Mikael Svanberg skrev 2003 en doktorsavhandling där han beskriver en metod för att givet ett antal olika kandidatarkitekturer välja den som på bäst sätt uppfyller den blandning av kvalitativa krav som ställs på ett system. Denna rapport innehåller en fallstudie av Svanbergs metod applicerad på en webbapplikation beställd av GreenIT. Applikationen ska tillämpa en metod för mätning och relation av ansvarsfullt företagande med ett enkätformulär. Metoden bygger på principialkomponentsanalys (PCA) och är framtagen i ett examensarbete av Helen Josefsson 2009.Svanbergs metod, ”Architechture Evaluation and Selection Method”, appliceras på den beräkningstunga PCA-modulen i applikationen i syfte att utvärdera metoden med avseende på vilken kvalitet resultatet har, hur kostnadseffektiv den är samt när den lämpar sig bäst att användas.Tre stycken kandidatarkitekturer, Layers, Pipes and Filters och Blackboard, och fyra stycken kvalitetsattribut, Effektivitet, Pålitlighet, Underhållbarhet och Säkerhet, väljs ut och används som indata i metoden som bygger på Analytisk Hierarkisk Process (AHP).Metoden visar att Layers tillhandahåller den bästa blandningen av dessa kvalitetsattribut med stor säkerhet. Svanbergs metod lämpar sig väl som beslutsstöd för arkitekturval med den mängd invariabler som använts. Men eftersom beräkningarna i jämförelserna som utförs i AHP växer kvadratiskt så bör denna process automatiseras för att vara kostnadseffektiv för större mer komplexa system.

Följande studie syftar till att undersöka hur ett genusneutralt mönster för barnkläder skulle kunna se ut med avseende på färg och motiv. Forskning genom design har använts som tillvägagångssätt, varpå olika designförslag tagits fram. För att få inblick i den rådande samhällssituationen inför designprocessen studerades bland annat teorier gällande normer, genus, färg, motiv och form. Genom en kvantitativ pilotstudie, besvarad av 100 personer, undersöktes människors föreställningar gällande färg och motiv i förhållande till kön. Då det inom den akademiska litteraturen fanns luckor kring genusneutralitet genomfördes en förstudie i form av kvalitativa intervjuer med en Art Director, en unisex-designer, två forskare samt en genuspedagog. Syftet med förstudien var att skapa kännedom kring begreppet genusneutralitet och för att skapa ett bredare underlag till designprocessen. Under designprocessen kopplades lärdomar från såväl teorier som pilot- och förstudie in, varpå fyra olika mönster skapades. För att undersöka huruvida skapade mönster kunde ses som genusneutrala genomfördes kvalitativa intervjuer med barn, vuxna, klädbutiker samt en genuspedagog. I värderingsprocessen deltog totalt 30 personer. Resultatet visar att tre av fyra skapade mönster kan ses som genusneutrala, även om ett tenderade att uppfattas som något flickigt och ett annat något pojkigt. Ett av de skapade mönstren upplevdes ej vara neutralt utan uppfattades som pojkigt. Avslutningsvis diskuteras resultatet och studien i stort.

Växande geometriska mönster ses som ett redskap för att få elever från ett aritmetiskt till ett algebraiskt tänk om mönster successivt ersätts med tal och bokstavsbeteckningar. TIMSS- rapporten från 2015 redovisar att svenska elever i årskurs 8 har dåliga resultat inom algebra och geometri men samtidigt är aritmetik ett av de starkaste områdena. Syftet är därför att undersöka vilka teorier om lärande av växande geometriska mönster som finns samt vilka arbetssätt och metoder som används i undervisning om växande geometriska mönster. Studien är en litteraturstudie, där vetenskapligt material analyseras utifrån forskningsfrågor. I denna studie består materialet av tidskriftsartiklar, konferensbidrag och en avhandling.   Resultatet visar på två skilda teorier angående hur undervisning om växande geometriska mönster ska bedrivas, hierarkisk och dynamisk undervisning. Den hierarkiska teorins ståndpunkt är att kunskap byggs från grunden och att gå från det enkla till det komplexa för att elever ska lära sig generalisera. Tvärtemot anser förespråkare för en dynamisk undervisning att elever bör tvingas generalisera redan från början. Resultatet visar också att elever har lättare att generalisera och se samband mellan formel och mönster om de får lära sig analysera det växande geometriska mönstrets delar och samband mellan figurer redan från början.

Algebra i matematik kan handla om så mycket mer än svåra ekvationer och beräkningar. I de yngre åldrarna, åk 1-3, är geometriska mönster en del av det centrala innehållet i algebra. Genom att arbeta med mönster förbereder vi eleverna inför den svårare algebran och de lär sig att uttrycka sig generellt. Många studier visar fördelarna med mönster i tidiga åldrar, exempelvis lär sig eleverna se samband och även att göra generaliseringar.   Denna studie är en läromedelsgranskning av läromedlet Favorit matematik i årskurserna 1-3. Syftet är att bidra med kunskap kring vilka matematiska förmågor eleverna ges utrymme att utveckla vid arbetet med mönster i Favorit matematik. Fokus ligger även på att undersöka vilken av mönstertyperna, upprepade mönster och växande geometriska mönster, som behandlas mest. Metoden som har använts är en tabell där mönstertyperna och förmågorna skrevs in.   Resultatet visar på brister när det handlar om arbete med mönster i Favorit matematik. Läraren måste i sin undervisning arbeta med mönster utanför läroboken för att alla förmågor ska få utrymme. Det visas inte heller på att mönster är något inom algebra utan det kopplas mestadels till andra områden i det centrala innehållet i kursplanen. De flesta uppgifterna i läroböckerna handlade om att fortsätta på ett mönster som var ett upprepat mönster. Därför kopplades merparten av uppgifterna till den första matematiska förmågan som handlar om att lösa problem och värdera sina strategier och metoder. Resultatet visar också att växande geometriska mönster inte behandlas mycket i Favorit matematik. / Algebra in mathematics is so much more than just equations and calculations. Through the primary grades in school, geometric patterns are a part of the Swedish curriculum. By working with patterns we prepare the students for the more difficult algebra to come, and they learn to express themselves generally. Many studies show the benefits with the work with patterns in the primary grades, for example students learn how to see connections and how to generalise.   This study is a teaching material study of the material Favorit matematik in the primary grades. The aim is to contribute knowledge about which mathematical abilities students are given chance to develop by working with patterns in Favorit matematik. Focus is also to study what type of pattern, of repeating patterns and growing patterns, that are more processed in the material. The method that has been used is a chart where the patterns and the abilities were written into.   The result shows flaws when it comes to patterns in Favorit matematik. The teacher has to work with this along with the material to give the students chance to explore every mathematical ability. Nor is it shown that patterns are something within the algebra, it is mostly linked to other areas from the curriculum. Mostly the exercises were about completing a pattern that was repeating, and therefore the majority of the exercises was connected to the first ability, which is about solving problems and evaluate your strategies and methods. The result also shows that growing geometric patterns is not presented as much as repeating patterns.

I denna studie är målet att arbeta fram en sport BH som ger extra stöd under sportaktivitet och samtidigt är bekväm. Företaget som har samarbetats med är en större sportkedja. De vill utöka sitt sortiment med en sport BH med en sydd kupa, där konstruktionen gör formen, då det endast i sortimentet finns sport BH i stretchtyg med formpressade kupor eller lösa vadderade kupor. En mjuk (utan bygel) BH grund har konstruerats och sytts upp och provats av i storlek 75C. Denna har sedan vidareutvecklats till en sport BH. Till hjälp för detta har gjorts en litteraturstudie om vad som viktigt för utformandet av en sport BH, och tillsammans med sportföretaget har modellen beslutats. Avprovningar på 3 personer har genomförts, först av BH grunden och sedan under produktutvecklingsfasen till en sport BH, för att säkerställa storlek och passform. Resultatet visar att vid produktutveckling från en mjuk BH till en sport BH, är det en del förändringar som måste göras. Några av dessa är bredare och vadderade axelband, plattare kupa för att stabilisera bysten och ökning av vidden för kupan. Samtidigt visar studien att BH grunden fungerade att utgå från för att konstruera en sport BH. / In this study, the goal is to make a sports bra that provides extra support during sports activity and at the same time is comfortable. The company that has collaborated with is a major sports company. They want to expand their range with a sports bra with a stitched cup, where the construction makes the shape, since only in the range is sports bra in stretch fabric with molded cups or loose padded cups. A soft (wireless) bra base has been constructed and sewn and tested for size 75C. This has been further developed into a sports bra. For knowledge, a literature study has been made, to find out what is important for the design of a sports bra, and together with the sports company, the model has been decided. Fitting of 3 people have been completed, first of the BH foundation and then during the product development phase of a sports bra, to ensure size and fit. The result shows that during product development from a soft bra to a sports bra, there are some changes that must be made. Some of these are wider and padded shoulder straps, flatter cup to stabilize the bust and increase the width for the cup. At the same time, the study shows that the BH foundation worked to start from, to make a construction for a sports bra.

Detta arbete belyser mola, ett textilt hantverk från Panama, ur en historisk kontext genom en etnografisk och fenomenologisk ansats. Uppsatsens syfte är att belysa essensen av mola som fenomen och att skapa ökad kunskap om hantverket. Detta kommer att undersökas genom följande två frågeställningar: Hur kan mola tolkas utifrån en kulturhistorisk kontext? På vilka sätt har formgivningen av mola utvecklats mellan åren 1927 och 1981?  Genom att använda metoden föremålsanalys och litteraturstudier, har frågeställningarna kunnat besvaras. Arbetet bygger framför allt på fem mola-blusar från Världskulturmuseets samlingar i Göteborg. Textilierna har studerats och analyserats på plats, samt genom litteratur.  Resultatet som framkommit är en komplex bild av ett hantverk, som är lika mycket sprunget ur en rik tradition med en stark sinnlig identitet, som ett resultat av en industriell utveckling, där större tillgänglighet till resten av världen präglat dess uttryck och formgivning.

Vad behövs för att bli en framgångsrik matematiklärare inom området algebra på lågstadiet som för många elever är ett problematiskt område? Denna systematiska litteraturstudie syftar till att synliggöra vilka lärarkunskaper som är viktiga för att bedriva framgångsrik undervisning i algebra på lågstadiet samt hur olika undervisningsstrategier inom matematikområdet kan bidra till bättre kunskapsinhämtning för elever. Studien baseras på tio vetenskapliga artiklar som kategoriserats och analyserats. Resultatet visar att lärare behöver behärska flera olika kunskaper för att undervisa på ett framgångsrikt sätt, däribland ämneskunskaper och förmåga att samtala och reflektera. En del av resultatet kring undervisningsstrategier indikerar att en kommunikativ undervisningsstrategi kan vara gynnsam för att elever ska ges möjlighet att utveckla algebraiska förmågor, om övriga förutsättningar är fördelaktiga.

This study aims to examine intertextual patterns in Greek myths regarding relationships between 35 mortal women and four male gods; Apollo, Dionysos, Poseidon and Zeus, chosen due to their many relationships with mortal women. The material consists of ancient texts from 800 B.C. to 200 A.D. to get a diachronic perspective. Intertextuality as an analysis method is used to bring out similarities and differences between the stories and the characters. A gender perspective is applied to gender roles and what was expected from a man and a woman in Greek society and how the societal values are reflected in myth.                       The analysis addresses how women were presented before the relationship with the god, their treatment in the relationship, if the relationship resulted in a child and how the women’s life turned out after the god’s presence. The results show that there are visible intertextual patterns between myths regarding the relationships between mortal women and male gods. The myths reflect the ancient patriarchal society where women are given little attention, are passive and perceived as victims. The gods and men in these myths are viewed as active, brave, strong and as superior over the women. In contrast to the strong and brave men, the study has concluded that active women can be found, although rarely, but that they were punished for stepping over the natural boundaries of active men and passive women.

Studien grundar sig på en tidigare litteraturstudie som gjorts om användandet av digitala verktyg i problemlösningsprocessen. Studien syftar till att undersöka förekomsten av innehålls- och delningsdivision i några utvalda läromedel för tidigare skolår, samt vilka variationsteoretiska mönster som går att finna i divisionsuppgifter i läromedlen. För att kunna uppfylla studiens syfte har en innehållsanalys av divisionsuppgifter i läromedlen gjorts. Ett av läromedlen som granskats är en lärobok och tre är digitala. I resultatet framkommer det att vissa läromedel innehåller en jämnare fördelning av uppgifter som framhåller innehålls- och delningsdivision medan andra läromedel främst framhåller delningsdivision. I de läromedel som främst framhåller delningsdivision finns ett stort antal divisionsuppgifter där tankestrategin är valfri. Vidare framkommer det i resultatet att de vanligast förekommande variationsteoretiska mönstren i divisionsuppgifter i läromedlen är separation och fusion. Mellan de olika läromedlen finns det en spridning i användandet av variationsteoretiska mönster i divisionsuppgifterna. Resultaten analyseras med hjälp av variationsteorin. I resultatdiskussionen reflekteras det över att ett läromedel med en ojämn fördelning av uppgifter som framhåller innehålls- och delningsdivision kan påverka undervisningen vilket i sin tur påverkar eleverna. Om eleverna endast får ta del av den ena tankestrategin kan detta ge eleverna en ensidig bild av division vilket vidare kan leda till svårigheter för dem i högre stadier. Det har också diskuterats att läraren medvetet behöver rikta elevernas uppmärksamhet mot de kritiska aspekterna av lärandeobjektet, samt att variationsteoretiska mönster möjligtvis synliggörs tydligare i en lärobok där uppgifter presenteras sida vid sida. Den slutsats till professionen studien kan bidra med är medvetenhet om förekomsten av innehålls- och delningsdivision i olika läromedel samt kännedom om att undervisningen kan behöva kompletteras med uppgifter innehållande någon av dessa tankestrategier. Vidare erbjuder studien en reflektion om användandet av digitala läromedel då flera kritiska aspekter som inte är kopplade till matematiken kan tillkomma. Slutligen bidrar studien med en upplysning till läromedelsförlagen som kan leda till eventuella korrigeringar av uppgifter eller tillägg av funktioner i de digitala läromedlen.

Skolverket (2018a) har ett obligatoriskt kartläggningsmaterial för förskoleklass som heter Hitta matematiken. Kartläggningsmaterialet syftar till att kartlägga elevers matematikkunskaper, där mönster utgör en del. I studien har enbart undervisning om mönster studerats. Studien grundar sig i en tidigare systematisk litteraturstudie som behandlar sambandet mellan mönster och algebra. Studiens syfte är att undersöka hur lärare i förskoleklass respektive årskurs 2 utformar sin undervisning om mönster. Vidare syftar studien till att undersöka vilken form av progression som sker. För att kunna besvara forskningsfrågorna har tio lärare intervjuats där intervjusvaren senare har analyserats och tematiserats. Studiens teoretiska utgångspunkt är det sociokulturella perspektivet. Analysen av resultatet indikerar att lärare utformar sin undervisning på olika sätt i förskoleklass och årskurs 2. I förskoleklass utformas undervisningen främst med laborativt material och stationsarbete medan lärare i årskurs 2 ofta utgår från läroboken och använder laborativt material som komplement. Gällande progressionen av arbetet om mönster från förskoleklass till årskurs 2 visar studiens resultat att beroende på hur lärarna utformar undervisningen sker progressionen exempelvis genom mönster i talföljder eller algebra på olika sätt.