Skolverket (2018a) har ett obligatoriskt kartläggningsmaterial för förskoleklass som heter Hitta matematiken. Kartläggningsmaterialet syftar till att kartlägga elevers matematikkunskaper, där mönster utgör en del. I studien har enbart undervisning om mönster studerats. Studien grundar sig i en tidigare systematisk litteraturstudie som behandlar sambandet mellan mönster och algebra. Studiens syfte är att undersöka hur lärare i förskoleklass respektive årskurs 2 utformar sin undervisning om mönster. Vidare syftar studien till att undersöka vilken form av progression som sker. För att kunna besvara forskningsfrågorna har tio lärare intervjuats där intervjusvaren senare har analyserats och tematiserats. Studiens teoretiska utgångspunkt är det sociokulturella perspektivet. Analysen av resultatet indikerar att lärare utformar sin undervisning på olika sätt i förskoleklass och årskurs 2. I förskoleklass utformas undervisningen främst med laborativt material och stationsarbete medan lärare i årskurs 2 ofta utgår från läroboken och använder laborativt material som komplement. Gällande progressionen av arbetet om mönster från förskoleklass till årskurs 2 visar studiens resultat att beroende på hur lärarna utformar undervisningen sker progressionen exempelvis genom mönster i talföljder eller algebra på olika sätt.

I mitt examensarbete arbetar jag med minne, plats och identitet. Mitt mål med projektet är att formgiva ett skåp med naturinspiration från Dalsland. Med mina kopplingar till Dalsland har jag tittat närmre på landskapets mönster i naturen. Temat intresserar mig för jag har under många år samlat bilder och filmer på mönster jag har sett i naturen. Dessa mönsterbildningar i naturen väcker minnen hos mig och kan väcka hos andra.  Jag hittar jag mönster i Dalsland som naturen skapat. Under examensarbete vill jag undersöka hur man kan gestalta en plats naturmönster i en möbel. Med mitt examensprojekt hoppas jag kunna uppnå nya erfarenheter till tekniker jag inte testat tidigare. Jag vill bland annat testa att CNC-fräsa som komponent till ett skåp. Samt visa de jag lärt mig under mina år på Konstfack.  På botten av Vänern har vattnet format sandbottnen till ett vågmönster. Det här sandmönstret har jag ritat upp i ett 3D-program utifrån ett fotografi som jag sedan CNC-fräst ut i MDF. Sanden ligger horisontellt på botten av Vänern, men nu har jag rest upp mönstret och satt MDF-skivorna med det frästa mönstret på ett skåp. Med examensarbetet vill jag kunna rekonstruera och hylla naturens vackra mönsterbildningar. Mitt examensarbtet är viktigt för det visar prov på en formgivningprocess jag brukar använda mig av. Mitt arbete visar hur man kan använda CNC-tekniken till möbelformgivning. Arbetet är viktigt för de visar hur mycket minnen och referenser människor kan få av ett mönster.

Taluppfattning är en grundläggande förmåga som elever behöver utveckla för att klara av matematiken. Studien har inspirerats av fenomenografin och resultatet grundar sig på kvalitativa intervjuer med elever i årskurs 1. Studien syftar till att bidra med insikt om hur elever i årskurs 1 uppfattar aspekter inom taluppfattning. I resultatet beskrivs utvalda aspekter inom taluppfattning, dessa områden rör mönster i talföljder, siffrans platsvärde och uppdelning av tal. Resultatet visar ett antal olika uppfattningar som elever har gällande dessa områden. Vid mönster i talföljder fokuserar eleverna antingen på differensen mellan varje tal i talföljden, talföljdens sista tal, mönstrets uppbyggnad eller uppåt- eller nedåträkning. Vad gäller siffrans platsvärde kunde två uppfattningar urskiljas. Den första handlade om att eleverna skrev ut talet som det låter och den andra uppfattningen innebar att eleverna hade utvecklat en god kunskap om talfakta. Vid uppdelning av tal fokuserade eleverna på talfakta, konkretisering eller att udda tal inte går att dela i två delar. Dessa olika uppfattningar är något som lärare bör uppmärksamma när undervisning planeras och genomförs. / Number sense is a basic ability that students must develop to be able to perform in mathematics. The study is inspired by phenomenography and the results are based on qualitative interviews with students in grade 1. The study aims to contribute with insight in how students in grade 1 experience aspects of number sense. The result describes selected aspects of number sense. These aspects are patterns in number sequences, the place value of numbers and decomposition of numbers. The results show several different ways of experience that students have regarding these aspects. Regarding patterns in number sequences, students focus on either the difference between each number in the number sequence, the last number of the number sequence, the structure of the pattern or counting of numbers. As for the place value of the number, two ways of experiencing could be distinguished. The first were that students wrote the numbers as it sounds and the other implies that the students have developed knowledge of number related facts. When decomposing numbers, students focused on number fact, concretization, or that odd numbers cannot be divided into two parts. These different ways of experience are something that teachers should be aware of when planning their teaching.

No description available.

Detta examensarbete baseras på förskolepersonals resonemang kring sexuella läggningar och vilka språkliga mönster samt förhållningssätt som är utmärkande i diskurserna. Utifrån forskning finns en osäkerhet kring begreppet sexuella läggningar bland förskolepersonal. Syftet med denna studie var att bidra med fördjupad kunskap om vilka resonemang som uppstår i ett samtal om sexuella läggningar med förskolepersonal. Föreliggande studies forskningsfrågor är följande: Vilka språkliga mönster uppträder när förskolepersonal samtalar om sexuella läggningar? Vilka diskurser skapas utifrån förskolepersonals förhållningssätt gentemot begreppet sexuella läggningar? Examensarbetet har utgått ifrån socialkonstruktionism då förskolepersonalens resonemang genom språket analyserades. Den kvalitativa studien genomfördes på två olika förskolor, där sammanlagt sju förskolepersonal, från båda förskolor, medverkade i form av fokusgruppssamtal. Resultatet visar på flera diskurser som förskolepersonal konstruerade under ett samtal kring olika sexualiteter. En diskurs som tillåtande, en diskurs om att inte överdriva diskursen, en diskurs som ett problematiserande förhållningssätt samt en diskurs som ett dilemma. Den sammantagna slutsatsen som föreliggande studie därför har kommit fram till blir att oavsett vilka verktyg förskolepersonalen använder för att skapa en tillåtande diskurs eller på vilket sätt deras förhållningssätt synliggörs utifrån deras resonemang, finns ändå ordet sexualitet som ett dilemma inom verksamheten.

Dagens applikationer är alltmer byggda enligt en mikrotjänstarkitektur istället för den klassiska monolitiska formen. I en mikrotjänstarkitektur har tjänster beroenden av varandra. Detta betyder att systemet måste kunna hantera situationer där dessa beroenden inte kan mötas. För att lösa de problemen som kan uppstå krävs ett felhanteringssystem som försäkrar att viktiga delar inte korrumperas eller går förlorad. Denna studie tar fram en modell på ett felhanteringssystem, och föreslår ett flertal teknologier som kan användas för en praktisk implementation av felhanteringssystemet. En fallstudie genomförs för att visa att teknologierna kan användas för att realisera modellen i en simulerad produktionsmiljö. Undersökningen föreslår en plattformsoberoende modell av Saga-mönstret som förhindrar korrumperad data, och ett återhämtningssystem som med hjälp av en meddelandekö kan återskapa förlorad data. Det framtagna felhanteringssystemet utvärderas utifrån de krav och begränsningar som ställs av beställaren, Asteria AB. Studien ger en generell lösning för de problem, som uppstår i en mikrotjänstarkitektur vid störningar och avbrott. Detta gör det möjligt att återanvända lösningen i olika kontext med minimala ändringar. / Today's applications are increasingly built according to a microservice architecture instead of the classic monolithic pattern. In a microservice architecture, services are interdependent. This means that the system must be able to handle situations where these dependencies cannot be met. To solve the problems that may arise, an error handling system is required that ensures that important parts are not corrupted or lost. This study develops a model of a fault management system, and proposes several technologies that can be used for a practical implementation of the fault management system. A case study is conducted to show that the technologies can be used to realize the model in a simulated production environment. The study proposes a platform-independent model of the Saga pattern that prevents corrupted data, and a recovery system that can recover lost data using a message queue. The developed error handling system is evaluated on the basis of the requirements and limitations set by the customer, Asteria AB. The study provides a general solution to the problems that arise in a microservice architecture in the event of disruptions and interruptions. This makes it possible to reuse the solution in different contexts with minimal changes.

Syftet med studien var att undersöka hur lärare och rektorer talar om forskning och beprövad erfarenhet utifrån frågeställningarna: Hur talar lärare om forskning och beprövad erfarenhet i svenskundervisningen och Hur talar rektorer om forskning och beprövad erfarenhet i deras roll som skolledare? Det empiriska materialet samlades in utifrån den kvalitativa metoden på två skolor i form av intervjuer med verksamma lärare i åk 1 och åk 3 och rektorer på vardera skolan. Intervjuerna spelades in och transkriberades vilket utgjorde en text på 48 sidor för diskursanalys. Bakgrundsteorin grundas på relevant litteratur och studier inom ämnet. Resultatet visar på ett gemensamt språkbruk om forskning och beprövad erfarenhet hos två lärare, två rektorer och en biträdande rektor i form av tre identifierade diskurser: Tid, Forskning och Behov som utgör en bild av skolan i dagens samhälle. Vidare visar den här studien på en konstruktion av lärares och rektorers yrkespraktik i förhållande till de rådande förändringar som skolan genomgår i dagens samhälle. Vilket är i linje med det socialkonstruktivistiska perspektivet som belyser hur människan upplever det sammanhang vi deltar i samt att verkligheten är beroende av den kulturella kontexten som är konstruerad av människan.

Denna uppsats undersöker hur naturupplevelser på en utvald plats kan omvandlas till musik i en kompositionsprocess. Den utforskar också hur denna omvandlingsprocess kan utvidga och berika en intuitiv kompositionsprocess och hur detta påverkar tonsättarens estetik. De utvalda platserna är ett strandlandskap utanför Piteå och en fjällsjö utanför Kiruna i norra Sverige. Den valda metoden inkluderar kompositionsprocessen av två musikstycken, ett för kammarensemble och ett för symfoniorkester. Kompositionsprocessens fokus har varit omvandlingen från visuella, audiella och taktila mönster, ljud och material, och integrerar även dokumentation av visuella mönster och inspelningar av autentiska ljud av nylagd havsis och dess kontakt med vatten. Skisser, laborationer med musiker, och inkluderandet av Robert Eks utvidgade klarinett med MiM-teknologi har också varit en del av kompositionsprocessen och studien. Resultatet är två komponerade stycken: Seascape Patterns för NorrlandsOperans Symfoniorkester och Ice Glyph för den nutida kammarensemblen Norrbotten NEO, både som partitur och video/ljudfiler. / This thesis investigates how nature experiences can be transformed into music in a composition process. It also explores how this transformative process can expand and enhance an intuitive composing process and investigates how this affects the esthetics of the composer. The landscapes choosen are a seashore outside Piteå, and a mountain lake area outside Kiruna in the north of Sweden. The method used have included the composition processes of two pieces of music, one for contemporary chamber ensemble and one for symphony orchestra. The focus of the composition process has been the transition from visual, auditive and tactile patterns, sounds and materials, and has incorporated documentation of visual patterns and field recordings of authentic sounds of freezing ice and water. Sketches and laborative workshops with musicians, including Robert Eks augmented clarinet with MiM technology have also been a part of the composition process and the study. The result was two composed pieces: Seascape Patterns for NorrlandsOperans Symphony Orchestra and Ice Glyph for the contemporary chamber ensemble Norrbotten NEO, both as scores and recordings/audio files.

Det här är ett designdrivet forskningsprojekt som kommer svara på frågeställningen: Hur kan man genom produktdesign bidra med mindre skärmtid för barnfamiljer vid middagsbordet? Studien baseras på användarcentrerad design och behavioral designmetoder och kommer att avgränsas till barnfamiljer med barn mellan 4-8 års ålder. Undersökningen inleds med att utforska vilka behov som finns genom intervjuer och enkäter med föräldrar och förskollärare. Design bidraget innebär att man genom behovsanpassad design utvecklar en produkt eller ett koncept som ska gynna användarna att ändra ett beteende och skapa en minskning i skärmanvändningen. Fokus ska ligga på att skapa en skärmfri stund vid middagsbordet och något som ökar konversationer. Kunskapsbidraget handlar om att belysa beteenden som skapas av en omfattande skärmtid av barn, då man ser att det blir allt vanligare med mycket skärmtid i vardagen. Bidraget blir även att ta reda på vilka slags design metoder vi kan använda för att minska skärmtid och komma med en lösning. Designbidraget i det här projektet är ett pussel som skapar en gemenskap i familjen vid matbordet. Pusslet ska ge ökad konversation vid middagsbordet och därmed skapa en gemenskap i familjen. Pusslet är utvecklat för att uppmana till att man lägger bort både Ipad och mobiler. / This is a design-driven research project that will answer the question: How can product design contribute to less screen time for families with children at the dinner table? The study is based on user-centered design and behavioral design methods and is limited to families with children between the ages of 4-8. The study will begin by exploring what needs there are through interviews and questionnaires to parents and preschool teachers. The design contribution involves developing a product or a concept through need-based design that will benefit the users by changing their behavior and create a decrease in screen-use. Focus will be on creating screen-free time at the dinner table and something that will increase conversation. The knowledge contribution is about highlighting behaviors that are created by excessive screen time by children, which is becoming more and more common in everyday life. The contribution will also be to find out what kind of design methods we can use to reduce screen time and come up with a solution. The design contribution in this project is a pussel that creates connection in the family at the diner table. The purpous of the pussel is to increase conversation at the dinner table that leads to a better family connection. The pussel is developed to encourageqqqe to put away both Ipad and mobile phones.

This thesis examines the relationship between the marginalization of ornamentationduring functionalist modernism and the effect it had on female graphic design practice.By examining the historiography from a gender and feminist theory of history Ipresent a different way of interpreting, not only the history of graphic design but alsothe concept of graphic design. This thesis does not reach a conclusive result, insteadit sets the foundation for further research and illustrates the opportunities that we asgraphic designers have to benefit contemporary graphic design by critically reviewingand redefining our history through a diverse historiography.