Few subjects have been debated and affecting our society as much as shootings and gang related crimes recently. Sweden is no longer portrayed as the “little land just right”, but instead as a society with increasing social economic diversity, criminality and shootings with lethal outcomes. One of the country's most influential artists Yasin is both celebrated for his music and convicted for his actions related to gang criminality. The study is focusing on researching how masculinity and intersectionality is portrayed from a selection of Yasin's songs released between 2015 - 2021. The case study contributes to an increased understanding and a wider perspective about how gangster rap portrays violence, criminality and social alienation. Masculinity and intersectionality constitute the theoretical framework of the study. The lyrics were thoroughly analyzed by using critical discourse analysis and the analytical tools lexical choice, emotionally charged word and intertextuality with the purpose of finding hidden power relations and discursive themes. The result of the study shows seven prominent discursive themes related to intersectionality and masculinity. Discourses about violence, inequality, drugs, social alienation and police contempt correspond with previous research and commonly appearing discourses in the genre. Yasin contributes to the maintenance of oppressing women and the glorification of a criminal lifestyle characterized by violence, power and money. However, there is a clear breaking point around 2019 where there are two prominent themes where Yasin is portrayed as more vulnerable and exhibits a clear distance from the criminal life that has been a part of him and his music. / Få ämnen har tagit så mycket plats i den samhälleliga debatten som skjutningar och gängkriminalitet den senaste tiden. Sverige framställs inte längre som Landet Lagom utan i stället som ett samhälle med ökande klassklyftor, kriminalitet och dödsskjutningar. En av landets mest inflytelserika artister, Yasin, är både prisad för sin musik och dömd för sina handlingar kopplade till gängkriminalitet. Studien fokuserar på att undersöka hur maskulinitet och intersektionalitet skildras i ett urval av Yasins låtar mellan 2015 - 2021. Fallstudien bidrar till ökad kunskap om hur gangsterrap skildrar våld, kriminalitet och utanförskap. Studiens teoretiska ramverk utgår från kritisk diskursanalys, maskulinitet och intersektionalitet. Utifrån metoden kritisk diskursanalys och analysverktygen lexikala val, värdeladdade ord och intertextualitet har texterna analyserats i syfte att noggrant undersöka vilka diskursiva teman och dolda maktrelationer som går att utvinna ur texterna. Studiens resultat visar sju framträdande diskursiva teman kopplade till intersektionalitet och maskulinitet. Diskurser om våld, kvinnoförakt, droger, utanförskap och polisförakt överensstämmer med tidigare forskning kring vanligt förekommande diskurser inom genren. Yasin bidrar till ett upprätthållande av kvinnoförtryck och glorifiering av ett kriminellt liv präglat av våld, makt och pengar. Däremot identifieras en tydlig brytpunkt runt 2019 där två diskursiva teman identifieras. Yasin framstår som alltmer sårbar och uppvisar ett avståndstagande till den kriminella livsstilen som tidigare varit hans liv och musik.

Detta är en undersökning av varför så få killar går på estetiskt gymnasium med inriktning teater. Författaren har gjort fokusgruppintervjuer med killar som går estetiskt gymnasium, inriktning musikal, om hur det kom sig att de sökte dit och hur de ser på genus i förhållande till sin gymnasieutbildning. Resultatet visar att en stödjande vuxen i killarnas närhet har varit avgörande för deras genusnormbrytande val . Det framgår även att samtliga börjat som barn med estetisk verksamhet, oftast musik. Killarna har alla mött motstånd från omgivningen för sitt intresse för scenkonst. De har främst fått förhålla sig till homofobi samt nedvärdering av utbildningens status och misstro mot deras framtidsutsikter. Killarna uppger att de fått mer uppmärksamhet och större utmaningar än tjejerna när de väl börjat på skolan. Killarnas dominerande ställning förstärks på teaterns högre utbildningsnivåer och i den professionella världen: Där är bilden traditionell – männen har makten, huvudrollerna och chefsjobben. Detta till skillnad från andra könsmärkta gymnasieprogram, där snedfördelningen vad gäller kön ser likadan ut på gymnasiet som i det följande yrkeslivet. Därför innebär dessa killars gymnasieval inte ett lika stort steg från genusnormen, trots allt. Studien har gjorts mot följande bakgrund: Befintlig statistik och forskning visar en entydig bild. Ungdomar uppger att de väljer gymnasieprogram individuellt, på rationell grund, främst efter sina intressen. Men resultatet av deras val visar att andra faktorer, attityder och värderingar gör att eleverna ändå omedvetet sorterar sig och sorteras traditionellt efter sociokulturella faktorer. Dessa faktorer är främst utbildningsmässig och ekonomisk familjebakgrund, samt den tydligaste faktorn – grupperingen efter kön.Dessutom har myndigheternas försök att göra något åt den kraftiga könssegregationen i gymnasieskolan misslyckats.Intervjuerna har analyserats utifrån ett genusperspektiv grundat dels på R W Connells teorier om hur den västerländske mannen formar sin maskulinitet, dels på P Bourdieus teorier om kapital, habitus och fält, samt hans analys i verket Den manliga dominansen.

Rap-musiken har under det senaste decenniet vuxit sig alltmer populär i det svenska samhället. Genren har under åren både kritiserats och hyllats för sitt skrivna innehåll då den når ut till många unga personer i sina formativa år. Syftet med denna kvalitativa studie har vart att undersöka hur genus, sexualitet och heteronormativitet framställs samt upprätthålls i svensk rap.  Genom en konventionell innehållsanalys har en omfattande analys av 35 svenska rap-låtar som toppat årslistorna genom åren 2018-2022 genomförts. Teman och underteman fastställdes genom materialet och analyserades därefter genom socialkonstruktivismen, poststrukturell feminisim med intersektionellt perspektiv och queerteori, samt studiens tidigare forskning. Studiens resultat visar att maskulinitet i rap-texterna relateras till grad av våldsamhet, ekonomiskt kapital, sexualiseringen av kvinnor, heterosexualitet samt emotionell avhållsamhet. Femininitet framställs som primärt existerande i förhållande till män, emotionellt agerande, emotionellt förstående och sexuell utifrån vad som gynnar män. Heteronormativitet kunde observeras i alla låtar då de två genusen framställs som motpoler till varandra och rap-texternas fokus är strikt riktat gentemot heterosexuella parrelationer, med undantaget av omnämnande av kvinnor som är intima framför män. Mannens heterosexualitet hävdas för att stärka maskuliniteten och i denna process görs avståndstagande gentemot icke-heterosexualitet. Icke-heterosexualitet blir således en del av en bristande maskulinitet och därmed framställs heterosexualiteten som den överlägsna sexualiteten. Resultatet kunde även genom det intersektionella perspektivet se till hur underlägsenhet kunde adderas genom ekonomiskt kapital, kriminalitet, genus och sexualitet. Studiens fynd bidrar till medvetenhet för socialarbetaren kring de konstruktioner inom svenska raptexter som kan bidra till sociala problem.

Denna uppsats undersöker hur maskulinitet, homosocialitet och vänskap representeras i den amerikanska, coming-of-age komedifilmen Supersugen (2007). Med hjälp av en diskursanalys tittar jag på hur filmens två huvudkaraktärer Seth och Evan representeras samt analyserar hur detta förhåller sig till teorier om maskulinitet, homosocialitet och vänskap. Uppsatsen undersöker även hur filmen använder komedi som verktyg för att antingen (re)producera eller kritisera dessa maskulinitetsnormer i filmen. Jag kommer fram till att det sker en narrativ utveckling av karaktärernas representationer av maskulinitet, homosocialitet och vänskap genom filmens gång. Komedin i filmen driver på denna utveckling som förändrar de maskulina representationerna vilket bidrar till att homosociala praktiker snarare byts ut av vänskapliga sådana. Filmen använder sig av komedi genom att göra parodi på maskulinitetsstereotyper, satir på maskulinitetsnormer och ironi av de absurda situationer som uppstår. På så sätt kritiserar filmen rådande maskulinitetsnormer på ett humoristiskt sätt. Med sina representationer och med hjälp av komedi sänder filmen ut ett budskap till sin publik om en bättre maskulinitet. En maskulinitet som öppnar upp för äkta vänskap mellan män.

Syftet med denna studie var att utifrån ett genusperspektiv undersöka hur karaktärer representeras och framställs i utvalda bilderböcker ämnade för barn i förskoleåldern. De frågeställningar som studien utgått ifrån handlade om vilka representationer som synliggjordes; hur fördelning av talutrymmet såg ut; och slutligen huruvida dessa utmanades utifrån ett genusperspektiv. De teorier som användes var Judith Butlers syn på genus samt Halls Representationsteori. En kvalitativ innehållsanalys genomfördes där 10 bilderböcker från 2010 respektive 2020 analyserades. Det resultat som genererades var att vi såg två förekommande teman som var: sårbar maskulinitet och självsäker femininitet, vi ansåg att de analyserade karaktärerna utmanade och bröt rådande normer gällande könstillhörighet. Några av de slutsatser som drogs var att det är viktigt att synliggöra mångsidiga representationer av femininitet och maskulinitet i bilderböcker. Vi ser detta som relevant att påvisa en bred representation i bilderböcker baserat på jämställdhetsuppdraget förskollärare och pedagoger har i relation till didaktiska aspekter i förskolans värld.

Denna intervjustudie undersöker maskulinitet bland palestinska män på Västbanken. Genomlivsberättelser ges männen möjlighet att fritt berätta om sitt vardagsliv och tidigare erfarenheter.Detta är intressant och relevant ur ett didaktiskt perspektiv för religionsundervisningen inomsvensk skola utifrån frågor om jämställdhet, intersektionalitet och kontroversiella frågor.Resultatet visar på att det finns en upplevelse bland intervjudeltagarna att västvärldens syn påmän i regionen är stereotyp tillsammans med en skepsis riktad mot västerländsk jämställdhet.Resultatet visar vidare på att etnicitet är en viktig faktor när det gäller uttryck för maskulinitetoch möjlighet till makt. Skillnaden mellan muslimer och kristna visade sig spela en mindre rolli uttrycken för maskulinitet utifrån den hegemoniska maskulinitets teorin. Frågor som rörmellanöstern klassas i vissa fall som kontroversiella av religionslärare i svensk skola vilket ledertill att ämnena undviks eller essensialiseras. Denna studie är intressanta och relevanta förreligionsundervisningen i den svenska gymnasieskolan eftersom det visar på vikten avproblematisera maskulinitet och olika tolkningar av jämställdhet. / This interview study examines masculinity among Palestinian men in the West Bank. Throughlife stories, men are given the opportunity to freely tell about their everyday lives and previousexperiences. This is interesting and relevant from a didactic perspecitve for education in relgionin Swedish schools based on issues of gender equality, intersectionality and controversiealissues. The results show that there is an experience among the interview participants that theWestern world´s view of men in the region is stereotyped together with a skepticism directedtowards Western gender equality. The results further show that etnicity is an important factorin terms of expression of masculinity and the possibility of power. The difference betweenMuslims and Christians turned out to play a minor role in the expressions of masculinity basedon the theory of hegemonic masculinity. Issues concerning the Middle East are in some casesclassified as controversial by religion teachers in Swedish scholls, which leads to the subjetsbeing avoided or essentialized. This study important for edcuation in religion in the Swedishupper secondary school because it shows the importance of problematizing masculinity anddifferent interpertations of gender equality.

Syftet med denna studie var att undersöka hur ungdomar som är aktiva inom idrotten och dess idrottsledare upplever könsmönstren inom idrotten. Studien använde sig utav tre frågeställningar: Ett. Vilka könsmönster finns det inom idrotten? Två. Hur är ungdomars upplevelser när könsmönstren bryts? Tre. Hur påverkar idrottsledare könsmönstren inom idrott? Studiens metod var en litteraturöversiktlig studie, där sökningen skedde i Discovery och Scopus, sammanlagt granskades tio artiklar. Några av studiens inklusionskriterier var ungdomar som var aktiva inom en idrott och var mellan 10–18 år, idrottsledare för ungdomar och enbart studier som använde sig av observationer och/eller intervjuer inkluderas i arbetet.  Några exklusionskriterier var kvantitativa studier, studier som undersökte vuxnas upplevelser av könsmönstren inom idrott och studier publicerade före 2010. Studien använde sig utav CASP (Critical Appraisal Skills Program) för att kvalitetsgranska de valda artiklarna. Fem av artiklarna ansåg författarna hade mycket god kvalitet, tre av artiklarna bedömdes ha en god kvalitet och två artiklar hade en godkänd kvalitet, efter objektiv analysering. Resultatet som framgick i denna studie var att idrotten har en viktig påverkansfaktor när det kommer till ungdomars tankar och konstruering av könsstereotypiska normer. Könsmönstren inom idrott skapar en oro bland ungdomarna att inte passa in i ramen för vad som är maskulint och feminint, därmed skapas en känsla av att vara “bunden” till sitt sociala kön. Idrottsledarna spelar en viktig roll i att lära och forma ungdomarnas syn på vad som är maskulint samt feminint, därför är det viktigt att ledarna förstår sin roll så att inte de konservativa könsrollerna återskapas inom idrotten. Slutsatsen som drogs av författarna var att idrottsarenan formar tankarna hos ungdomar utifrån vad som är stereotypiskt maskulint samt feminint. Könsmönstren som skapas inom idrotten skapar enligt de granskade studierna en rädsla för ungdomarna att bryta mot den könsstereotypiska ramen och ungdomarna känner att deras sociala kön kan styras av det biologiska könet. Det kan bidra till att ungdomar inte vågar utföra den idrott de verkligen vill och det kan leda till att ungdomar inte känner sig riktigt välkomna till idrottsarenan.

Denna studies syfte och mål är att få en inblick och nå en djup förståelse för hur unga män med icke nordeuropeisk kulturell tillhörighet handskas med sina utmaningar. Syftet är att förstå hur kulturell stigmatisering, förväntningar och maskulina normer påverkar deras kamp med den egna psykiska ohälsan. I och med att denna studie fokuserar på människors upplevelse av ett fenomen så är den valda metodansatsen den hermeneutiska metodansatsen. För att nå studiens syfte insamlades material genom semistrukturerade intervjuer med deltagare om deras psykiska ohälsa i relation till deras kulturella bakgrund och känslan av skam över den egna psykiska ohälsan. Den valda teorin för studien utspelar sig inom tre aspekter, känslan av skam, det sociala samspelet samt beteendemönster påverkat av omgivningen. Studiens resultat är framtaget med hjälp av insamlade data från de semistrukturerade intervjuerna och det teoretiska ramverket, som sammanflätats med varandra. Resultatet i denna studien påvisar att unga män som har en kulturell bakgrund där psykisk ohälsa är stigmatiserat upplever förväntningar från två håll. Delvis den kulturella stigmatiseringen som förväntar sig att de inte ska väcka skam hos de själva eller familjen, därav förväntas de vara tysta. Vidare så upplever dessa mäns förväntningar från resten av samhället i hur de ska hantera sin psykiska ohälsa genom att visa sig icke sårbara, detta påvisas bero på maskulinitetens förväntningar som genomsyrar samhället oavsett kulturell dominans. Resultatet ger även en tydlig inblick i vikten av studiens ämne och att män som urvalsgrupp i relation till fenomenet psykisk ohälsa är ett viktigt ämne att forska vidare om. / <p>.</p>

The purpose of the study is to examine if there is a difference between men working in female-dominated professions and men working in male-dominated professions. In terms of general happiness and subjective public health, and if gender composition can be one influence on men´s happiness. There are four research questions, one general, ”Do men feel more or less well in female-dominated professions?”, and three more specific research questions, “Are men in female-dominated professions happier than men in male-dominated professions?”, “Do men in female-dominated professions experience more or less depression than males in male-dominates professions?” and lastly “Does men in female-dominated professions have better subjective public health than males in male-dominated professions?”. To obtain empirical evidence a quantitative and deductive study has been made. As well as a cross-sectional design to acquire the data. The material used was secondary data, International Social Survey Programme: Health and Health Care – ISSP 2011. Earlier research showed that there is a difference between professions, but it is not consistent, and that the phenomenon is complex. This essay shows that men in female-dominates professions are not happier nor have better subjective public health than men in male-dominated professions. The gender patterns in society and the construction of masculinity in female-dominated professions have a bigger impact than the invisible benefits men receive in female-dominated professions. As well as strengthening the notion that happiness and good subjective public health have more than one aspect that can affect it positively or negatively. This study is important in terms of emphasizing, both positive and negative, impacts gender composition in female- and male-dominated professions have on men.

Syftet med examensarbetet var att undersöka hur fritidspedagoger arbetar med att motverka traditionella könsmönster, vilket enligt styrdokument är ett av skolans uppdrag. I läroplanen för skola, förskoleklass och fritidshem definieras dock inte vad ett sådant arbete egentligen innebär, vilket lett oss fram till den första frågeställningen: ”Hur definierar fritidspedagoger traditionella könsmönster?”. Tidigare forskning om jämställdhetsarbete i skolan har konstaterat att det arbetet ofta får stå till sidan för andra, mer mätbara, områden. Andra refererade studier påvisar att lärare kan uppfatta jämställdhetsarbete som irrelevant eller till och med hotfullt, varför vår andra frågeställning var ”Hur arbetar fritidspedagoger för att motverka traditionella könsmönster?”. Den sista frågeställningen var ”Hur vill fritidspedagoger vidareutveckla sitt arbete i att motverka traditionella könsmönster?” för att undersöka informanternas utvecklingssträvan. I vår studie har vi utgått från teorier om kön som något performativt och att det samtidigt råder en snäv heteronormativitet i skolan. Samtidigt utgår vi också ifrån teorier om att samhället i stort präglas av ett genussystem som tydligt isärhåller maskulinitet och femininitet. Den empiriska undersökningen har utgått från en kvalitativ metod och innefattat semistrukturerade intervjuer och observationer. Resultatet från undersökningen visar att jämställdhetsarbete inte är en prioriterad del av arbetet, däremot anses det vara viktigt av alla informanter. Merparten av informanterna uttrycker sig vilja motverka traditionella könsmönster. Deras praktik vittnar om motsatsen, att traditionella könsmönster, i form av tillsägelser, könskodade aktiviteter och förväntat beteende från barnen, befästs mer eller mindre omedvetet.