This essay discusses the subject of men’s perspective on love relationships, boundaries within them and infidelity. It uses a phenomenological approach and is based on qualitative interviews with five men. They were asked about their definition of and attitude towards relationships and infidelity. The aim of this study is to investigate men's experiences and views of relationships and infidelity and how they describe the two concepts. One aspect is to study how men's views on relationships and unbelief are related to social beliefs about masculinity. The results are interpreted in light of theories related to sociology of emotions and masculinity. It shows that teamwork, communication and creating their own rules within the relationship are key aspects of a working relationship. Infidelity is a phenomenon of many different dimensions and divided into physical or emotional as well as the underlying intentions. This essay wishes to contribute greater insight into how stereotypes affect the individual and therefore society as a whole.

I dagens Sverige råder en könssegregerad arbetsmarknad där män och kvinnor förväntas arbeta inom olika sektorer, vilket ofta leder till könsdiskriminering av något slag. Män som arbetar i kvinnodominerade yrken framställs som feminina på grund av de stereotypa föreställningarna som florerar i samhället. Dessa föreställningar kan göra att det är svårt för männen att träda in i kvinnodominerade branscher och därför bibehålls särskiljningen mellan könen på arbetsmarknaden. Att studera män i kvinnodominerade yrken är viktigt då det kan påvisa samt bryta könsnormer i arbetslivet, samt för att få ökad förståelse för hur männen upplever sin vardag som minoritet. Den här uppsatsen har som syfte att få en djupare förståelse för hur män som arbetar inom ett kvinnodominerat yrke upplever sin situation och sina villkor i relation till maskulinitetsnormen. Datainsamlingen skedde genom semistrukturerade intervjuer med 8 deltagande män. För att bearbeta materialet användes en tematisk analysmetod. Resultatet visade att männen upplevde sin situaton och sina villkor som övervägande positiv, däremot märkte männen att de tar omedvetet på sig stereotypa arbetsuppgifter. De upplevde inte att de påverkades av samhällets stereotypa bild av män dock såg de att kollegor, kunder/patienter och ungdomar behandlade dem och sina kvinnliga medarbetade olika beroende på kön.

Studien belyser eventuella könsmönster i den fria leken på fritidshemmet. Vårt syfte med studien är att studera barns val av lek, hur de leker under den fria leken på fritidshemmet, samt undersöka och belysa om det finns någon koppling mellan kön och lek. För att nå vårt resultat använde vi oss av en kvalitativ studie i form av ostrukturerade observationer, detta val gjordes för att inhämta så mycket information som möjligt i barnens naturliga lekmiljö. Våra observationer genomfördes på ett fritidshem med barn i åldern fem till sex år från tre olika förskoleklasser. För att tolka och analysera empirin i studien utgick vi från ett socialkonstruktivistiskt perspektiv. Resultatet visar att barns fria lek i stor utsträckning utgår från ett bestämt och traditionellt könsmönster. Samtidigt fann vi att en del barn vågade bryta mot de stereotypiska och traditionella könsmönster som fanns på fritidshemmet.

Syftet med studien är att undersöka och belysa maskulinitetskulturen inom kockyrket. Ett mansdominerat yrke som har nära kopplingar till det obetalda hushållsarbetet traditionellt sett utfört av kvinnan. Materialet till studien utgörs utav semistrukturerade intervjuer med tre manliga och två kvinnliga kockar. Det insamlade datamaterialet har analyserats via tematisk metod med hjälp av genussystemet, hegemonisk maskulinitet, homosocialitet samt feminisering och könsmärkning. Resultatet visar att det existerar en maskulinitetskultur som främjar ilska och aggressivitet där våld är accepterat samtidigt som svaghet föraktas. Det framkommer även att det existerar en manlig gemenskap som systematiskt försvårar kvinnliga kockars intåg samt inflytande inom yrket. Slutligen tyder studiens resultat på att manliga kockar kan använda sig av dessa strategier för att motverka en feminisering av yrket och bevara dess maskulina karaktär.

Syftet med denna uppsats har varit att undersöka hur porträtteringen av män sett ut i två livsstilsmagasin för kvinnor, VeckoRevyn och M-magasin. För att undersöka detta har en kritisk diskursanalys tillämpats och analysen har tagit hjälp av dess tre analysnivåer. De teorier och tidigare forskning som använts har handlat om medier, makt, diskurser, genus, heterosexualitet, maskulinitet och stereotyper. Utifrån det empiriska materialet, den kritiska diskursanalysen och teorin samt tidigare forskning framkom tre huvudsakliga teman. De handlade om generaliseringen, den åtråvärda mannen och mäns beteenden. Resultatet av undersökningen visade slutligen att mäns agerande och beslut porträtterades som självklart och som att män bara är så av naturliga skäl.

Dance has for a long time been regarded as a feminine domain, which has resulted in a pitiable number of dancing boys. The purpose of this study is therefore to investigate what kind of attitude boys have to the dance subject. The premises of the study are gender theories where the hegemonic masculinity dominates and where the femininely coded appearances generates lower status, as well as the influence and previous knowledge the students of lower ages gets, and how it effects their choices. Qualitative interviews were made with eight high school students of male gender. Half of them studies dance at school, half of them does not. The results show that the image of dance as a femininely coded subject still remains. However, the boys' experience is that this is a common perception in society in general. Personally they are of a completely different opinion, and several of them present a positive attitude to dance. The experience of dance in elementary school that the respondents picture is based on folk dancing and couple dancing, which offers a quite narrow and old fashioned image of what dance truly is. Almost no one of them has experienced any modern dance, stage dance, free movement or creation of dance. The four students with dancing on their schedule in high school declares to have completely changed their perception of the subject, which shows the importance of the position and value the school provides dance education. My conclusion is that the gender barriers still hold peoples minds in a firm grip, but that the individual opinions contradicts that. Based on the answers of the respondents, I find that the school in general is the instance that has the highest prospect of influencing the students in the right course concerning dance. Since the dance education in school in many ways is inadequate, it signals that the subject has no legitimate value, which can be read from the answers of the respondents. The school has to take dance seriously, let educated dance teachers in and offer all students a qualified education. In that way dance will become a natural element and will receive a value for both girls and boys.

Psykisk ohälsa bland män har länge varit ett stigmatiserat ämne. Syftet med denna uppsats har därför varit att undersöka hur unga män upplever att de och deras omgivning ser på unga mäns psykiska ohälsa. Detta kopplat till stigmat kring psykisk ohälsa och vad som anses vara maskulint hos en man. För att besvara syftet med uppsatsen har en kvantitativ studie genomförts med hjälp av en enkät. Enkäten delades slumpmässigt ut till femtio unga män i åldrarna 15-20 år, som gick på en gymnasieskola i Sverige. Svaren från enkäten har bearbetats och redovisas med beskrivande statistik. Studien visade en positiv syn på psykisk ohälsa bland deltagarna. Dock fanns en stor osäkerhet kring hur deras omgivning såg på unga mäns psykiska ohälsa. Den större delen av deltagarna ansåg inte att psykisk ohälsa var kopplat till maskulinitet, men det fanns en osäkerhet kring vad unga kvinnor hade för syn på detta.

Detta är en studie som har undersökt instrumentfördelningar, hur musiklärare säger att indelningen av instrument går till samt om och i så fall hur genusmarkeringar syns i ensembleundervisningen på två högstadieskolor. Undersökningen bygger på observations- och intervjustudier som har planerats, genomförts och analyserats genom en fem-stegs-metod. Med hjälp av studiens olika avsnitt har tre forskningsfrågor besvarats och diskuterats i diskussionen. Enligt resultatet i studien är sång, trummor och klaviatur feminint kodade instrument, bas och gitarr är maskulint kodade instrument. Eleverna ges friheten att välja instrument själva med en viss handledning av musiklärarna. Studien har även undersökt hur musiklärare pratar om genusmarkeringar kring elevers handlande och val i musikklassrummet och ifall lärarna spelar en betydande roll gällande dessa val.

No description available.

During the 19th century, the Swedish society implemented a new criminal law which made homosexual acts punishable with hard labour for up to two years. What’s even more notably is that the penal formulation equated these homosexual acts with bestiality. Contemporary with this implementation, an academic man named Pontus Wikner lived. Professor of philosophy, married to a girl named Ida and with two baby boys he carried a huge secret with him for his entire life - he was a homosexual. The purpose of the study was to figure out how Pontus Wikners self-image as a homosexual was in his lifetime in relation to the current laws and norms within the society, but also in relation to topics such as personal beliefs and his close relations. In order to fulfil the purpose, a qualitative, micro historic study has been implemented - with a thematic structure in order to answer the questions. What emerged as the study took shape was that Pontus Wikner did by no means life a simple or nonproblematic life. In the public sphere he was an highly regarded academic within the area of philosophy and religious philosophy. In the private sphere, Wikner lived a different life. In his confessions and diares, Wikner told the story that not many knew about his life in the private sphere. These writings were given out posthumously, and told the story of Wikners hidden life. Wikners self-image as a homosexual seems to be pretty clear. Never did Wikner feel as much love as he did in his close relations with other men. It was within these relations that he found himself dearly happy. His writings showed an internal struggle of large proportions. In relations to current theories wihtin masculinity and queer theory, the analysis has lit an old problem with new perspectives. The definition of homosexuality as we know it today did not yet exist, therefor the concept of queer and masculinity helped to show how Pontus Wikner was not only a homosexual. He was also in some definitions a queer persona as he showed a deep insight within his confessions and diaries with his own problems, but also a will to help, guide and protect his peers within the society to give them a more worthy life than he lived.