The implementation of environmental management systems is a way for the Swedish government to manage the work for sustainable development via central government agencies. Environmental management systems (EMS) were originally developed as a tool for continual improvement of environmental performance in industrial companies, following the circle of “Plan, Do, Check, Act”. The aim of using EMS was to facilitate integration of environmental considerations in all agency activities, both internal and external. The purpose of the thesis is to study translation processes of environmental issues related to the EMS project in central government agencies. In order to study the construction of environmental issues in EMS work in agencies, and the consequences of these constructions in relation to ecological sustainable development, four studies have been conducted; first, a study of documents related to the EMS project; second, a study of the Swedish Road Administration and their work with EMS; third, a study of translations in the network for EMS implementation; and fourth, a focus group study of management groups in five agencies.The analysis shows how the external references have been a central part of the translation processes taking place in the EMS project. This is explained as a result of the use of the international EMS standard, ISO 14001, which has become a frequent reference in the project. The influence of ISO 14001 is explained in the thesis as a consequence of the perceived lack of interest at management and government levels in the implementation of EMS projects in agencies. Related to the common adoption are also the external, certified environmental auditors and consultants auditing the results of the EMS implementation and thereby influencing the translation processes taking place in the project. As a result the activities for sustainable development by state agencies have become an issue for the audit and judgement by private actors.Another consequence is the focus of the measurable and non-conflict environmental aspects matching the EMS rationale. Contested environmental issues however do not match the model and may therefore attain less attention of environmental management. Under the influence of the EMS rationale the translation of ecological sustainable development becomes restricted to environmental issues constructed as EMS issues. Related to this is the learning that remains restricted to the EMS rationale. A vital implication is the need for dialogue on the role of state administration for sustainable development beyond EMS activities.

In this essay I examine how a municipal- and an independent upper secondary school compare to the ideal types the Company and the Political organization and how that affects the school practise as it’s described in policy documents. The conclusions are that the municipal school on a number of variables correlate to the ideal type the Political organization. At the same time the school reforms of the 1990s are considered as an intention to “companylize” the municipal school and a number of tendencies how that have affected the municipal school are shown. None the less the municipal school are to a great extent still targeted at general goals, a hallmark of the Political organization. The independent school is close to its ideal type the Company and are clearly focusing limited goals with survival and expansion as superior goals. / I uppsatsen undersöks hur en kommunal och en fristående gymnasieskola förhåller sig till idealtyperna Företaget och den Politiska organisationen i de dokument som styr verksamheten. Slutsatserna är bland annat att den kommunala skolan på ett antal punkter befinner sig nära sin idealtyp den Politiska organisationen. Samtidigt lyfts 90-talets skolreformer fram som ett försök att företagisera den kommunala skolan och ett antal tendenser till hur detta har påverkat den kommunala skolan påvisas. Fortfarande präglas dock den kommunala skolan av att man från politiskt håll styrs mot mål som är generella, något som utmärker den Politiska organisationen. Den fristående skolan befinner sig å sin sida nära sin idealtyp Företaget och fokuserar på tydligt avgränsade mål med överlevnad och expansion som överordnade mål.

Abstrakt Vid varje arbetsområde på högstadieskolan skall läraren presentera olika kunskapsmål som eleven skall nå upp till i slutet av arbetsområdet. Denna uppsats behandlar just detta ämne med inriktning på fyra elever i klass nio kring arbetsområdet andra världskriget. I detta arbetsområde har eleverna skrivit en rapport som skall behandla en övergripande bild kring andra världskriget. Elevernas rapporter bedöms här främst ur ett summativt perspektiv men till viss del även formativt. Resultatet av denna studie är att eleverna på ett eller annat sätt når upp till lärarens kunskapsmål men det finns tydlig problematik kring formuleringen av dem.

Denna uppsats handlar om det kommunala miljöarbetet i Uppsala kommun. Kommunen har i över tio år arbetat med miljöfrågor vilket gör det intressant att undersöka hur miljöarbetet ser ut i kommun idag. Vi har valt att undersöka om Uppsala kommuns målstyrning med gröna nyckeltal fungerar i praktiken. För att exemplifiera Uppsalas miljöarbete för en ekologisk hållbarhet har vi valt att titta närmare på miljömålen Begränsad klimatpåverkan och Frisk lufts gröna nyckeltal. De teoretiska modeller som vi använt oss av är målstyrning med gröna nyckeltal och de fem utgångspunkterna för gröna nyckeltal. För att samla in betydelsefull fakta har vi använt information från kommunens dokument, redovisningar och rapporter som berör miljömålen och de gröna nyckeltalen. Vi har genomfört personliga intervjuer med fyra personer från Uppsala kommun som är väl insatta i miljöarbetet. Då vi även önskat ett vidare perspektiv på kommunens miljöarbete har vi tagit del av en granskningsrapport skriven av revisionsbyrån Öhrlings Pricewaterhousecoopers på uppdrag från Uppsala kommun.

Skolverket gjorde år 2000 en granskning som visade på brister i lärarnas kunskaper om kursplanerna. Aktuella inspektionsrapporter (2008) visar att lärare måste förbättra kommunikation av undervisningsmål och betygskriterier till eleverna. Syftet med stu-dien var att belysa vad några elever på två yrkesförberedande program uppfattar, att lä-raren förmedlar vid bedömning av kunskaper och kunnande i karaktärsämnen. Studien är en kvalitativ intervjustudie och baseras på sju intervjuer av elever på två yr-kesförberedande program. Författarna använder i sin resultatanalys fyra i studien genomgående tema vad läraren förmedlar vid bedömning i karaktärsämnen på yrkes-förberedande program. Studien visar att kommunikationen av mål och betygskriterier med eleverna uteblir, vilket leder till att eleverna uppfattar att läraren förmedlar otydlighet i framställning av mål och kriterier. Därför sätter de stor tillit till lärarens kompetens i yrket de utbildar sig till. Läraren förmedlar också makt i olika bedömningssituationer på grund av att eleven inte vågar hamna i en konfliktsituation med läraren eftersom det kan påverka bedömningen samt att läraren ställer dolda krav som grundar sig i lärarens yrkeskom-petens snarare än de styrdokument som bör följas vid bedömning. Studien visar också att teoretiska prov och självständighet har stor betydelse för vad läraren grundar sin be-dömning på i karaktärsämnen på yrkesförberedande program. / The National Board of Education in 2000 carried out on deficiencies in the teachers' knowledge about the course plans. Current reports (in 2008) shows that teachers must improve communication of education objectives and grade criteria to their students. The aim with the study was to elucidate what some students on two vocational pro-grammes, considers that the teacher provides in assessment of knowledge and learning in programme specific courses. The study is a qualitative interview study and has been based on seven interviews of students of two vocational programmes. The authors use in their analysis of findings four common themes regarding what teacher provides in assessment in programme specific courses on vocational programs. The study shows that communication of learning objectives and grade criterias with the students does not appear. Therefore the students consider that the teacher is indistinct in providing objectives and criterias to the student and therefore the student put big trust to the teacher's competence in the profession they´re training for. The teacher mediates also power in assessment situations. It´s because of that the student not balances to end up in a conflict situation with the teacher, since it can influence the assessment and that the teacher sets hidden requirements, based on the experience of profession nearer than the governing documents that should be followed in assessment situations. The study shows also that theoretical tests and the students independence have big importance for what the teacher bases their assessment on in programme specific courses on vocational program.

Försvarsmakten är anbefallda av statsmakten att tillämpa en styrmodell  kallad mål- och resultatstyrning.Försvarsmakten har fått kritik för sitt sätt att analysera och utvärdera genomförd verksamhet. Det övergripande syftet med undersökningen är därför att med bakgrund av litteratur på området belysa tillämpningen av mål- och resultatstyrning som styrform i dels ett privat företag och dels i Försvarsmakten. Detta görs genom intervjuer med olika befattningshavare inom respektive organisation. Jag jämför sedan resultatet och påvisar skillnader och likheter.Resultatet jämförs också med vad litteraturen säger i ämnet. Resultatet av undersökningen visar att det finns många likheter men också någraväsentliga skillnader. Dels hur man genomför mål och målnedbrytning och dels på hurman återrapporterar och analyserar genomförd verksamhet.Undersökningen syftade också till att bredda/dementera Bengt A Svenssons slutsatseri dennes undersökning avseende mål- och resultatstyrning inom samma verksamheter. / Avdelning: ALB - Slutet Mag 3 C-upps.Hylla: Upps. ChP 99-01

Bakgrund: Målstyrning är ett styrsätt som används i nittio procent av Sveriges kommuner. Enligt forskare i ämnet målstyrning inom offentliga verksamheter har det emellertid ofta påpekats en rad problem som att mål ofta är vaga och att det råder brist på dialog mellan politiker och tjänstemän. Tidigare undersökningar har främst fokuserat på målformulering och befunnit sig på en övergripande nivå. Detta arbete studerar hur chefer inom bildnings- och socialförvaltning upplever målstyrning inom en svensk kommun. Detta på grund av att det inte har gjorts i samma utsträckning samt för att se hur styrsättet fungerar för de som använder målstyrning i verkligheten. Syfte: Syftet med studien är att undersöka hur målstyrning upplevs som styrmetod av förvaltningschefer och verksamhetschefer inom en svensk kommun. Metod: För att kunna besvara syftet har en deduktiv fallstudie gjorts på två förvaltningar, bildnings- och socialförvaltningen, inom en kommun i Östergötland. Den empiri som studien grundar sig på har främst insamlats via semistrukturerade intervjuer med två förvaltningschefer, en ekonomichef, en controller och tre verksamhetschefer inom tidigare nämnda förvaltningar och på kommunledningsförvaltningen. Resultat: Målstyrning inom bildnings- och socialförvaltningen upplevs av cheferna i stort fungera tillfredställande och den sammanlagda upplevelsen av styrmetoden är positiv vilket går emot tidigare forskning. Studien har funnit tydliga brister vad gäller uppföljning, återkoppling och dialog mellan verksamheterna och politikerna. Detta har skapat problem vid prioritering av mål och bidragit till att mål som fastslås lokalt ibland tappat verklighetsanknytning och gått emot vad verksamheter är ålagda av staten att utföra. / Background: Ninety percent of the Swedish municipalities use Management by Objectives (MBO) as their principal control system. According to scientist in the management by objectives area the control system is flawed. The objectives that are set up are often seen as vague and there is a lack of dialog and feedback between politicians and officials. Earlier research has primarily been focused on goal formulation and how the optimal MBO would look like. This study examines managers’ perceptions within a Swedish municipality. Aim: The purpose of this thesis is to examine how Management by Objectives is perceived by managers in a Swedish municipality Completion: In order to answer the purpose a deductive case study has been made on two administrations, educational and social service administration, within a municipality in Östergötland, Sweden. The empirical material that this thesis is based on is mainly collected through semi-structured interviews with two chief administrative officers, a chief accountant, a controller and three managers in the aforementioned departments and the municipal government administration. Results: MBO is perceived by the managers as functioning satisfyingly within the two administration centers. The general perception of MBO is, contrary to science, positive. This thesis has found shortcomings in areas such as feedback, dialog and follow-up. These shortcomings has created problems when prioritizing objectives and sometimes contributed to objectives that are set up locally, has lost its connection with reality and has gone against what the organization is bound to do by the law.

Dramaten och Operan fick som två av 26 institutioner under 2011 direktiv från regeringen att utveckla strategier för sina barn- och ungdomsverksamheter avseende åren 2012-2014. Denna studie ämnar analysera hur dessa verksamheter har närmat sig direktiven samt jämföra deras tillvägagångssätt. Därmed avgränsas studien till Dramatens och Operans barn- och ungdomsverksamheter: Unga Dramaten och Unga på Operan. Denna analys görs mot bakgrunden av regeringens styrningsmodeller för statliga myndigheter samt mot bakgrund av Sveriges kulturpolitik. Studien tittar även närmare på synen på barnkultur och hur man politiskt arbetar med att integrera barnperspektivet i kulturen. Personliga intervjuer har genomförts med anställda på Unga Dramaten och Unga på Operan samt med Dramatens och Operans förvaltare på Kulturdepartementet. Frågeställningarna för undersökningen har legat som grund för intervjuguiderna. Det har även samlats in material från sekundära källor, såsom officiella dokument, för att kunna studera det fält inom vilka dessa två kulturorganisationer verkar. Analysavsnittet söker svara på frågeställningarna för denna undersökning. Studien använder sig av målstyrning som mall för att bättre kunna strukturera och analysera det insamlade materialet. Undersökningen kommer fram till att syftet med strategierna var att de skulle fungera som ett verktyg för att tydliggöra verksamheterna. De har inte bidragit till någon förändring vad det gäller arbetsformen i organisationen. I sista kapitlet förs det även en diskussion om huruvida kulturupplevelser till fullo kan återges i traditionella resultatmätningar, såsom årsredovisningar, och om det är möjligt att mäta den effekt och potentiella nytta som kulturupplevelser kan ge barn och vuxna.

De flesta organisationer är idag målstyrda där måluppföljning sker genom resultatbaserade styrsystem. Utvecklingen av styrsätt och styrsystem har gått från regelstyrning till fokus på prestationer. Tidigare studier visar att inre motivation skapar bättre attityder till arbetet. Det leder till bättre prestationer om medarbetaren känner delaktighet och får regelbunden återkoppling. I uppsatsen undersöktes hur medarbetare upplever att mål- och resultatstyrning påverkar motivationen och arbetsutförandet i en bankverksamhet, samt hur detta tar sig i uttryck i handling. Fyra intervjuer med anställda och två informativa samtal med chefer genomfördes på två bankkontor. Resultatet analyserades i teman formade ur det empiriska materialet. Prestationsjakt, kundnöjdhet och tekniska problem är faktorer som påverkar motivation och arbetsutförande. Individanpassade och sporrande mål, tydliga system och återkoppling visade sig i den här studien vara förutsättningar för en väl fungerande mål- och resultatstyrning. Studiens bidrag till ett relativt outforskat område, är att synliggöra och öka förståelsen för attityder till mål- och resultatstyrning ur ett medarbetarperspektiv.

<p>Skolverket gjorde år 2000 en granskning som visade på brister i lärarnas kunskaper om kursplanerna. Aktuella inspektionsrapporter (2008) visar att lärare måste förbättra kommunikation av undervisningsmål och betygskriterier till eleverna. Syftet med stu-dien var att belysa vad några elever på två yrkesförberedande program uppfattar, att lä-raren förmedlar vid bedömning av kunskaper och kunnande i karaktärsämnen. Studien är en kvalitativ intervjustudie och baseras på sju intervjuer av elever på två yr-kesförberedande program. Författarna använder i sin resultatanalys fyra i studien genomgående tema vad läraren förmedlar vid bedömning i karaktärsämnen på yrkes-förberedande program. Studien visar att kommunikationen av mål och betygskriterier med eleverna uteblir, vilket leder till att eleverna uppfattar att läraren förmedlar otydlighet i framställning av mål och kriterier. Därför sätter de stor tillit till lärarens kompetens i yrket de utbildar sig till. Läraren förmedlar också makt i olika bedömningssituationer på grund av att eleven inte vågar hamna i en konfliktsituation med läraren eftersom det kan påverka bedömningen samt att läraren ställer dolda krav som grundar sig i lärarens yrkeskom-petens snarare än de styrdokument som bör följas vid bedömning. Studien visar också att teoretiska prov och självständighet har stor betydelse för vad läraren grundar sin be-dömning på i karaktärsämnen på yrkesförberedande program.</p> / <p>The National Board of Education in 2000 carried out on deficiencies in the teachers' knowledge about the course plans. Current reports (in 2008) shows that teachers must improve communication of education objectives and grade criteria to their students. The aim with the study was to elucidate what some students on two vocational pro-grammes, considers that the teacher provides in assessment of knowledge and learning in programme specific courses. The study is a qualitative interview study and has been based on seven interviews of students of two vocational programmes. The authors use in their analysis of findings four common themes regarding what teacher provides in assessment in programme specific courses on vocational programs. The study shows that communication of learning objectives and grade criterias with the students does not appear. Therefore the students consider that the teacher is indistinct in providing objectives and criterias to the student and therefore the student put big trust to the teacher's competence in the profession they´re training for. The teacher mediates also power in assessment situations. It´s because of that the student not balances to end up in a conflict situation with the teacher, since it can influence the assessment and that the teacher sets hidden requirements, based on the experience of profession nearer than the governing documents that should be followed in assessment situations. The study shows also that theoretical tests and the students independence have big importance for what the teacher bases their assessment on in programme specific courses on vocational program.</p>