Syftet med uppsatsen är att undersöka intertextualitet och arketypiska mönster i Kerstin Ekmans Vargskinnet. En romantrilogi bestående av Guds barmhärtighet, Sista rompan och Skraplotter. För att uppnå studiens syfte utreds hur intertexter förekommer och inverkar på trilogin. Dessutom prövas ifall de arketypiska mönster som Annis Pratt funnit i sin omfattande studie av kvinnlig fiktion, också förekommer i Vargskinnet. Slutligen analyseras existensen av arketypen mandala i Skraplotter. Det är Michail Bachtin, Carl Gustav Jung och Annis Pratt som i stort står för den teoretiska plattform som undersökningen utgår från. Det som studien visar är att de många intertextuella inslagen hjälper till att skapa en rik dialogicitet i texten. Vidare så förekommer Annis Pratts arketypiska mönster också i Ekmans romantrilogi. Ett av dessa arketypiska mönster behandlar den kvinnliga individuationprocessen, som hjältinnan i Skraplotter till fullo genomgår. I romanen finns även arketypen självet representerad i form av mandalasymboler.

Inse mitt värde och behåll mig en stund till är ett utforskande projekt i hållbar textildesign. Huvudfokuset i projektet är att utforska vilka möjliga designlösningar som kan ge produkter egenskapen av föränderlighet och på så vis möjliggöra en förlängning av deras livscykler. Detta undersöks utifrån ett eget formulerat förhållningssätt till hållbar design, genom praktiska experimentella undersökningar av olika material och föränderliga mönsterbilder. Detta kombinerat med att ge konsumenten en aktiv roll i förändring av en produkts utseende och funktion. Projektet resulterar i tre produktprototyper som på olika sätt gestaltar föränderlighet och det formulerade förhållningssättet. 1. Mossa, en tröja gjord av rundstickat, jacquard trikåtyg med materialkombinationen Sally Fox bomull och oblekt bomull. Textilen är ett följsamt mjukt tyg med en mönsterbild som ändrar nyans för varje gång konsumenten tvättar den. 2. Kotte, ett påslakan och örngott gjord av en fem-skaftad satängväv i jacquard- teknik. En textil där mönsterbild och färg inverteras på den aviga sidan. Sängklädernas estetiska uttryck kan förnyas av konsumenten själv genom växtfärgning. 3. Bark, en ullfilt gjord av flatstickad dubbelrelief stickning med olika maskstorlekar i jacquardteknik. Filten kan transformeras av konsumenten själv, genom tvättning, och då få en ny funktion som matta. Den går då från en mjuk, tvådimensionell och följsam textil till en kompakt, tredimensionell tålig textil. / Recognise my value and keep me a while longer is an exploratory project in sustainable textile design. The focus is to explore possible design solutions that can give products a property transformation over time and prolong the products life cycle. This through practical investigations with different materials based on a chosen approach to sustainable design and changeable pattern images. Also with aim to give the consumer an active role in the changing of a products appearance and function. The end result is three product prototypes that all in different ways exemplify the chosen approach to sustainable design. 1. Moss is a jumper made of circular knitted jacquard fabric with the material combination Sally Fox cotton and unbleached cotton. The fabric is conformable and soft with a pattern that changes hue strength for each time the consumer washes it. The changing pattern makes the jumper interesting because it´s expression changes slowly while it´s being used. 2. Cone is a duvet and pillow cover that is made of a five shed satin jacquard weave. The textile pattern and colour is inverted on the back and front side of the textile. The aesthetic expression of the bed clothing can be renewed by the consumer through vegetable dyes. 3. Bark is a flat knitted, dubble relief, jacquard wool blanket. The blanket can be transformed by the consumer, through washing, and then get a new function as a rug. The textile goes from a soft, two-dimensional, flexible and somewhat fragile textile into a compact, three-dimensional durable textile.

Background: Pedagogical documentation is currently used as a natural part of the educational activities under the revised curriculum for preschool. Aim: The purpose of this study is to see how preschool teachers perceive and define educational documentation in preschool. The aim is also to see what opportunities and obstacles that may arise over the pedagogical documentation. Method: The study was conducted along a qualitative approach with questionnaires in order to reach more preschool teachers and thus obtain a broader picture of the subject content. From a phenomenological approach I have taken account of the preschool teachers' experience and perception of educational documentation and designed it to my own interpretation. Results: The results show that pedagogical documentation is an important tool in preschool teachers work not only found to contain a product, but seems more like a collection of a lot of products to be brought together into a whole. / Bakgrund: Pedagogisk dokumentation ska idag användas som ett naturligt inslag i den pedagogiska verksamheten enligt den reviderade läroplanen för förskolan. Syfte: Syftet med studien är att se hur förskollärare uppfattar och definierar pedagogisk dokumentation i förskolan. Syftet är även att se vilka möjligheter och hinder som kan uppstå kring pedagogisk dokumentation. Metod: Studien har genomförts utefter en kvalitativ metod med enkäter för att nå ut till fler förskollärare och på så sätt få en bredare bild av ämnets innehåll. Utifrån en fenomenologisk ansats har jag tagit hänsyn till förskollärarnas upplevelse och uppfattning av pedagogisk dokumentation och konstruerat det till min egen tolkning. Resultat: Av resultatet framgår att pedagogisk dokumentation är ett viktigt verktyg i förskollärarna arbete som inte enbart visar sig innehålla en produkt, utan framstår mer som en samling av en hel del produkter som ska föras samman till en helhet.

No description available.

Following essay examines the social and cultural patterns of southern rural Sweden between the years 1838-1845. The study is based on records from trials held by the district court of the district Norra Möre, which provides an insight to the everyday life in rural local community. Emphasis is put on exclusion and inclusion: the basis for community, codes for inclusion and exclusion, meaningful attributes, social and cultural capital etc. Questions concerning gender are raised as well as intents to discover whether modern ideas contrast early-modern, especially considering the process of individualization.   Results show that concepts of confidence and trust were extremely valuable and possessed significant meanings.  Confidence, which established itself on virtuous and honest life, created the framework for most aspects of social society: for example credibility inside and outside of court, maintenance of friendship and company, capacity of upholding a working life. Forfeit of trust, through extensive dissolute, mischievous and ill-considered way of life meant exclusion from the community and great vulnerability. Convicted criminals and alcoholics were particularly people at risk in encountering these problems due to their bad reputation and public stigma.   The sources reveal little of variations between men and women. It appears as if the confidence and trust derived from the same factors: the virtuous and honest life. Unfortunately it is unsaid whether virtuousness had different meaning to men and women. Regarding the process of individualization the sources present different results: a few indicating examples exist, yet a distinct connection between individuals and collectives is tangible.

Under lång tid har mayafolkets landskap, av arkeologer, ansetts vara homogent. Detta har bidragit till tolkningen att det förhållande som mayabefolkningen hade till sin urbana levnadsmiljö respektive omgivande topografi, likväl som förhållande till det kulturella livet har sett likadant ut oberoende av region. I realiteten är det naturliga landskapet i Mesoamerika heterogent, vilket då även resulterar i urbana och kulturella skillnader mellan regionerna. I denna uppsats kommer undersökas och diskuteras de skillnader som finns mellan de olika mayakulturerna och hur detta kan ha påverkat jordbruket inom regionerna. Dessutom kommer regionerna jämföras med avseende på potentiella skillnader i kultur likväl som rumsliga skillnader i topografi och det urbana landskapet. Den klassiska tidsepoken (250-950 e.Kr.) kommer vara i fokus, men som referenspunkter och med grund i att olika städer uppstod vid olika epoker kommer även andra tidsperioder att behandlas i uppsatsen. Denna uppsats är baserad på litteratur studier och är en kvalitativ undersökning.

Vatten är ett mångsidigt och föränderligt element. Det kan uppstå i mängder av former, utvecklas och växa till nya mönster. Jag är intresserad av den växande processen av is, där kristallerna bildas. Hur ser den processen ut? Hur kan jag tillämpa dess utveckling genom rumslig gestaltning? Vilka arkitektoniska värden finns i upplevelsen? Hur kan jag bevara min upplevelse? Min upplevelse handlar om att befinna sig innanför och blicka utanför. Det handlar om en tillfällighet. En känsla av upprymdhet och nyfikenhet. Ett spektrum mellan det vackra och tillfälliga ges till verk i det varaktiga. I ett rum av strukturer, samverkat med ljus och reflexioner skapas en ny dimension. En konstellation. En representation av former dolda i ett vinterlandskap. Jag vill genom konkretisering och reformering återskapa min upplevelse genom en fysisk vandring mellan iskristallen och dess mönster som växer fram. Ett mönster i ständig förändring, växer och utvecklas till något nytt. En bevarad upplevelse där ljuset styr det tillfälliga. Ett spektrum av reflexioner, föränderlig genom tid och rum. Innanför til utanför.

Handel är en central del av världen i det rådande tillväxtparadigmet. För att underlätta handel mellan nationalstater skapades år 1948 GATT (General Agreement on Tariffs and Trade). Detta avtal var så lyckat i att avskaffa handelshinder att övervakningsorganisationen WTO (World Trade Organization) skapades. WTO har sedan det bildades arbetat med att förenkla och effektivisera handeln och införlivat flera handelsrelaterade frågor till sin organisation. Då WTO bildades (1994) initierades samtidigt kommittén, CTE (Committee on Trade and Environment). Denna kommitté berör många frågor relaterade till handel och miljö, däribland klimatförändringsproblematiken. Dagens klimatdiskussion har ändrat perspektiv från klimatförändringens egentliga existerande till hur den på bästa sätt ska hanteras och förebyggas. I och med FN:s klimatkonvention (UNFCCC) och Kyoto-protokollet bands de industrialiserade länderna juridiskt till att sänka utsläppen av klimatpåverkande utsläpp. Arbetet med denna minskning fortgår idag inom flera av de länder som ratificerat protokollet och de internationella organisationer som de är medlemmar i. Syftet med denna uppsats är att studera hur aktörerna inom CTE i WTO behandlat klimatfrågan. Mer specifikt ska vi analysera hur diskussionerna förs/har förts vid behandlandet av klimatfrågan från dess att klimatfrågan första gången tas upp på CTE:s agenda 1995 och framåt. Uppsatsen kommer även att belysa vilka implicita intressen som drivit/driver medlemmar eller grupperingar till en viss strategi kring klimatfrågan. För att göra detta synligt använder uppsats de två textanalyserna korpusanalys och diskussionsanalys. Utifrån dessa metoder analyseras mötesrapporter från CTE. Inom CTE förs klimatdiskussionerna ur olika perspektiv, vissa länder talar endast om miljöåtgärder kopplat till dess påverkan på handel, medan andra länder försöker diskutera handels påverkan på miljö. Resultat och Analysdelen beskriver hur diskussionerna förs, här påvisas ett flertal olika mönster inom dessa diskussioner, det tydligaste mönstret som framträder är hur medlemmar i samband med klimatdiskussionerna argumenterar utifrån det egna landets ekonomiska vinning. Ett annat resultat som framkommit är att vissa av diskussionens deltagare angående om klimatfrågan skall hanteras inom CTE eller ej tycks växla sida med varandra. Avslutningsvis kommenterar slutsatserna diskussionen i uppsatsen och lyfter fram intressanta synvinklar.

Syftet med denna studie var att undersöka hur ett mönster på utflyktsprodukter kan se ut för att passa barn i ett brett åldersspann. Idag är många produkter på marknaden riktade till en smal målgrupp, både gällande ålder och kön. Företaget Selvins vill därför skapa produkter som passar till en bred målgrupp för undvika slit och släng av flera olika produkter. Tidigare forskning berör sällan ämnet design kopplat till målgruppens åldrar, varför teorier om barns preferenser för färger och motiv eftersöktes. Som metod användes forskning genom design. En inledande förstudie utfördes för att samla kunskap om vilka åldrar produkter på marknaden riktar sig till, vad som är viktigt att tänka på gällande mönsterdesign till barn samt vad varumärket Selvins står för. Under designprocessen användes lärdomar från förstudien samt tidigare teorier om barns färg- och motivpreferenser i olika åldrar. Det resulterade i att fyra olika mönster skapades. Dessa mönster värderades sedan i kvalitativa intervjuer med 22 barn i åldrar mellan 6-12, samt 15 föräldrar och två designers. Diskussion fördes kring resultatet av varje mönster samt faktorer som kan ha påverkat resultaten. Studien visar att ett av mönstren, som bestod av geometriska former, var omtyckt av barn i alla olika åldrar mellan 6-12 och föräldrar och designers ansåg att det passade en mycket bred åldersgrupp.

This thesis deals with an iterative user-centered IT-development project in a bank setting. The aim is to present a solution for deployment of future Internet banking for small businesses. The project features a design of IT-related concepts and ideas with a strong emphasis on scenario-based design and the usage of patterns as a documentation tool. The project plan featured an iterative framework and was carried out by a group of designers in collaboration with a reference group representing the future users of the system. This group consisted of company managers and bank employees, all from the small town of Åtvidaberg in Sweden. The method used in the development process was Scrum. A total of three sprints were completed with user meetings at the end of every sprint. In these meetings, focus groups were utilized to obtain information from the users. Throughout the process patterns were used to document important concepts and ideas as well as to create project outlines. In meetings with the reference group there was extensive usage of scenario based design. The outcome of the project was a prototype demonstrating some of the desired functions in the future software as well as a large pattern map showing the entire project as a whole with all the concepts and ideas that were discovered during the process. Patterns were successfully used for documentation as well as development and helped to enhance the communication within the group of designers. Also, scenario based design worked well in the context to bridge the gap between developers and users throughout the project.