Refugee resettlement to the United States has decreased tremendously since 2017. This study investigates whether, and how, resettlement and health organization in New York are facilitating the distribution of health resources and how they are integrating refugees into becoming self-sufficient in the United States. Refugees have a right to many resources upon arrival in the United Stated especially health resources. Through case studies, this thesis examines two organizations contribution to changing the health status of refugees and the strategies that they implement to help refugees. Findings show that both organizations examined contribute to assist refugees to improve access to the health care. Findings also reveal many strategies for the facilitation of integration, the most prominent factor being interaction between organizations and refugees upon resettlement.

Den ökande globaliseringen bidrar till en kulturell mångfald i vården. Det finns få tidigare studier om ledarskap från mångkulturella arbetsplatser i Sverige och för att möjliggöra ett hållbart ledarskap av en hållbar mångkulturell arbetsplats behöver framgångsfaktorer i ledarskapet identifieras. I syfte att undersöka vilka upplevelser och erfarenheter vårdens chefer har av att leda mångkulturella medarbetargrupper har en kvalitativ intervjustudie genomförts. Totalt intervjuades 8 chefer från två olika sjukhus. Det insamlade materialet har transkriberats, analyseras och kategoriseras genom innehållsanalys (Elo & Kyngäs 2008). Resultatet visar att ledarskapet anpassades både utifrån individen och medarbetarens kulturella bakgrund. Det var främst språket som de intervjuade cheferna anpassade, men även på vilket sätt de kommunicerade med medarbetarna. Fördelar identifierades med en mångkulturell arbetsplats då personalen kunde tolka åt patienter och förmedla kunskap om kultur i medarbetargruppen. Informanterna upplevde inte att konflikter i medarbetargruppen härrörde från kulturella aspekter men däremot att missförstånd relaterade till språkförståelse kunde skapa konflikter. En förklaring till detta resultat kan vara att informanterna upplever det mer socialt accepterat att diskutera språkliga orsaker till konflikter än kulturella orsaker. Cheferna saknade stöd och utbildning i mångkulturellt ledarskap och uppgav att de fått kunskap genom erfarenhet och lärt av tidigare misstag. Författarna tror att cheferna kan få stöd genom mentorskap för att utveckla ett hållbart ledarskap och att färre misstag då skulle behöva begås. En organisatorisk tydlighet med regler och värdegrund ses också som viktiga för ett hållbart ledarskap.

I Sverige har det i många år rapporterats från olika arbetsgivare att bristen är stor på sjuksköterskor inom vården då det är svårt att rekrytera både nyutexaminerade och erfarna sjuksköterskor. Hela nio av tio arbetsgivare uttrycker stora svårigheter med att rekrytera sjuksköterskor. Nio av tio sjuksköterskor utbildar sig till sjuksköterska i syfte att arbeta med att hjälpa människor, och upplever detta som meningsfullt. Varför sjuksköterskor väljer att lämna sin arbetsplats eller väljer att helt sluta som sjuksköterskor beror på många olika skäl, så som överansträngning/utbrändhet, låg lön, bristande chefskap/organisation, bristande arbetsvillkor samt personlig utveckling. Södra Älvsborgs Sjukhus (SÄS) ligger i Borås och har under de senaste åren haft problem med att behålla och rekrytera sjuksköterskor. Detta har inneburit att sjukhussängar och hela avdelningar har fått stängas. Syftet med studien var att ta reda på av vilka orsaker har grundutbildade sjuksköterskor på SÄS 2017 valt att avsluta sin anställning på sjukhuset? Studien är en tvärsnittsstudie med kvantitativ ansats och syftar till att ge klarhet i varför sjuksköterskor väljer att avsluta sin anställning på SÄS. Studien visar att orsakerna till att så många sjuksköterskor som slutat på SÄS under perioden 2017 i första hand beror på hög arbetsbelastning, tungt arbete, samt att sjuksköterskorna upplevde att deras arbetsområde låg utanför deras kompetens. Näst största anledningen till att sjuksköterskorna slutade var upplevelsen av låg lön/löneutveckling och arbetstider.

Övervikt och fetma är ett stegrande globalt problem och dess följdsjukdomar riskerar att ge negativa konsekvenser både på individ- och samhällsnivå. Högt blodtryck, höga blodfetter och högt blodsocker är endast en del av de konsekvenser dessa tillstånd för med sig. Att gå ned i vikt handlar inte enbart om kost- och motionsvanor utan beror till stor del på individens motivation. Vad som motiverar en patient är individuellt men sjuksköterskans bemötande är för drabbade patienter betydande och i vissa fall avgörande. Syfte: Studiens syfte var att belysa vuxna patienters och allmänsjuksköterskans upplevelser av faktorer som motiverar patienten i en viktnedgångsprocess.Metod: Studien är en kvalitativt utförd litteraturstudie baserad på vetenskapliga artiklar. Studien har utgått från en induktiv ansats där författarna använt en manifest innehållsanalys för dataanalys. Resultat: Patienternas motivationsfaktorer skiljde sig åt men gemensamt för många var problematiken att bibehålla motivationen över tid. Motivationsfaktorerna delades in i fyra kategorier där patienter som ansåg sjuksköterskan och vårdprofessionen spela en väsentlig roll blev framträdande. Slutsats: Patienter med övervikt och fetma vet ofta hur de borde gå tillväga för att gå ned i vikt, och framförallt hur de inte borde göra. Trots detta ökar övervikt och fetma i samhället. Med vetskapen att livsstilsförändringar kräver motivation behöver sjuksköterskan delvis skifta sitt fokus från kost- och livsstilsrekommendationer till förmån för ett mer individanpassat förhållningssätt fokuserat på att motivera patienterna.

Bakgrund: Det finns omfattande belägg om nutritionens betydelse för äldres hälsa och livskvalitet. För äldre patienter som bor på äldreboenden förekommer undernäring och ofrivillig viktnedgång vilket kan leda till ökade komplikationer såsom fall, trycksår och dödlighet.Syfte: Syftet i denna uppsats består av två delar. Syfte i det genomförda förbättringsarbetet: Att alla patienter på Solgården erbjuds bästa möjliga förutsättningar för att inta en god och näringsriktig kost. På lång sikt är målet att alla patienter ska ha ett gott nutritionsstatus. Syftet med studien av förbättringsarbetet: var att beskriva om och i så fall på vilket sätt personalen upplevde att förbättringsarbetet resulterade i förbättringar (i vården) för personer med demenssjukdom samt beskriva hur personalens erfarenheter av förbättringsarbetet kan bidra till förbättrad nutritionsvård för personer med demenssjukdom.Metod: Förbättringsarbetet genomfördes utifrån Nelson, Batalden och Godfreys (2011) Improvement ramp. I studien användes fallstudie med kvalitativ, induktiv metod och datainsamlingen bestod av intervjuer.Resultat: Förbättringsarbetets resultat visade att andelen mellanmål som innehöll tillräckligt mycket kalorier ökade och att journalförda viktuppföljningar gjordes i högre utsträckning. Studiens resultat bestod av fem kategorier som beskrev erfarenheter av förbättringsarbetet och på vilket sätt det upplevdes ha resulterat i förbättringar för patienterna.

2011 skrevs den nationella värdegrunden i socialtjänstlagen. Med denna bestämmelse skulle det bli tydligare med de etiska normer och värden som skulle ligga till grund för vård-och omsorgen i Sverige. Värdegrundens innehåll handlar om att Sveriges äldreomsorg skall inriktas så att den äldre får leva ett värdigt liv och känna välbefinnande. Den nationella värdegrunden har nu varit aktiv i åtta år och frågan är om omvårdnadsarbetet genomsyras av dess innehåll gentemot brukaren? Syftet med studien var att undersöka om brukaren anser att beviljade insatser samt dess utförande genomsyras av den nationella värdegrunden. Analysen av framarbetat material har gjorts med kvalitativ innehållsanalys med grund i semistrukturerade intervjuer. I analysen framträdde tre huvudkategorier; välbefinnande, bemötande och självbestämmande. Med efterföljande nio underkategorier; trygghet, god vård, engagerad personal, attityd, kompentens, lyhörd, delaktighet, individanpassning och kontroll. Utifrån dessa kategorier påvisades att graden av delaktighet och självbestämmande hos brukarna varierade. Resultatet visar på att brukaren helst vill välja vilka av omvårdnadspersonalen som skall utföra insatserna. I diskussionen förs fram att respondenterna upplever att de inte alltid är delaktiga i hur och när insatser utförs.

Bakgrund och syfte: I svensk sjukhusvård har arbetet med att införa Lean eller Lean- inspirerade system pågått under de senaste årtiondena. Detta har inte varit helt problemfritt då Lean ursprungligen kommer från industrin och innehåller terminologi och tankesätt som speglar varuproduktion. Många anställda inom vården har svårt att ta till sig att deras arbetsplats skall ses som en produktionsenhet vilket kan försvåra implementeringen i verksamheten och det är inte heller självklart att det blir någon förbättring efteråt. Syftet med vår studie har varit att studera forskning och annan litteratur om effekterna av Lean-implementering i svensk sjukhusvård och vad det gett för resultat. Metod: Arbetet är genomfört som en litteraturstudie över tillgänglig forskning och litteratur som beskriver direkta effekter av Lean i svensk sjukhusvård. Resultaten är kategoriserade utifrån vilket område av verksamheten som påverkats. Resultat: En väl genomförd implementering av konceptet visar sig ha i huvudsak positiva effekter på väntetider för vård, genomloppstider för patienter, en smartare resursanvändning, förbättrat samarbete, minskad stress och ett bättre upplevt ledarskap. Resultaten visar också att en mindre lyckad implementering kan skapa en större förändringsrelaterad stress och högre personalomsättning samt att det finns en risk för suboptimering om enheter genomför förändringar isolerat från andra. Diskussion: Att Lean kan ha positiva effekter på arbetsplatsen anses vara väl underbyggt inte bara i denna sammanställning utan även i annan forskning. Utmaningen ligger snarare i införandet och strategier för detta då nästan hälften av alla organisationer som försöker sig på ett Lean-inspirerat förbättringsarbete misslyckas med att hålla det vid liv. En framgångsrik implementering kräver förankring i organisationens mål och visioner, uthållighet och en god systematik. Annars riskerar verktygen att bli en pålaga för en redan pressad personal och stjälpa snarare än att hjälpa organisationen.

Behovet av hälso- och sjukvården är större än resurserna, och patientens vårdbehov samt tillgången till tider påverkar om patienten får vård i tid. Schemaläggningen på vårdcentralen är viktig och för att kunna optimera tillgängligheten för patienterna krävs studier av patienternas behov utifrån en medicinsk bedömning. Genom att undersöka patienternas medicinska behov av tider samt hur många patienter som kunnat erbjudas den tiden som de bedömts behöva skapas en bild av behovet och tillgängligheten på vårdcentralen. Syftet med studien är att undersöka vårdcentralens tillgänglighet och förmåga att möta patienternas medicinska behov. Mätningen genomfördes via enkät under en vecka på två vårdcentraler, en i norra Sverige och en i södra Sverige, där behovet av vårdkontakt enligt medicinsk bedömning utfördes samt registrering av faktisk bokning. Samtliga yrkeskategorier på vårdcentralen ingick i mätningen men koncentrerades till att studera tillgänglighet till läkare och sjuksköterskor. Även en öppen fråga lämnades ut till sjuksköterskorna för att få deras bild av hur tillgänglighet kunde optimeras. Resultatet visar en klar bild över att läkarna har svårare att uppfylla vårdgarantin där patienten ska erbjudas en tid inom sju dagar medan sjuksköterskorna som inte omfattas av vårdgarantin visar ett bättre resultat och de som bedömdes behöva en tid till sjuksköterska inom sju dagar fick det.

Bakgrund: Att ha en god munvård är en viktig del av människans känsla av hälsa och välbefinnande. Många som bor inom äldreomsorgen behöver få hjälp med att sköta sin dagliga munvård. Detta ställer krav på den personal som är ansvariga inom omvårdnadsarbetet. Studier visar dock på att munvården i dagens äldreomsorg är bristfällig, samt att munvården som omvårdnadsåtgärd ofta prioriteras bort av sjuksköterskan. Syfte: Undersöka allmänsjuksköterskors erfarenheter av att arbeta med munvård på äldreboenden. Metod: En kvalitativ intervjustudie baserad på fem semistrukturerade intervjuer. Intervjuerna analyserades med en kvalitativ innehållsanalys enligt Danielsson (2012). Resultat: I resultatet presenteras fyra kategorier som visar hur allmänsjuksköterskan upplever munvården inom dagens äldreomsorg på äldreboenden: Personalens kunskaper inom munvård, Sjuksköterskans yrkesroll, Sjuksköterskans arbetsfördelning samt DelaktighetSlutsats: Munvården prioriteras idag ofta bort i jämförelse med andra omvårdnadsåtgärder. För att kunna förbättra munhälsan på äldreboenden krävs det att allmänsjuksköterskan och övrig omvårdnadspersonal får mer utbildningar inom munvård. Det krävs också en fortsatt bra kommunikation och samarbete mellan de yrkesgrupper som har hand om munvården.

En ledare som kan engagera en arbetsgrupp och att känna arbetsglädje inspirerar medarbetare att arbeta mot gemensamma mål. Syftet med studien är att undersöka om och hur ledarskapsstil och ledarens empatiska förmåga har betydelse för medarbetares arbetsengagemang inom vård och omsorg. Som metod valdes kvalitativ metod och innehållsanalys. För att komma medarbetare inom vård och omsorg nära intervjuades sju personer från korttidsboende, äldreboende och sjukhus i västra och södra Sverige. Resultatet presenterades i form av tre teman. De tre teman är ledarskapsstil, hållbart medarbetarskap och närvarande ledare. Informanterna lyfte fram den empatiska förmågan hos ledaren, att se alla som individer, lyssna och vara lyhörd som viktiga egenskaper. Resultatet visar att kompetensutveckling hos den enskilda medarbetaren bidrar till ett ökat engagemang. Närvarande ledarskap beskrivs av informanterna som betydelsefullt för engagemanget genom måltydlighet och gemensam värdegrund. Skillnader mellan medarbetare som arbetar inom de olika huvudmännen, kommun och landsting, är att möjligheten till kompetensutveckling och en god löneutveckling upplevs som av större betydelse för medarbetare inom landsting. Dessutom framfördes att de ekonomiska förutsättningarna för kompetensutveckling skiljer sig mellan kommunal vård i västra Sverige och landstingsvård i södra Sverige.