Uppsatsen syftar till att uppmärksamma vilka könsroller bilderböcker förmedlar i de bilderböcker som barn i förskola och skolans tidigare del möter. Eftersom bilderböcker ur ett historiskt perspektiv har föredragit manliga karaktärer och skildrat olikheter mellan män och kvinnor bidrar det till att pojkar och flickor möter olika förväntningar och uppfattningar. Eftersom det är lärares uppgift att motverka traditionella könsroller (Lpo94,Lpf 94, Lpfö 98) blir bilderböckers förmedlande av könsroller av vikt. Undersökningen utgår ifrån ett genusperspektiv med stöd i Yvonne Hirdmans (2007) genussystemteori och Robert Connells (1995) begrepp hegemonisk maskulinitet. I studien undersöks vilka normer, värden och ideal kring könsroller som förmedlas genom tre populära bilderböcker. Böckerna valdes ut genom Stockholms stadsbibliotek, de mest frekvent utlånade bilderböckerna år 2009. Metoden för arbetat har utförts genom en kvalitativ text och bildanalys, där jag i ett konstant förlopp gått från bokens fullständighet till ofullständighet i en så kallad hermeneutisk cirkel (Ödman, 2007) under analysarbetets process. Metoden grundar sig på mina tolkningar av bild och text med hjälp av hermeneutik och semiotik. Analysen visade att bilderböckerna inte förmedlade så stora könsskillnader till skillnad från andra bilderboksanalyser (t ex Kåreland, 2005). Uppsatsen avslutas med en diskussionsdel där resultatet diskuteras om hur manligt och kvinnligt framställdes i bilderböckerna.

Nio unga män djupintervjuades i syfte att studera på vilket sätt unga män som ännu inte vet om de är fertila talar om fertilitetens och reproduktionens betydelse för maskulinitetskonstruktioner, samt hur innehållet i deras maskulinitetskonstruktioner påverkas av diskurser kring fertilitet och reproduktion. Metoden var kritisk diskurspsykologisk analys som fokuserade på hur deltagarna använde språket för att konstruera maskulinitet. Intervjudeltagarna konstruerade maskulinitet på ett multidimensionellt och komplext sätt. De använde sig främst av ett distanserat språkbruk präglat av ett ideologiskt dilemma som handlade om pendlandet mellan att positionera sig som traditionellt kontra alternativt maskulin. Innehållet i konstruktionerna utgjordes av diskurser om betydelsen av impotens kontra infertilitet, reproduktion som prestation, att faderskap medför högre maskulinitetsstatus samt att reproduktion och maskulinitet står i relation till reproduktion och femininitet. Framtida forskning får avgöra om det alternativa maskulinitetsidealet verkligen kan sägas vara ett alternativ, och inte bara ytterligare ett sätt att vara hegemonisk på, samt om det kan ta över positionen som dominerande ideal i kulturen.

Dagens ungdomar befinner sig i större utsträckning i frånvaro av vuxna. De lever idag i ett allt mer utpräglat mediesamhälle, de matas ideligen av det massmediala utbudet och det handlar mer om yta och prestationer än om känsla och medmänsklighet. Syftet är att undersöka hur sex unga män i åldrarna 16-17 år upplever och konstruerar sin identitet samt hur de ser på manlighet och maskulinitet i relation till familj, skola samt vänner/fritid – där sistnämnda även inkluderar nätverksamhet som Facebook. Empiri har samlats in med hjälp av intervju som metodverktyg. Den teoretiska utgångspunkten är Connells teorier kring maskulinitet och den hegemoniska maskuliniteten samt Bourdieus begrepp habitus och kapitaltillgångar. Ett tydligt och framträdande resultat har visat sig, nämligen att identitetsskapandet påverkas och är beroende av ett flertal faktorer. Den sociala bakgrunden, val av gymnasieprogram, sociala och kollektiva relationer samt vikten av en riktig vän är samtliga grundläggande faktorer i identitetsskapandet. Studien visar även att om man vill vara en del av någonting så erfordras en föränderlig identitet, förmågan att kunna gå in och ut ur olika grupper och samtidigt inneha en styrka att kunna stå för den man vill vara.

Denna studie ämnar att bidra till förståelse kring gestaltningen av maskulinitet, detta genom en analys av samtida medierepresentationer av män. Syftet med studien är att se hur maskulinitet gestaltas i tv-serien Sons of Anarchy. För att uppnå detta har de teoretiska begreppen hegemonisk maskulinitet och manlig homosocialitet operationaliserats i en tematisk analys av tre utvalda avsnitt av serien. Valet av den tematiska analysen har delvis motiverats i att denna typ av metod kan användas i koppling till olika teoretiska ramverk. Ansatsen som drivits i analysen har varit semideduktiv då de två huvudteman som lyfts ur materialet är grundade på de teoretiska frågeställningar/begrepp som studien följer . Här syns en deduktiv ansats i koppling till den hegemoniska maskuliniteten medan det inom framförallt homosocialiteten därefter gått mot en mer induktiv ansats för att lyfta underteman. I serien Sons of Anarchy går det att urskilja olika gestaltningar av män och relationer som finns mellan olika manliga grupper. Strukturer och beteenden som kan ses som normbildande underbygger den hegemoniska maskuliniteten som i sin tur utgör ramen inom vilken den manliga homosocialiteten tar sig uttryck. Motorcykelklubben SAMCRO ses i materialet som den normerande grupp vilken representerar den hegemoniska maskuliniteten. Genom att använda de två teoretiska huvudbegreppen som studien grundats på blir det tydligt att det i materialet går att finna exempel som inom maskulinitetsstudier inte fått särskilt stort utrymme. Detta då fokus tidigare främst legat vid exempelvis patriarkala strukturer och homofobi och inte intimitet och de känslouttryck som faktiskt uttrycks mellan de manliga karaktärerna i Sons of Anarchy. Resultatet visar även att kvinnor, samt män av annan etnicitet än vit, inte uttrycks som underordnade i materialet. En av de främsta slutsatserna av studien kretsar kring behovet av en tydligare definition av begreppet hegemonisk maskulinitet.

Genom denna studie har vi för avsikt att få en större förståelse kring gestaltningen av maskulinitet. Detta kommer vi att uppnå genom att analysera samtida medierepresentationer av män, i form av tv-serien Boys. Syftet med studien blir således att undersöka hur maskulinitet gestaltas i Boys. De teoretiska begrepp som kommer användas i studien är hegemonisk maskulinitet och homme-com, där vi med hjälp av en tematisk analys kommer studera fyra avsnitt från serien. Den tematiska analysens fria karaktär i det att den tillåter forskaren att använda olika teoretiska ramverk var en bidragande orsak till valet av metod. Analysen har varit driven av en induktiv karaktär då vi förvisso har med teman som kommer från våra frågeställningar men vi har även med andra teman som fått vår uppmärksamhet under analysens gång. I serien Boys uttrycks en intimitet och känslomässig relation mellan karaktärerna, där vi kan se en mansroll under förändring. Det är inte så enkelt som att säga att det finns en hegemonisk maskulinitet i tv-serien Boys. Det finns snarare flera olika nyanser av maskulinitet representerade i serien. Vissa av dem uppmuntrar utåt sett jämställdhet, men reproducerar emellertid ändå patriarkala ideologier, om än omedvetet. Detta trots deras intention att motarbeta dessa krafter. Därför landar en av de viktigaste slutsatserna kring serien i att hegemonisk maskulinitet är ett mer komplext begrepp än vad som tidigare diskuterats. Det finns därför ett behov av att forska vidare kring ämnet för att kunna slå fast exempelvis vad som egentligen utgör en hegemonisk maskulinitet.

Syftet med detta examensarbete har varit att redogöra för tänkbara orsaker bakom antipluggkultur och pojkars underprestation i skolan. Studien har en teoretisk förankring då teorier kring genus och biologi applicerats på resultatet. Studien har en hermeneutisk ansats då vi genom observationer av elever i tre klasser på en högstadieskola samlat in material, för att sedan knyta detta till teorierna. Vår slutsats utifrån det bearbetade resultatet är att de sociala och biologiska faktorerna är tätt sammanknutna. Av det vi observerat spelar det stor roll om kontrollanten av den sociala makten i klassrummet är en studiemotiverad elev eller inte. Beroende på vilken attityd eleven har till skolarbete påverkar det resterande elever i klassen. Utifrån den tidigare forskningen och det vi observerat har vi sett tendenser att pojkar kan ha sämre koncentrationsförmåga än flickor. En förklaring till detta kan vara den biologiska utvecklingen där flickor mognar tidigare än pojkar. Enligt tidigare forskning utvecklas pojkars hjärnor långsammare än flickors vilket kan bidra till koncentrationssvårigheter.

Syftet med uppsatsen är att undersöka hur maskulinitet iscensätts på hemsidan Flashback. Med teoretiska begrepp kopplat till hegemonisk maskulinitet, genus och performativitet har jag undersökt vilka kategorier medlemmar beskriver som viktiga för att framställas som en man. Vidare har språket studerats för att se vilka underliggande ideal som framkommer kopplat till maskulinitet och att vara en man.  Uppsatsen är en netnografisk studie och flera trådar på Flashback har undersökts för att få en övergripande bild av de olika kategorierna som går att tyda i inläggen.  Studiens resultat visar att medlemmar på forumet iscensätter maskulinitet genom att distansera sig ifrån avvikande kroppar, så som homosexuella män och invandrare. Medlemmarna visar på att maskulinitet inte kan uppnås när femininitet går att finna i beteenden. När användarna tolkar individer som feminina etablerar de distans via skällsord samt kopplar de avvikande individerna till oönskade beteenden, så som att klassificera dem som kriminella invandrare eller feminatzies. Flashback framstår som en maskulin miljö baserat på språket och de tendenser som visar sig vara återkommande samt den ideala maskuliniteten som medlemmarna på hemsidan beskriver. Ett ideal som hänvisar till en stark kropp och mentalitet, någonting som står i direkt kontrast till femininet.

Syftet med den här uppsatsen är att med ett diskurspsykologiskt perspektiv analysera diskussioner om våld skrivna av incels. Med bakgrund av tidigare forskning som inriktas på incels våldskapital och maskulinitet, samt med begreppen hegemonisk maskulinitet och toxisk maskulinitet skapas djupare förståelse kring fenomenet och normaliseringen av våldet. Incels är unga män som lever i ofrivilligt celibat, då de enligt dem själva inte betraktas som potentiella partners av kvinnor. Incels anser att feminismens ökade inflytande i samhället medfört att kvinnor har för stor frihet att själva välja sexuella partners, vilket härlett till incels ensamhet och utanförskap från den sexuella marknaden. Det är en rörelse som har växt fram och utvecklats inom digitala miljöer, där det har skapats olika forum där enbart självindentifierade incels är välkomna. Rörelsens ideologi innehåller kvinno- och samhällshat, där våld har normaliserats och präglar rörelsens diskussioner. Analysens resultat indikerar hur våldsdiskussioner konstrueras med hjälp av incels världsbild, samt hur djupt inbäddade de är i ideologin. I våldsdiskussionerna legitimeras och reproduceras bruk av våld i större grad än vad det ifrågasätts, där våld ses som ett hjälpmedel att erövra makt och dominans.

Syftet med denna uppsatsen är att undersöka hur maskulinitet visualiseras i två av Suitsupplys reklamkampanjer, Shameless från 2010 och The New Normal från 2021. Genom att utföra en semiotisk analys på en av bilderna från respektive kampanj skulle frågeställningen “På vilka sätt visualiseras maskulinitet i Suitsupplys reklambilder från 2010 respektive 2021?” besvaras. Resultatet av undersökningen visade att flera olika maskuliniteter visualiserades i materialet, samtliga besatt egenskaper av ett vårdat utseende men varierade exempelvis i sexuell läggning. Det framgick även olika maktrelationer mellan maskuliniteter, där den hegemoniska maskuliniteten var heterosexuell i båda bilderna.

Uppsatsens syfte är att undersöka hur den kvinnliga och manliga sexualiteten framställs i två tidskrifter under 20 år, 1970-1990. De valda tidskrifterna är Veckorevyn och Lektyr då de vänder sig till skilda publiker. Med nedslag var femte år har ansatsen varit att analysera på vilka sätt som maktrelationen könen emellan har utvecklats samt hur den går att koppla till samhällskontexten. Yvonne Hirdmans genuskontrakt och Raewyn W. Connells teori om hegemonisk maskulinitet är undersökningens teoretiska utgångspunkter. Historieprofessorn Christina Florin beskriver 1970-talet som en period då mycket händer, könsrollsdebatten från decenniet innan får genomslag och andravågsfeminismen är i full gång. Detta yttrar sig i flera olika grupper och organisationer som kämpar för den kvinnliga frigörelsen men även grupper bestående av manliga initiativ. Sexualiteten var viktig i frigörelseprocessen, vilket medieforskaren Anja Hirdman funnit i sin forskning om Veckorevyn. John Beynon, docent i medievetenskap, understryker detsamma vad gäller den manliga sexualitetsförändringen. Populärpressen är och har alltid varit en påverkansfaktor som normaliserar och för vidare samhällets ideal. Som metod för analysen av tidskrifterna har en genussemiotisk analys använts. Den vilar på kvalitativ hermeneutisk grund och har sin botten i semiotik, ikonologi, bildanalys samt genus- och maskulinitetsteori. Genusteorin är tidigare nämnda Hirdmans genuskontrakt vilken kopplats samman med Connells maskulinitetsteori. Utifrån analysen av de aktuella tidskrifterna går det att se att både den kvinnliga och manliga sexualitetsframställningen har genomgått stora förändringar i Veckorevyn. Maktrelationen har förändrats och könen har närmat sig varandra även om de traditionella rollerna finns kvar 1990. Detta har inte visat sig vara fallet för Lektyr då utvecklingen varit långsammare, ibland närmast obefintlig.