1 |
Nämndemannainstitutet : Garanti för rättssäkerheten eller politiskt maktmedelSkillfeldt, Patrik January 2008 (has links)
Abstract The recruiting of lay judges to the district courts is managed by the political parties. Despite repeated efforts the parties do not succeed in recruiting lay judges that reflect the structure of the inhabitants. Why not? This is the fundamental issue of this essay. This study is a multiple case study of two parties with different success in their recruiting work. The purpose is to study the process of nomination regarding lay judges at the district courts, at the latest election (2006). The study comprehends two Swedish parties at two different district courts. The ambition is to find out how important the membership population of the political parties is for the recruiting and to what extent the parties recruit lay judges outside the party. The empiric investigation mainly consists of interviews with political representatives with experience from nomination work. The investigation shows that the parties who succeed with recruiting also have a satisfactory membership population, and the other way around. Recruiting outside the party is very unusual. At the interviews information is revealed that indicates that the parties use the recruiting of lay judges as a power instrument.
|
2 |
Nämndemannainstitutet : Garanti för rättssäkerheten eller politiskt maktmedelSkillfeldt, Patrik January 2008 (has links)
<p>Abstract</p><p>The recruiting of lay judges to the district courts is managed by the political parties. Despite repeated efforts the parties do not succeed in recruiting lay judges that reflect the structure of the inhabitants. Why not? This is the fundamental issue of this essay.</p><p>This study is a multiple case study of two parties with different success in their recruiting work. The purpose is to study the process of nomination regarding lay judges at the district courts, at the latest election (2006). The study comprehends two Swedish parties at two different district courts. The ambition is to find out how important the membership population of the political parties is for the recruiting and to what extent the parties recruit lay judges outside the party. The empiric investigation mainly consists of interviews with political representatives with experience from nomination work. The investigation shows that the parties who succeed with recruiting also have a satisfactory membership population, and the other way around. Recruiting outside the party is very unusual. At the interviews information is revealed that indicates that the parties use the recruiting of lay judges as a power instrument.</p>
|
3 |
Försvarsmakten som säkerhetspolitiskt instrument : En studie om synen på det militära försvarets roll som maktmedel under kalla kriget och idagHenriksson, Kim January 2013 (has links)
Den svenska säkerhetspolitiken har genomgått stora förändringar sedan kalla kriget. Den tidigare inriktningen av alliansfrihet och neutralitet har ersatts av en solidaritetspolitik. Syftet med uppsatsen är att undersöka om synen på användning av det militära maktmedlet har förändrats i takt med den säkerhetspolitiska omställningen. Uppsatsen antar karaktären av en innehållsanalys, med utgångspunkt i den strategiska hierarkin och fyra konstruerade jämförelsedimensioner: mål, medel, metoder och hot. Två försvarspropositioner analyseras, från år 1982 och år 2008. Undersökningen visar att både hotbild och den förändrade säkerhetspolitiska inriktningen har medfört en förändrad syn på det militära maktmedlet. Försvarsmaktens exklusivitet för användning i krig har minskat, till förmån för funktionen som krishanteringsinstrument i samverkan med andra maktmedel.
|
4 |
Migration och gränsöverskridande brottslighet vid Frontex : En kvalitativ diskursanalys om mjuk och hård maktSkoglund, Anton January 2021 (has links)
The European Border and Coast Guard Agency, also known as Frontex, works with issues related to migration and transnational crime via various practical approaches such as: Multilateral cooperation, border surveillance, and information sharing. By viewing these practical approaches as means of power resources, Frontex's ways in dealing with migration and crime becomes interesting to study. Based on Joseph Nye’s theory on Soft Power, this essay focuses on discovering whether Frontex's approach to migration and transnational crime can be compared to soft or hard means of power - which of these theoretical schools is more prominent, or, are there equal aspects from both schools? Using a discourse analysis, I create themes in order to sort signs of soft power versus signs of hard power more easily in the present text material. Thus, the method regards the interpretation of the EU regulation that forms the textual basis for this study, in order to produce useful concepts that constitutes signs of means of power. The results of this study provides a variety of power resources that are similar to either soft power or hard power, that altogether allows for a nuanced view of Frontex’s activity.
|
5 |
Vargen i tabloidpressen : - En kritisk diskursanalys / The wolf in the tabloid press : - A critical discourse analysisEkblom, Marie, Janås, Maria January 2008 (has links)
<p>Sammanfattning</p><p>Vi vill med denna uppsats beskriva hur tabloidpressens väljer att presentera verkligheten kring två medieföljetonger rörande varg.</p><p>Den första sträcker sig över drygt tre år i början av 1990-talet och behandlar den riksbekanta vargtiken Ylva medan den andra behandlar två varghannar som rymde ur ett djurparkshägn på Kolmårdens djurpark vilka omskrivs under drygt en månad i början av 2007. Vi undersöker därmed två vitt skilda händelser som utspelar sig med drygt 14 års mellanrum. Under den första följetongen var människor inte så vana vid varg i det vilda, kanske även påverkade av folklore i attityderna till varg. Under den andra följetongen har vargen som djur till viss del tagit sig in i människors medvetande och de flesta vet att det förekommer varg i Sverige, trots att dessa individer var domesticerade och ursprungligen kom från fångenskap innan de rymde.</p><p>Då vargen är ett mytomspunnet och debatterat rovdjur (de flesta människor har någon åsikt om varg) fann vi det intressant att studera vilken bild som cirkulerar i tabloidpressen.</p><p>I och med att vi använder oss av teorier kring den sociala konstruktionen av verkligheten, semiotik samt (ideologi)kritisk diskursanalys anser vi oss rama in väsentliga delar i vår undersökning.</p><p>Genom att ställa dessa teorier gentemot de fakta som finns tillgänglig om vargen som biologisk och fungerande varelse kan vi tolka tabloidpressens intentioner ur ett ideologikritiskt perspektiv.</p><p>Vi diskuterar kring sättet medierna (Aftonbladet och Expressen) konstituerar vår verklighet. Dels genom ordval som ibland kan kopplas till folklore som noanamnen vilka personifierar individer i artikelföljetongerna men också genom semiotiska förtecken samt vilka aktörer som tillåts träda fram. Slutligen något om vilka dolda ideologier (exempelvis medias makt gentemot läsare och lagstiftning) som kan finnas i bakgrunden.</p><p>När det gäller resultatet fick vi tydligt motbevisat att ytterligheterna (aktörerna – klart pro respektive klart kontra varg) inte framträdde som frontfigurer i följetongerna. Vidare väntade vi oss i resultatet mer framträdande negativa konnotationer i framställandet av vargen. Negativa konnotationer fann vi, men inte så synliga som vi hade förväntat oss.</p> / <p>Abstract</p><p>With this essay we aim to describe how the tabloid press chooses to show the reality around two separated serial articles concerning wolves.</p><p>The first serial takes place in the beginning of the 1990th and involves an uncultivated female wolf in Wermland – famously known as Ylva. The second serial takes place in the spring 2007 during a month’s time concerning two male wolves that escaped from Kolmårdens zoo. Both occasions are separated in time and have 14 years in between.</p><p>During the first serial of articles we assume that common people weren’t used to uncultivated wolves. Maybe they were also effected by folklore in their attitudes to wolf. During the second serial of articles, concerning wolves, the animal has become more integrated in peoples minds and most people know that it occurs wolves in Sweden. Even though these two particular individuals were domesticated when they escaped. We found it interesting to examine how the tabloid press illustrate the wolves, because almost everyone has an opinion about wolf.</p><p>The theories we use involves how the reality are constructed, semiotics and (ideological) critical discourse analysis. These theories, we believe, frames essential parts in our examination. By putting these theories against facts about the wolf as an animal we can interpret the tabloid presses intentions from an ideological critical perspective. Our discussion is about how the media (Aftonbladet and Expressen) constitutes our reality, through choices of words that sometimes can be connected to folklore. For example personalizes the individuals in the serials, by giving them so called “noanamn”, but we can also interpret through the semiotics sign and the operators that are aloud to “step forward”.</p><p>Finally we examine which ideologies (for example media’s power against readers and legislation) are hidden in the context. Our result of this examination clearly shows that the persons with extreme opinions (operators – clearly pro or contra) weren’t frontfigures in the papers articles. We expected to find more salient negative connotations about wolves. We found negative opinions, but not as visible as we had expected.</p>
|
6 |
Vargen i tabloidpressen : - En kritisk diskursanalys / The wolf in the tabloid press : - A critical discourse analysisEkblom, Marie, Janås, Maria January 2008 (has links)
Sammanfattning Vi vill med denna uppsats beskriva hur tabloidpressens väljer att presentera verkligheten kring två medieföljetonger rörande varg. Den första sträcker sig över drygt tre år i början av 1990-talet och behandlar den riksbekanta vargtiken Ylva medan den andra behandlar två varghannar som rymde ur ett djurparkshägn på Kolmårdens djurpark vilka omskrivs under drygt en månad i början av 2007. Vi undersöker därmed två vitt skilda händelser som utspelar sig med drygt 14 års mellanrum. Under den första följetongen var människor inte så vana vid varg i det vilda, kanske även påverkade av folklore i attityderna till varg. Under den andra följetongen har vargen som djur till viss del tagit sig in i människors medvetande och de flesta vet att det förekommer varg i Sverige, trots att dessa individer var domesticerade och ursprungligen kom från fångenskap innan de rymde. Då vargen är ett mytomspunnet och debatterat rovdjur (de flesta människor har någon åsikt om varg) fann vi det intressant att studera vilken bild som cirkulerar i tabloidpressen. I och med att vi använder oss av teorier kring den sociala konstruktionen av verkligheten, semiotik samt (ideologi)kritisk diskursanalys anser vi oss rama in väsentliga delar i vår undersökning. Genom att ställa dessa teorier gentemot de fakta som finns tillgänglig om vargen som biologisk och fungerande varelse kan vi tolka tabloidpressens intentioner ur ett ideologikritiskt perspektiv. Vi diskuterar kring sättet medierna (Aftonbladet och Expressen) konstituerar vår verklighet. Dels genom ordval som ibland kan kopplas till folklore som noanamnen vilka personifierar individer i artikelföljetongerna men också genom semiotiska förtecken samt vilka aktörer som tillåts träda fram. Slutligen något om vilka dolda ideologier (exempelvis medias makt gentemot läsare och lagstiftning) som kan finnas i bakgrunden. När det gäller resultatet fick vi tydligt motbevisat att ytterligheterna (aktörerna – klart pro respektive klart kontra varg) inte framträdde som frontfigurer i följetongerna. Vidare väntade vi oss i resultatet mer framträdande negativa konnotationer i framställandet av vargen. Negativa konnotationer fann vi, men inte så synliga som vi hade förväntat oss. / Abstract With this essay we aim to describe how the tabloid press chooses to show the reality around two separated serial articles concerning wolves. The first serial takes place in the beginning of the 1990th and involves an uncultivated female wolf in Wermland – famously known as Ylva. The second serial takes place in the spring 2007 during a month’s time concerning two male wolves that escaped from Kolmårdens zoo. Both occasions are separated in time and have 14 years in between. During the first serial of articles we assume that common people weren’t used to uncultivated wolves. Maybe they were also effected by folklore in their attitudes to wolf. During the second serial of articles, concerning wolves, the animal has become more integrated in peoples minds and most people know that it occurs wolves in Sweden. Even though these two particular individuals were domesticated when they escaped. We found it interesting to examine how the tabloid press illustrate the wolves, because almost everyone has an opinion about wolf. The theories we use involves how the reality are constructed, semiotics and (ideological) critical discourse analysis. These theories, we believe, frames essential parts in our examination. By putting these theories against facts about the wolf as an animal we can interpret the tabloid presses intentions from an ideological critical perspective. Our discussion is about how the media (Aftonbladet and Expressen) constitutes our reality, through choices of words that sometimes can be connected to folklore. For example personalizes the individuals in the serials, by giving them so called “noanamn”, but we can also interpret through the semiotics sign and the operators that are aloud to “step forward”. Finally we examine which ideologies (for example media’s power against readers and legislation) are hidden in the context. Our result of this examination clearly shows that the persons with extreme opinions (operators – clearly pro or contra) weren’t frontfigures in the papers articles. We expected to find more salient negative connotations about wolves. We found negative opinions, but not as visible as we had expected.
|
7 |
Vansinne, makt och frihet : En jämförelse mellan "The yellow wallpaper" och Monster i terapi / Madness, power and freedom : A comparison between "The yellow wallpaper" and Monster i terapi [Monsters in therapy]Lindroth, Eva January 2020 (has links)
No description available.
|
8 |
Sveriges åtgärder mot det ryska militära hotet tre försvarsinriktningsperioder åren 2005-2020; balansering mot hotet eller inte? : En teoriprövande fallstudie av Stephen Walts hotbalanseringsteori, respektive Randall Schwellers teori om underbalanseringHård af Segerstad, Per January 2020 (has links)
Risken för krig ökar om stater inte vidtar åtgärder mot hot från andra stater. Samtidigt finns en otydlighet i form av att forskare har kommit till delvis kontrasterande slutsatser om vad stater verkligen gör när de utsätts för militära hot. Två välkända teorier på området säger emot varandra. Stephen Walts teori säger att stater rustar militärt och ingår allianser för att stå emot hotande stater-de hotbalanserar. Randall Schwellers teori kontrasterar mot detta och säger att staters inrikes motstånd mot att satsa på sitt militära försvar många gånger leder till att de inte hotbalanserar på ett effektivt sätt- de underbalanserar. Båda teorierna har av efterföljande forskare kritiserats men även fått stöd. Denna studie använder tidigare forskning om de två teorierna för att pröva dem på ett sätt som tar hänsyn till kritiken i denna. Adam Liffs analysverktyg används därför att mäta åtgärder som vidtas i fallet Sverige mot det ryska militära hotet. Studiens visar att de prövade teorierna får stöd på olika sätt. Sverige hotbalanser genom att vidta åtgärder för att stå emot de Rysslands offensiva militära kapaciteter först efter att den ryska ledningens intentioner uppfattas som skadliga för Sveriges intressen. Underbalanseringsteorin får starkast stöd genom Sverige att inte ingår bindande försvarsöverenskommelser.
|
9 |
Tystnaden: Makten, rösten och talet : En analys av tystnaden som kontrollinstrument i Vegetarianen och brun flicka drömmer / Silence: Power, voice and speech : An analysis of silence as an instrument for control in The Vegetarian and brown girl dreamingGuldbacke Lund, Linnéa January 2018 (has links)
Silence, voice and power are the main themes in this essay. The purpose is to analyze how the silence is used as an instrument for control, and how it can be used strategically to take power, but also as a resistance against the power. The novel The Vegetarian by Han Kang and the autobiography novel on verse, brown girl dreaming by Jacqueline Woodson are the core of this essay. This essay focuses on how the characters break the silence, and how they use the silence strategically to find their voice in a society that systematically works to keep women, children and men silent. The silence works in specific ways in all kinds of situations, to explore the complexity of the power dimensions a comparative analysis allows the themes to emerge and enlighten each other’s diversity. With help from Rebecca Solnit in Alla frågors moder, Audre Lorde in Your silence will not protect you and Michel Foucault’s Diskursens ordning, among other voices, the essay aims to search for how the silence can work as a strategy and what it means to speak. The essay shows how the oppressing silence is broken in brown girl dreaming, and how the voice becomes the power, but also how the silence was used in the African-American Civil Rights Movement as an act of resistance. The essays also analyze the female main character in The Vegetarian, who makes a journey from an oppressed woman where the patriarchal men violate her silence and forcing her to speak, to an existence where silence, life and growth thrives. The silence has its own language and sometimes, it’s louder than words.
|
Page generated in 0.0427 seconds