I förskolans styrdokument framgår det tydligt att inget barn får utsättas för kränkande behandling. Kränkande behandling är enligt skollagen ett beteende som utan att vara diskriminerande, kränker ett barn eller en elevs värdighet. Syftet med denna studie var att utveckla kunskap om förskolepersonals uppfattningar om sitt agerande vid kollegors kränkningar av barn i den dagliga verksamheten. Studien baseras på kvalitativa, semistrukturerade intervjuer. Resultatet visar att det är svårt att definiera begreppet kränkande behandling. Två kategoriseringar av kränkningar är tydligt framträdande, grova och subtila. Det framgår även att alla informanter är eniga om att de alltid skulle ingripa till barnets försvar om barnet utsätts för kränkande behandling av grov karaktär. När det gäller subtila kränkningar har det visat sig vara färre som t.ex. kan ge exempel på situationer där de ingripit. Avsaknaden av en gemensam definition av kränkande behandling är enligt studien den främsta orsaken till ett icke-agerande. Detta leder också till att förskolepersonal tvekar inför sin egna professionella bedömning av situationen.

Polisen är en organisation som har till syfte att förebygga brott samt upprätthålla en ordning och trygghet i samhället, därav erhåller polisen vissa befogenheter inom arbetet för att kunna uppfylla sitt syfte. Dock så framkommer det i nyhetsartiklar samt media att vissa poliser missbrukar dessa befogenheter och använder den makten de har på ett negativt sätt. Denna studie har till syfte att undersöka svenska polisers upplevelser samt tankar kring maktmissbruk inom polisen. Metoden som användes för denna studie var en kvalitativ metod i form av semistrukturerade intervjuer med 4 poliser i Västra Götaland. I resultatet framkom det att polisen vanligtvis går in i en roll för att arbeta på ett professionellt sätt och inte låta sig påverkas, dock så blev det uppenbart att vissa poliser vid vissa tillfällen kan ta saker personligt vilket kan leda till eskalerande situationer. Det framkom av resultatet att eskalerande situationer kan leda till maktmissbruk från polisens sida men även att det kan röra sig om ett bekantskap sedan tidigare mellan polisen och den eventuella brottslingen.

Uppsatsen behandlar och belyser problemen som uppstår ur föräldrars upplevelse av socialsekreterares maktmissbruk i myndighetsutövning. Studiens syfte var att med hjälp av en fenomenologisk ansats och sju halvstrukturerade kvalitativa intervjuer, utforska ovan nämnda upplevelse och dess eventuella följder hos föräldrar till barn som har befunnit/befinner sig i den svenska sociala barnavården. Analysen visade att upplevelsen uttrycktes i form av kraftiga känslor av negativt slag såsom förtvivlan, ilska, vanmakt, hjälplöshet o.s.v. Därmed följde psykiska -, fysiska -/ psykosomatiska - och psykosociala besvär som tenderade att eskalera i ärendets olika faser. Konklusionen blev att upplevelsen av socialsekreterares maktmissbruk i myndighetsutövning påverkade samtliga aspekter i föräldrarnas liv, främst negativt. Detta frambringade destruktiva följder som i sin tur förvärrades med en fortsatt upplevelse av maktmissbruk, där undantaget var de psykosociala följderna som i ett fall tenderade att minska i samband med att ärendet avslutades.

Transpersoner är en särskilt utsatt grupp i asylprocessen som ofta blir misstrodda och diskriminerade av myndigheter. De tvingas bevisa sin könsidentitet utifrån stereotypa uppfattningar om transpersoner. Upplevs de inte som trovärdiga nekas de asyl och utvisas. Syftet med denna studie är att med hjälp av intersektionalitet, queerteori och begreppet performativitet undersöka hur asylsökande transpersoner upplever bemötandet från Migrationsverket och huruvida deras rättigheter tas tillvara på. Resultatet bygger på semistrukturerade intervjuer som analyserats utifrån kvalitativ innehållsanalys. Av resultatet framgår att transpersoner möts av heteronormativa antaganden, inskränkthet och okunskap från Migrationsverket. Orsaker till flykt från ursprungslandet återskapas ofta i asylprocessen genom upplevelser av förtryck. Erfarenheter av transfobi och rasism i asylprocessen är vanliga och deltagarna lyfter tydliga brister hos Migrationsverket gällande förutsättningar för att uppnå krav som ställs på den asylsökande. Migrationsverket har otydliga riktlinjer, ger dubbla budskap i form av krav på tung bevisbörda och samtidiga uppmaningar att dölja könsidentiteten. / <p>2018-06-05</p>

Tidigare forskning gör gällande att arbetsvillkoren för socialarbetarna har försämrats över tid, med avseende på arbetsbörda, stress och klientkontakt. Denna studie är en kvantitativ enkätstudie med 162 socialarbetare som arbetar eller har arbetat med barn där myndighetsutövning förekommer. Studien avser att undersöka hur socialarbetarna upplever sin arbetsmiljö, känsla av stress i yrket samt hur de förhåller sig till den tid som ges för möten med barn. Vidare utforskas hur möten med barn påverkas av socialarbetarnas arbetsmiljö och eventuella stress. Resultaten visar att socialarbetarna är stressade och upplever arbetsbördan som tung. Stridande mot tidigare forskning framkommer att socialarbetarna är lika positiva som negativa till de förändringar som skett inom organisationen. Mer tid för klientkontakt önskas av 98 % av respondenterna. Studien visar ett samband mellan brist på tid till att möta klienter och stress. Det finns också ett samband mellan stress och felaktigt fattade beslut. Den största faktorn som bidrar till felaktiga beslut är underlagsbrist. Studien visar att 17 % av socialarbetarna upplever maktmissbruk inom organisationen ofta eller dagligen. Studien sluter sig till att de som förlorar mest på de förändringar som skett inom organisationen är de som socialarbetarna strävar efter att hjälpa; barnen. / Research suggests that working conditions for social workers have deteriorated over time, with regard to workload, stress and client contact. This study is a quantitative survey with 162 social workers. The study aims to investigate how social workers experience their working environment and their sense of stress in the profession and how they relate to the amount of time given for meetings with children. Results show that the social workers are stressed and experience the workload too heavy. Contradictory to previous research this study reveals that social workers are as positive as negative to changes that have taken place within the organization. More time for client contact is desired by 98% of the respondents. The study finds a connection between lack of time to meet clients and stress. There is also a correlation between stress and wrongly made decisions. The biggest factor contributing to incorrect decisions is lack of background information of the child. The study show that 17% of the social workers have experienced abuse of power within the organization frequently or daily. The study concludes that those who suffer most from the changes that have taken place within the organization are those that the social workers strive to help; children.

Syftet med studien var att utifrån ett medarbetarperspektiv undersöka sambandet mellan arbetstillfredsställelse och ledares utövande av härskartekniker. Dessutom studerades vilka härskartekniker som av medarbetare upplevdes mest förekommande från ledare. Genom en enkätundersökning studerades arbetstillfredsställelse i förhållande till härskarteknikerna osynliggörande, förlöjligande, undanhållande av information, dubbelbestraffning och påförande av skuld och skam. Resultatet visade en negativ korrelation mellan härskartekniker och arbetstillfredsställelse. En multipel regressionsanalys visade att förlöjligande starkast predicerade arbetstillfredsställelse. En ANOVA följt av ett post-hoc testvisade att osynliggörande upplevdes mest frekvent. Slutsatsen var att ledares användande av härskartekniker primärt har en negativ effekt på medarbetarens arbetstillfredsställelse, och att det därmed bör finnas ett organisatoriskt intresse i att uppmärksamma och arbeta förebyggande med härskartekniker. / The purpose of this study was to investigate the relationship between job satisfaction and leaders’ practices of master suppression techniques from an employee perspective. Further, the master suppression techniques most frequently experienced were studied. A survey was conducted to investigate job satisfaction in relation to following master suppression techniques; making invisible, ridicule, withhold information, double bind andheap blame/put to shame. Results showed that there was a negative correlation between job satisfaction and master suppression techniques. A multiple regression showed that the strongest predictor for job satisfaction was “ridicule”. Furthermore, an ANOVA followed by a post-hoc test showed that the master suppression technique “making invisible” was used most by leaders based on employees’ experience. In conclusion, master suppression techniques overall have a negative effect on employees’ job satisfaction. Therefore, there should be an organizational interest in noticing and working preventively with master suppression techniques.

Vårt syfte med uppsatsen har varit att lyfta fram ungdomarnas egna ord av att befinna sig inom Statens institutionsstyrelses vård i Sverige. För att få en djup och beskrivande bild har vi använt oss av en kvalitativ forskningsmetod och analyserat vårt material utifrån en tematisk analys av texterna i boken ”Kärlek + Lycka + Svek= Tårar”, utgiven 2017 av Statens institutionsstyrelse där ungdomar delar med sig av sina erfarenheter av livet på ett SiS-hem. Den tematiska analysen resulterade i tre huvudteman, ”att inte vara delaktig i sitt eget liv”, ”ett kontrollerat liv” och ”jag räcker inte till”. Resultatet har analyserats utifrån tidigare forskning och Goffmans teori om totala institutioner samt teorier kring maktperspektiv. I studien fann vi samband mellan Goffmans teori och ungdomarnas texter. Resultatet visar på hur Goffmans teori om totala institutioner är relativt omfattande inom tvångsvården och synnerhet inom statens institutioner. / The objective of our essay was to highlight the personal accounts of young people receiving care provided by the Swedish National Board of Institutional Care. In order to give an in-depth, descriptive impression, we used a qualitative method of research and analysed our material on the basis of a thematic analysis of accounts in the book Kärlek + Lycka + Svek= Tårar(Love + Happiness + Deceit = Tears), published in 2017 by the Swedish National Board of Institutional Care where young people in their texts share their experience of a life on correction facilities. This thematic analysis culminated in three main themes: “Not playing a part in your own life”, “A controlled life” and “I’m not good enough”. The result has been analysed on the basis of previous research and Goffman’s theories on total institutions, as well as perspective of power. In the study, we established a link between Goffman’s theories and the young people’s accounts. The findings demonstrate that Goffman’s theories on total institutions are relatively widespread in compulsory care, in particular within state-run institutions.