Det ursprungliga målet med att undersöka denna fråga är att samla data och respons från spelvana personer i åldrarna 18 - 28. Tidigt i processen att utveckla en metod för att undersöka hypotesen, blev det tydligt att de enkäter som skulle tas fram behövde vara opartiska och objektiva, detta framförallt för att undvika eventuellt vinklade svar inom detta åsiktstyngda ämne. Själva hypotesen handlar huvudsakligen om förekomsten av hegemonisk maskulinitet, eller den djupt rotade normen bland allmänheten. Förenklat lyder hypotesen: Påverkas en generation som växt upp med hegemonisk maskulinitet än idag?

Syftet med denna studie är att öka kunskapen om den generella bilden av vad som är manligt och kvinnligt kodat i skolans kontext samt undersöka vad killar i olika prestationskategorier anser vara manligt och kvinnligt. Därigenom vill vi bidra till en djupare förståelse av den mindre jämlika utbildning som är grundad i pojkars underprestationer i skolan. Den sammantagna forskningen är överens om att killar som grupp har stereotypa uppfattningar kring maskulinitet och femininitet kopplat till skolan liksom att killar som gruppunder presterar. De teoretiska utgångspunkterna är De Beauvoir, Hirdman och Connell vars gemensamma resonemang är att genusstereotyper påverkar hur vi agerar men samtidigt är dessa föränderliga. Vi har använt oss av kvantitativ metod med enkät som datainsamlingsmetod. I vårt urval återfinns personer som är 18 år eller äldre och går ett gymnasieprogram. Resultatet visar att både tjejer och killar anser att de prestationsfrämjande egenskaperna är mer kvinnligt liksom att de prestationshämmande är mer manligt. Mellan prestationskategorierna av killar så finns det inga bevis för att den ena gruppen skulle vara mer könsstereotyp än de andra. Resultat har sedan analyserats utifrån ovanstående teorier och med koppling till tidigare forskning.

Syftet med denna studie är att utifrån ett kritiskt perspektiv undersöka föreställningar om maskulinitet på Instagram. Detta utförs genom en semiotisk bildanalys och diskursanalys där studien undersöker hur företagen NIVEA och No Society kommunicerar ut maskulinitet i bild och text på Instagram. Studien baseras på tio bilder med tillhörande bildtext som delats av de två företagen under åren 2019-2020. Analysen av materialet visar att traditionella könsnormer för män reproduceras i stor utsträckning. Där föreställningar kring maskulinitet var som allra tydligast i inläggen från NIVEA. Förväntningar samt stereotyper på män som exempelvis välvårdade, attraktiva och aktiva återfanns i bägge företagen men där No Societys flöde dock utmanade dessa förväntningar till viss grad. Studien bidrar med en indikation på hur företag på Instagram visar upp och porträtterar könsstereotyper i sin visuella kommunikation.

Through thematic analysis and based on the research questions; "Can the incel movement be considered marginalized based on the concept of counterpublics?" And "How does identity-building and feminist resistance manifest within the movement?". The study's goal was to shed light on how feminist resistance manifests itself in the manosphere. The study was delimited to focus on the incel movement and, more specifically, the discussion forum incels.co. Based on the results and the themes that have been generated, it can be concluded that large parts of identity form around sexuality and the hierarchical systems that the movement uses to explain society. In the creation of identity, sexuality and appearance are two central elements to be placed within the hierarchy. The movement also sees itself as marginalized to a large extent and shows a strong hatred of the progress of feminism, women, and society. Sweden's over-representation within the movement, calculated per million inhabitants in combination with more a more feminist policy may indicate that the movement can be considered marginalized in Sweden. The issue of incels as marginalized and counterpublics can thus be local and culturally dependent. The study has also shown similarities to feminist ideologies' position on structural differences and system criticism, but with a shifted focus to a matriarchal society. It should also be noted that further research on the subject is important in order to gain a deeper understanding of the group and the potential for radicalization within the movement.

Detta är en kvalitativ studie som syftar till att undersöka betydelsen av dyadisk manlig vänskap för den enskilda individen. Framställningen av att det finns en bristande intimitet i manlig vänskap problematiseras genom att besvara frågan om hur intimitet ter sig i manliga nära vänskapsrelationer. Studien bygger på tidigare maskulinitets- och vänskapsforskning av bland andra Grief och Alberonisom undersökt vänskapsrelationer och intimitet i relation till maskulinitet. Data har samlats in genom semistrukturerade intervjuer med sex män i åldern 20-30 år och därefter analyserats med hjälp av tematisk analys. Resultatet visar att upprätthållande av relationen, att slippa hävda sig, att våga vara sårbar och retsam kärlek är det som utgör manlig vänskap för våra informanter. Begrepp som används för att belysa dessa teman är intimitet, homohysteri, maskulinitet och Alberonis begrepp möte.

Syftet med kunskapsöversikten är att undersöka maskulinitet inom ämnet idrott och hälsa. Arbetet utgår från frågeställningen Hur syns och återskapas maskulint genus i ämnet idrott och hälsa? Empirin är tolv källor insamlade med systematisk informationssökning från flertalet databaser. Källorna behandlar maskulinitet med direkt eller indirekt anknytning till ämnet idrott och hälsa. Flertalet teorier används i de studerade källorna, vilka kunskapsöversikten behandlar och återanvänder för att förstå resultatet. Primära teorier är heteronormativitet, hegemonisk maskulinitet och inkluderande maskulinitet. Resultatet visar att det finns en historisk och nutida koppling mellan det maskulina genusets attribut och de aktiviteter som sker på lektionerna i ämnet idrott och hälsa. Det framgår att maskulint genus inom ämnet konnoterar aggressivitet och tävling samt i förhållande till femininitet brist på rytmik och expressiva uttryck. Kopplingar syns från idrott i föreningslivet, där maskulina egenskaper framhävs, till lärarnas bakgrund och överföring på skolämnet. Vidare framhålls hur könsnormer skapas och hur beteenden kan förstås som genus. En framväxande inkluderande maskulinitet i västvärlden presenteras i relation till ovan beskrivna genus. Attribut som accepterande av olika sexualiteter, känslomässig stöttning och influenser från det som tidigare ansetts feminint återfinns i den nya generationen av manliga lärare och elever. Resultatet påvisar ämnets och lärarens roll för skolans normkritiska arbete, både i undervisningens utformning och i elevernas förståelse i skapandet av kön.

Syn på genus är något som formas i både hem och förskola. Både människor, material och miljöer påverkar individens uppfattning och syn gällande sin egen identitet och andras. Barn påverkas tidigt av rådande normer i samhället på olika vis. Barn i förskolan uppfattar tidigt vad för rådande normer det finns gällande genus samt vad som anses vara överskridande. Detta gör därför denna studie intressant då en av de material barnen stöter på i både hem och förskola är böcker. Barnlitteratur är något som ger barnen insyn i hur omvärlden fungerar och ser ut. Pedagoger väljer ofta böcker efter barnens intresse, vilket är något som tillhör deras uppdrag. Dock ville vi med denna studie få en insyn i vad eller hur normkreativa böcker påverkar barn samt hur pedagoger väljer att arbeta med material som anses vara normkreativt. Denna undersökning studerade därför hur ett normkreativt bokförlag har valt att förändra gamla sagor till ett mer normkreativt innehåll. Vi ville även se hur barn och förskollärare samtalar om en av de normkreativa böckerna under boksamtal. Metoder som använts är textanalys och deltagande observationer för att kunna undersöka detta ämne. Resultatet i textanalysen visade på stereotypa gestaltningar av genus, framförallt i de äldre sagorna. Flickorna i böckerna fick feminina egenskaper och pojkarna visade mer på maskulinitet. De nya böckerna visade dock på ett mer normkreativt innehåll där könen överskred det tillgivna egenskaper som är kopplade till genus. Författarna till de nya versionerna hade dock valt att byta ut två av tre huvudkaraktärer till pojkar, således fick pojkarna egenskaper så som omtänksamma och omhändertagande. Detta resulterade i att pojkar överrepresenterades i böckerna, vilket påvisar vad tidigare forskning har sagt om att flickor är underrepresenterade i litteratur. Resultatet i delstudie två visade att barn redan har skapat sig en förståelse över hur genus konstrueras från tidigare erfarenheter. Genom de två boksamtalen som observerades hade barnen en tydlig bild av genus samt den heteronormativa familjekonstellationen.

Bildämnet är ett av de ämnen med störst betygsskillnader mellan flickor och pojkar. Syftet med studien är att utveckla kunskap om normer och värderingar som konstrueras och reproduceras i och om ämnet Bild. Studien fokuserar på hur maskulinitetsskapande och identitetsskapande påverkar formella och informella lärprocesser kopplat till subjektiv och social identitet under högstadiet och ämnet bild. Studien utgår från frågeställningarna: Hur resonerar pojkar om bildämnet? Vilka normer och värderingar konstrueras och reproduceras om bildämnet - relaterat till pojkars betygsresultat i ämnet bild? För att besvara forskningsfrågorna har studien en kvalitativ etnografisk ansats med observationer och halvstrukturerade intervjuer som metod för att samla empiri. Resultatet visar att pojkar generellt kan behöva strategier för att utvecklas inom bildämnet, och stöd för att släppa normerande maskulinitets- och genusstrukturer som begränsar deras prestation. När lärare intar ett relationellt förhållningssätt motiveras pojkarna i studien till att prestera. Det visade sig även att när eleverna får uppgifter som är hantverksmässiga, visuella, digitala och näreleverna får arbeta med olika typer av material gynnar det pojkarnas motivation.

I detta arbete undersökte jag fadersgestaltningarna i Åsa Linderborgs Mig äger ingen från 2007 och Alex Schulmans Skynda att älska från 2009. Jag ställde mig frågan vilken roll fädernas kroppar spelar i respektive barns minnesbilder, vilken typ av manlighet som träder fram genom respektive faderskap och om Leif (fadern i Mig äger ingen) och Allan (fadern i Skynda att älska) är representanter för någon särskild maskulinitet. Jag utgick från sociologen Raewyn Connells teori om maskuliniteter men tar därtill också särskild hjälp av Thomas Johanssons diskussion om barns minnesbild av sina fäder. Jag kom fram till att bägge fädernas kroppar spelar en central roll i respektive barns minnesbilder. Kroppen symboliserar trygghet och här särskilt när barnet omfamnas av sin fader. Vidare var det porträtteringen av Leifs kropp som hjälpte mig att konstatera att Leif kan betraktas som en marginaliserad man vars kropp fungerar som en maskin vilken jobbar på uppdrag åt den stora samhällskroppen, här med Michel Foucault och Ulf Mellströms respektive arbeten som utgångspunkter. Vidare kom jag fram till att Allan är en delaktig man eftersom han drar nytta sin patriarkala utdelning när han väljer att forma sitt faderskap på det sätt som gynnar honom själv. Ytterligare en slutsats jag kom fram till är att Leif stundvis drar nytta av denna utdelning och därmed även han blir en del av det hegemoniska projektet. Allans ålderdom och Leifs klasstillhörighet diskuteras i arbetet även om det är maskulinitet och faderskap som är uppsatsens nyckelbegrepp.

No description available.