Bakgrund: Motivation på arbetsplatsen handlar om att attrahera och behålla personal. Det finns olika typer av motivationsfaktorer och tre av dem är karriärmotivation, yttre motivation samt inre motivation. Syfte: Syftet med detta arbete är att studera hur ledare arbetar för att stärka s medarbetares karriärmotivation, yttre motivation och inre motivation utifrån Växjö Kommuns omsorgsförvaltning.  Metod: Studien har ett kvalitativt tillvägagångssätt, med ett hermeneutiskt synsätt. Sex semistrukturerade intervjuer genomfördes med ledare inom Växjö Kommuns omsorgsförvaltning. Till intervjuerna förbereddes 32 frågor.  Empiri: Det empiriska materialet är en sammanställning av de sex intervjuer som genomfördes. Det bygger på ledarnas aspekter kring hur de stärker medarbetarnas karriärmotivation, yttre motivation och inre motivation.  Slutsats: Ledarna inom omsorgsförvaltningen arbetar till största del med att främja                    karriärmotivation och yttre motivation hos sina medarbetare. De arbetar även med att främja den inre motivationen men fokuset ligger på de två andra formerna av motivation. Ledarna är noga med att ha en nära och daglig kontakt med sina medarbetare och detta främjar alla tre formerna av motivation.

I denna uppsats försöker jag visa hur gymnasieskolans läroplans maktutövning på eleven har förändrats från en i huvudsak deontisk och regelstyrd maktutövning till en betydligt djupare och mer sofistikerad målstyrd maktutövning. Detta leder till att läroplanen i högre utsträckning än tidigare försöker påverka ett visst utfall, vilket följaktligen förändrar regleringen av elevens sociala makt, d.v.s. elevens handlingsfrihet och möjlighet att påverka ett specifikt utfall. En annan konsekvens är att denna form av maktutövning i högre grad orsakar och konstruerar nya dolda maktförhållanden, då det dels blir svårare att i varje enskilt fall avgöra vem som utövar makt på vem och varför, och dels blir svårare att skilja ut handlingar från attityder. I min uppsats utgår jag från frågeställningarna ”Hur konstitueras elevers makt i gymnasieskolans läroplan?”, ”Hur har beskrivningen av elevers rättigheter, skyldigheter och eftersträvansvärda egenskaper förändrats i och med övergången till en målstyrd skola?” och ”Kan vi utifrån svaren på de två föregående frågorna dra några slutsatser om ifall den enskilde elevens möjlighet att påverka ett visst utfall har förändrats?” Utifrån en dokumentanalys, som dels består av en innehållsanalys och dels av en diskursanalys, drar jag slutsatsen att läroplanens maktutövning på eleven både har breddats och fördjupats samt att elevens sociala makt har blivit mer otydlig. / In this essay I try to show that the curriculum for the Swedish upper secondary schools exercise of power on pupils has changed from a deontic regulative form of exercise to a much deeper and more sophisticated form of power exercise to effect a specific outcome which thus change the restriction of the pupils ability to effect their own specific outcome, but also that this form of exercise of power generates a construction of new hidden power-relations. The questions I will be asking is “How does the curriculum constitute the social power of pupils?” and “How has the constitution of the pupils rights, obligations and ideal goals changed thru the changing of curricula?”. Finally, “Can we state from the answers of these questions that the individual pupil´s ability to change a specific outcome has changed?” From my discourse analyses I draw two main conclusions: Firstly that the curriculums exercise of power on the student has become both broader and deeper. Secondly that the exercise of power also has become more inexplicit.

Detta kandidatarbete är en kvalitativ textanalys av Helsingborgs översiktsplan och syftar till attklargöra på vilket sätt visioner och mål i kommunala översiktsplaner tar sig uttryck i översiktsplanensplanförslag, markanvändningskartor samt texter tillhörande dessa. Arbetet analyserar en aktuellöversiktsplan i syfte att dra lärdom och generella slutsatser kring hur man på ett bättre sätt kananvända översiktsplanen som verktyg i det kommunala planeringsarbetet. Kunskapsöversikten består av vilka juridiska krav som ställs på översiktsplanen, forskning omutformning av mål och visioner samt om luddiga (fuzzy) begrepp, och hur man kan använda sig avindikatorer vid arbetet med luddiga begrepp. Analysen av översiktsplanen är slutligen gjord utifrån ettteoretiskt ramverk med utgångspunkt i kunskapsöversikten.Resultatet av analysen fann att det inte enkelt går att utläsa vad som faktiskt är kommunensmål eftersom dessa inte tydligt och avgränsat presenteras på något sätt, och att en sammanställning avkommunens uppfattade mål istället ställdes upp av forskaren. Resultatet av analysen landade sedan iatt det egentligen inte är några av de mål som uppfattats i Helsingborgs översiktsplan som är heltmätbara, och de flesta är egentligen för luddiga och/eller visionära för att säkert kunna mätas ochföljas upp. I och med att det inte tydligt framgår exakt vad som är kommunens mål och visioner så är detinte heller möjligt att ge ett definitivt svar på hur dessa tar sig uttryck i planförslaget.

Syfte: Med utgångspunkt från Self Determination Theory belysa hur den autonoma och kontrollerade motivationen påverkas hos medarbetare då företag arbetar budgetlöst med avseende på decentralisering, målstyrning och belöningssystem.  Metod: Studien har utgått från ett hermeneutiskt perspektiv där fenomenet som studerats ses vara av socialkonstruktivistisk art. Teori och empiri har arbetats fram iterativt med hjälp av abduktion där grunden för studien har varit i form av en fallstudie med ett kvalitativt angreppssätt genom semistrukturerade intervjuer. Intervjuguiden används som utgångspunkt vid kategoriseringen i empirin vilket analysen baseras på.   Resultat & slutsats: Studien tyder på att decentralisering och målstyrning inom budgetlös styrning främst påverkar den autonoma motivationen. Gällande belöningssystem gav inte studien något entydigt resultat men vissa indikationer på att det fanns en risk för att en kontrollerad motivation skulle kunna uppstå. Förslag till fortsatt forskning: Till vidare forskning inom budgetlös styrning föreslår vi att undersöka belöningssystem ur ett ledningsperspektiv och påverkan på deras motivation samt att undersöka huruvida det finns ett samband mellan principerna bakom en fungerande decentralisering och motivation.   Studiens bidrag: Teoretiskt bidrar studien med att decentralisering och målstyrning påverkar den autonoma motivationen positivt medans belöningssystem kan bidra till att kontrollerad motivation uppstår. Praktiskt bidrag visar att decentralisering och målstyrning ökar möjligheten till eget ansvar och beslutsfattande, detta bör dock företag arbeta mer aktivt med. / Aim: Based on the self-determination theory shed light on how the autonomous and controlled motivation  affects the employees in companies using beyond budgeting regarding to decentralization , management by objectives and reward systems. Method: This study has a hermeneutic perspective with a base of social constructivism. The theory and the empirical material have been approached iteratively with the help of abduction method. The design of the study is a case study with a qualitative approach using semi-structured interviews.The interview guide is used as the basis for categorization of empirical data which the analysis is based upon.   Result & Conclusion: The study suggests that decentralization and management by objectives using beyond budgeting primarily affects the autonomic motivation. Current reward system did not show any unequivocal results but some indications that there was a risk that a controlled motivation could arise.  Suggestions for future research:  For further research in Beyond Budgeting, we propose to investigate the reward system from a management perspective and the impact on their motivation and to investigate whether there is a connection between the principles behind the functioning of decentralization and motivation. Contribution of the thesis: From a theoretical point of view, this study contributes to decentralization and management by objectives primarily affects the autonomous motivation while the reward system may contribute to controlled motivation. Practical contribution shows that decentralization and management by objectives within Beyond Budgeting increases the possibility of personal responsibility and decision-making, this should companies work more actively with.

Denna studie ämnar beskriva förändringen i formell styrning av förvaltningsmyndigheterna under tidsperioden 2006 till och med 2012. Av intresse för studien har varit styrutredningens (SOU 2007:75) kritik mot regeringens styrning av förvaltningen samt regeringens budgetproposition och förvaltningspolitiska proposition för år 2009. Studiens avsikt är således att beskriva förändringen över tid sedan styrutredningen presenterades. Centralt i studien är de av regeringen utfärdade uppdragen i regleringsbreven. I analysen presenteras ett antal mätbara variabler: antal uppdrag, storlek på uppdragen och antal återrapporteringskrav. I de fall som uppdragsdelen har förändrats eller stått oförändrad, utforskar studien dess innebörd för den sammantagna styrningen av förvaltningen.

<p>Problem-</p><p>formulering: Hur fungerar ekonomi- och verksamhetsstyrningen inom den kommunala verksamheten? Hur sätter kommuner mål och hur följs de upp? Är sättet att fastställa mål och mätmetoder likartade eller finns det skillnader?</p><p>Syfte: Syftet med uppsatsen är att studera hur kommunerna Gnesta, Nykvarn och Salem styr sina verksamheter via uppsatta mål och hur de följer upp dem ur ett ekonomiskt- och verksamhetsperspektiv.</p><p>Metod: En fallstudie har gjorts vid tre kommuner. Primärdata samlades in genom semistrukturerade intervjuer.</p><p>Teoretisk</p><p>referensram: Den teoretiska referensramen baseras på olika formella och informella styrmedel. Som formellt styrmedel behandlas budget medan de informella styrmedel som tas upp är organisationsstruktur, målstyrning, balanserade styrkort, nyckeltal och benchmarking.</p><p>Empiri: Kapitlet inleds med en presentation av kommunallagen. Vidare presenteras de undersökta kommunernas sätt att styra sina verksamheter.</p><p>Slutsats: Kommuner uppvisar både likheter och skillnader i sina sätt att fastställa mål och mätmetoder. Den största skillnaden är att kommuner använder olika styrmodeller och därmed mäter, följer upp och analyserar sina uppsatta mål och styrkort på olika sätt.</p> / <p>The main issues: How does the financial and management control work in the actual municipalities? How does the municipalities define their objectives and follow them up? Are there similarities in the way the municipalities define and adopt their objectives?</p><p>Purpose: The purpose of this paper is to look upon how the municipalities of Gnesta, Nykvarn and Salem control their management by adopted objectives and how they audit them from an economic- and operational perspective.</p><p>Method: A case study has been implemented at the three municipalities. Primary data was collected via semi-structured interviews.</p><p>Theoretical: The theoretical frame of reference is based upon various formal and informal means of control. Budget is handled as a formal topic while presented organizational structure, management by objectives, balanced scorecard, business ratio and benchmarking are treated as informal.</p><p>Empiricism: The chapter begins with a presentation of municipal laws. Furthermore a presentation of the three municipalities way of handling their operations is described.</p><p>Conclusion: The municipalities show similarities as well as differences in their way to adopt objectives and methods for auditing. The largest divergence is that the actual municipalities uses different methods of control and thus assess, audit and analyse adopted objectives and score cards in different ways.</p>

Background &amp; problem: Modern day companies face increasingly harsh economic conditions,which in turn increases the pressure to meet markets requirements. When more stringentdemands are made on corporate finances, it is necessary to have sufficient knowledge aboutthe management of limited resources. Companies justify their existence by striving to achievetheir goals, financial as well as non-financial. Therefore, it is important to be aware that thereare a number of different goals at different levels of a company. One way of influencing theemployee’s personal goals and to create performance that is in favor of the organization’soverall goals is by using reward systems. The balance between rewarding employees to achievethe goals of an organization whilst consuming a limited amount of resources available for thispurpose is a challenge for all managers.Purpose: The purpose of this thesis is to describe and analyse how a reward system is designedin accordance with company goals.Method: The thesis is based on a case study with a qualitative research strategy. The study isbased on previous research on reward systems and goal congruence. The conducted surveyconsisted of interviews with people who have a good understanding of reward systems.Result and conclusions: For the sales force, it is common to base the financial part of a rewardsystem on commission, a performance-based system. The results strongly suggest that financialrewards should be combined with non-financial rewards to increase the total benefit of theoverall reward system. Among these, personal responsibility, free working hours and praise, orpositive feedback should be emphasized. The conclusions of the study show that through theuse of a well-designed reward system, companies can create goal congruence despite a lack ofclear goals and in some cases even when these goals have not reached the employees. / Bakgrund &amp; problemdiskussion: Dagens företag möter allt hårdare ekonomiska villkor som isin tur leder till att det ställs högre krav för att överleva. När det ställs högre krav på företagensekonomi krävs det en god lära om hushållning med begränsade resurser. Företag skapar sittexistensberättigande genom att sträva efter att uppnå sina mål, finansiella som icke-finansiella.Därför är det viktigt att vara medveten om att det finns en rad olika målbilder inom olika nivåeri ett företag. Ett sätt att påverka de anställdas personliga målbilder och få dem att prestera ilinje med organisationens övergripande mål är att nyttja belöningssystem som styrmedel.Balansgången mellan att genom belöning styra sina anställda mot att uppnå organisationensmål och samtidigt förbruka en begränsad mängd resurser, som är tillgängliga för detta ändamål,är en utmaning för alla företagsledare.Syfte: Syftet med denna studie är att beskriva och analysera hur ett belöningssystem designas iriktning med företags mål.Metod: Uppsatsen bygger på en fallstudie med kvalitativ forskningsstrategi. Studien bygger påtidigare forskning om belöningssystem och målkongruens. Undersökningen utgjordes avintervjuer med personer som har god kännedom om belöningssystem.Resultat och slutsatser: För säljkåren är det vanligt förekommande att basera den finansielladelen av ett belöningssystem kring provision, ett prestationsbaserat system. Resultaten talarstarkt för att finansiella belöningar bör kombineras med icke-finansiella belöningar för att ökaden totala nyttan av det sammantagna belöningssystemet. Bland dessa läggs störst vikt främstvid eget ansvar, fria arbetstider och beröm, eller positiv feedback. Slutsatsen visar att företaggenom nyttjandet av ett väl designat belöningssystem kan skapa målkongruens trots enavsaknad av tydliga mål och i vissa fall även då dessa mål inte nått ut till de anställda.

Jämställdhet är ett omdebatterat ämne som får allt mer uppmärksamhet i dagens samhälle och blivit en allt viktigare del av den svenska politiken. För att arbeta för jämställdhet har Sveriges regering beslutat att ha jämställdhetsintegrering som strategi. 2013 skrev Luleå kommun under den europeiska deklarationen för jämställdhet (CEMR-deklarationen) vilket innebär ett tydligt engagemang för att arbeta mot att bli en jämställd kommun. Examensarbetet syftar till att skapa förståelse för hur en kommunal verksamhet tillämpar målstyrning för att integrera jämställdhet i organisationen och hur målstyrning i praktiken används ur ett vertikalt perspektiv. För att besvara studiens syfte har en fallstudie på Luleå kommun genomförts, där fem anställda på olika hierarkiska nivåer inom kommunen deltagit i intervjuer. Utöver intervjuer har interna styrdokument studerats. För att vidare besvara våra forskningsfrågor har begreppen anpassning- och omvandlingstolkning använts för att skapa förståelse för jämställdhetsarbetet. Uppsatsen bygger på en deduktiv metod med induktiva inslag där tidigare forskning kring jämställdhetsintegrering använts för att förstå det empiriskt insamlade materialet. Resultatet från studien visar att Luleå kommuns styrdokument huvudsakligen förhåller sig till anpassningstolkning med fokus på kortsiktiga mål. Resultatet visar också att samspelet mellan de organisatoriska nivåerna inte ger rätt förutsättningar för jämställdhetsarbetets vertikala resa. Resultatet visar att medvetenhet kring att omvandlingstolkningen finns, men att arbetet idag främst handlar om att synliggöra obalanser och reglera omedelbara orättvisor med fokus på anpassningstolkning. Uppsatsens slutsats är att den kunskap inom ämnet stannar högt upp i organisationen vilket medför att jämställdhetsarbetet huvudsakligen innefattar anpassningstolkningen. Studien visar att styrning mot jämställdhet är komplex och att målstyrning medför att jämställdhetsintegrering huvudsakligen tolkas utifrån anpassningstolkning. Avslutningsvis konstateras att om än medvetenhet kring omvandlingstolkningen verkar finnas, tycks de kvalitativa aspekterna av jämställdhet i dagsläget inte “fångas” genom målstyrning. / Gender equality is a discussed topic that is gaining increasing attention in today's society and has become an increasingly important part of Swedish politics. To work towards gender equality, the Swedish government has decided to have gender mainstreaming as a strategy. In 2013, Luleå municipality signed the European Declaration for Gender Equality (The CEMR- declaration), which implicates a clear commitment to work towards becoming an equal municipality. The purpose of this study is to create an understanding of how a municipality applies management by objectives to integrate gender equality into the organization and how management by objectives is used in practice from a vertical perspective. To answer the study's purpose, a case study at Luleå municipality has been carried out, where five employees at various hierarchical levels within the organization participated in interviews. In addition to interviews, internal documents have been studied. In order to further answer our research questions the concepts of adaptation and conversion interpretation have been used to create an understanding of gender equality work.   The thesis is based on a deductive method with inductive elements, where previous research on gender mainstreaming has been used to understand the empirically collected material. The result of the study shows that Luleå municipality’s governing documents mainly relate to the adaptation interpretation with a focus on short-term goals. The results also show that the interaction between the organizational levels does not provide the right conditions for the vertical journey of gender equality work. The result shows that awareness of the transformation interpretation exist, but that the work today mainly is about making imbalances visible and regulating immediate inequalities with a focus on the adaption interpretation. The conclusion of the thesis is that the knowledge on the subject stays on higher levels in the organization, which indicates that gender equality work mainly involves the adaptation interpretation. The study shows that governance towards gender equality is complex and that management by objectives allows gender mainstreaming to be interpreted primarily on the basis of adaptation interpretation. Finally, it is stated that, although awareness of the transformation interpretation seems to exist, the qualitative aspects of gender equality does not seem to be "caught" by management by objectives.

I den här vetenskapliga essän undersöker jag det i förskolan bärande begreppet ”mening”, i diskussion med ett antal andra texter. Utgångspunkten är att förstå ”meningen” som den kommit att beskrivas i en poststrukturell och postmodern teorivärld, det vill säga (delvis) språkligt konstruerad och kontextuell. I enlighet med den vetenskapliga essäns disposition, som den utvecklats på Centrum för praktisk kunskap på Södertörns högskola, inleder jag med att beskriva några situationer som jag varit med om under mitt yrkesliv, situationer som på något vis inneburit ett personligt dilemma. Sedan försöker jag förstå ”meningen” i dem, genom reflektion och ett intertextuellt samtal med framför allt filosoferna Paul Ricoeur, Jean-Francois Lyotard, Michel Foucault, Jonna Bornemark samt Maria Puig de la Bellacasa, professor i feminist science and technology och den ryske litteraturvetaren Michail Bachtin.Läroplanen för förskolan (2018) betonar hur grundläggande barns upplevelse av ”meningsfullhet” och ”meningsskapande” är för förskolans pedagogiska verksamhet. Men den talar också om ett ”livslångt lärande”, vilket fått mig att vilja utvidga diskussionen. Vad är existentiellt meningsfullt på förskolan – alltså inte bara ur ett ”lärande”-perspektiv? Jag hittar här ett problem som jag kopplar till läroplanens ”tidsuppfattning”, det vill säga dess upptagenhet av att målstyra, skapa resultat och kvalitetsutvärdera med sikte på en viss sorts framtid där barnen så småningom tänks verka. Med hjälp av Ricoeur försöker jag identifiera vad detta framtidsfokus får för konsekvenser, för mig och för barnen, här och nu. Jag upptäcker att det som går förlorat ärden konkreta, handgripliga omsorgen om barnen, vilket i och med det allt större intresset för ”lärande” blivit både nedvärderat och osynliggjort. Detta är, menar jag, en politisk handling med avsikt att rationalisera verksamheten i enlighet med en prestationsinriktad neoliberal världsuppfattning. Med Puig de la Bellacasa försöker jag sedan vrida och vända på tidsperspektiven för att hitta ett alternativt, spekulativt sätt att förstå ”mening” som ett sorts uttryck för kontextuella och, inte minst, materiella (tids-)behov. Ambitionen är att ge omsorgen i förskolan den vetenskapliga status jag tycker den förtjänar. / In this essay I will discuss the term “meaning”, a concept often used in the preschool context. My outset is to understand “meaning” as it is described in a post structural and postmodern world, that is linguistically and contextually.My essay is written in a form that has been developed in Centrum för praktisk kunskap at Södertörns högskola. Firstly, I share a few memories from my own experience as a (becoming) preschool teacher, some of which have included personal dilemmas. Then, I analyze these in an intertextual discussion with the philosophers and thinkers Paul Ricoeur, Jean-Francois Lyotard, Michel Foucault, Jonna Bornemark; the professor of feminist science and technology, Maria Puig de la Bellacasa; and the Russian literary scholar, Michail Bachtin,The Swedish preschool curriculum emphasizes children’s experience of “meaningfullness” as fundamental to the learning process. It also speaks of “lifelong learning” which prompted a desire to expand the discussion regarding this concept of “meaning” as an existential notion. What is existentially meaningful in the preschool context?In my analysis I found a contradiction in my role as a professional. I am obliged to act upon the curriculum, but at the same time I notice that something is lost in my relation to the children. I identify it as a problem relating to the concept of time in the curriculum – a time that is mostly focused on the future. My daily hard, emotional work with the children here and now, I found, is better described by Maria Puig de la Bellacasas concept of times, that is time as a “myriad” of time lines in the present – time lines that are presenting themselves as material demands of care (Puig de la Bellacasa, 2017, s. 207). In order to re-establish care as a (political) concept of knowledge in the preschool context I, like Puig de la Bellacasa, use post-humanism as a transdisciplinary theoretical frame work.

<p>Sveriges 16 miljökvalitetsmål utgör ett politiskt handlingsprogram för att nå en ekologisk hållbar utveckling och Miljöbalken utgör de rättsliga verktygen för att nå dessa miljökvalitetsmål. Miljöbalkens tillämpning i praktiken övervakas av tillsynsmyndigheterna. Naturvårdsverkets projekt Tillsyn och Miljömål (TIM) skapade år 2003 en modell för tillsynsplanering som är styrd av miljökvalitetsmålen, dvs. miljömålstyrd tillsyn.</p><p>Syftet med denna uppsats är att studera hur miljömålstyrd tillsyn fungerar i praktiken på kommunal nivå. För att uppfylla syftet har ett antal frågeställningar formulerats kring implementeringen av miljömålen i tillsynsplaneringen, arbetssättet med målstyrd tillsyn, fördelar och nackdelar med TIM-modellen, dess utvecklingsbehov och framtida miljötillsyn samt det miljörättsliga perspektivet på miljömålstyrd tillsyn. Detta gjordes genom intervjuer med ett urval av inspektörer från kommuner som arbetar med målstyrd tillsyn. Resultatet av intervjuerna analyserades och diskuterades i jämförelse med tidigare studier inom området.</p><p>Slutsatserna visar att generellt sett verkar TIM-modellen fungera bra för kommunerna som målstyrningsverktyg för tillsynsplaneringen och många av målstyrningens fördelar syns i resultatet. Men det finns fortfarande en del områden som TIM-modellen behöver utveckla för att underlätta användningen och göra den mer användbar. Slutsatserna är redovisade som rekommendationer ur två perspektiv, den ena är riktad mot kommuner med råd och tips medan den andra är inriktad mot Naturvårdsverket och modellens utvecklingsmöjligheter.</p>