer uppstår kommunikationsbarriärer både inom myndigheter och i kommunikationen med andra aktörer i samhället. Att implementera beslut om ett nytt målstyrningssystem i en komplex omvärld med dess ekologiska såväl som sociala system är ingen friktionsfri process. Olika systemkoder som är i bruk kan förklara en del av problematiken, men även otydlighet i målsystem och bristande resurstilldelning. En utmaning inför framtiden blir att skapa information som ger resonans och skapar mening i olika sociala system och därigenom bidrar till möjligheterna att nå de nationella miljökvalitetsmålen. / In 1999, the Swedish Parliament introduced a new management by objectives (MBO) approach to sustainable development politics with the adoption of 15 national environmental quality objectives, ambitious objectives that are to be achieved within 20 years. Overall responsibility for implementing and evaluating the environmental objectives at the national level is assigned to central agencies but also for business and the public. This dissertation analyses the communicative conditions within the environmental objectives implementation process. The analysis in this study has a social system theoretical approach. The system with National Environmental Quality Objectives has both pros and cons. The National Environmental Quality Objectives has been difficult to communicate in established organisations as well as different sector agencies and departments. A challenge for the future is to adjust information and communication to a differentiated society on purpose to get resonance and understanding about the efforts needed to fulfil the National Environmental Objective’s achievement.