Syftet med föreliggande studie var att genom ett genus- och gruppsykologiskt perspektiv få ökad förståelse för vad några gymnasielärare i teoretiska ämnen upplever kännetecknar att undervisa mansdominerade elevgrupper. Halvstrukturerade intervjuer genomfördes med fem personer, två män och tre kvinnor. Medelåldern för intervjupersonerna var 44 år. Resultatet visade att det fanns hierarkier i de mansdominerade elevgrupperna. Det förekom olika uttryck för maskulinitet genom exempelvis användandet av en viss jargong, hur man behandlar varandra, hur tolerant man är emot avvikande beteende och synen på homosexualitet. Det förkom även negativa attityder gentemot att studera medan det var eftersträvansvärt att få bra betyg. För att stärka den egna gruppgemenskapen förekom även en polarisering gentemot andra grupper. Diskussionen berörde följande aspekter: Hegemonisk maskulinitet och hierarkier, krav och förväntningar på killar och avvikande beteende, aversionen mot att studera, differentieringen gentemot andra och lärarnas arbete med maskulinitet och åtgärder mot negativa uttryck

Denna C-uppsats behandlar lärares uppfattningar om fenomenet att flickor och pojkar presterar olika bra i skolan och framförallt i svenskämnet. Vår bakgrund är den forskning som visar att pojkar, framför allt på senare år, halkar efter flickor betygsmässigt. Arbetet bygger på en kvalitativ intervjustudie där fem pedagoger i grundskolans tidigare år uttrycker sina erfarenheter och uppfattningar kring ovan nämnda fenomen. Vi har i analysen av pedagogernas utsagor hittat strukturer i deras resonemang samt variationer både mellan och inom dessa. Det visar sig att erfarenheterna kring könsskillnader i prestationer i svenskämnet är relativt lika men att hur man tänker kring orsaker och åtgärder för att förhindra dessa skillnader, skiljer sig åt avsevärt. Vi använder oss av kategorierna biologi och miljö för att tydliggöra pedagogernas resonemang och för att belysa variationerna däri. För att fördjupa analysen tittar vi dessutom närmare på miljöfaktorn och hur klass och etnicitet tillsammans med genus bildar en komplicerad väv som på många varierade sätt kan förklara varför pojkar och flickor presterar olika. Slutligen diskuterar vi kring vilka konsekvenser de olika synsätten kan få för pojkarna, för skolan och inte minst för det demokratiska samhället.

Vi vet att barn ser mycket på tv och har därför valt att se på fyra barnfilmer för att se hur genus representeras i dessa filmer. Vi utgår ifrån Judith Butler och att genus är något som hela tiden skapas och vårt syfte är att se hur detta skapas i filmerna. Filmerna följer de normer för maskulinitet och feminitet som finns och underhåller dessa. Även om undantag förekommer så är filmerna i stort stereotypa. Den heterosexuella normativiteten är i centrum och den blir i stort sett inte ifrågasatt. Det maskulina genus som skapas är ett genus med fokus på att vara bäst. De ska vara hårda och självständiga. Det feminina genuset å andra sidan skapar en ram som handlar om att se bra ut, smycka sig med accessoarer och ta ansvar för andra. Utseende är en egenskap som framhålls både för maskulina och feminina genus. I den mån filmerna uppvisar relationer så handlar det om heterosexuella relationer, vilket gör att dessa blir normerade och förutsätter att maskulinitet ska åtrå feminitet.

Abstract Undersökningen bygger på en öppen kvalitativ undersökning som fokuserar på hur fem pappor ser på att vara en engagerad och delaktig pappa i dag. Då papporna är engagerade i en förskola som är ett familjekooperativ där deras barn går betyder det att deras intresse för tid och engagemang inte ligger i underkant. Men hur ser papporna på hur det är att vara en delaktig pappa? Och vad anser papporna vad som ingår i konceptet delaktighet? Undersökningen visar på en stor vilja och medvetenhet att inte trampa i sina fäders fotspår även om de har varit av positiv art. Vilket kan benämnas som en varierad eller flexibel maskulinitet/manlighet baserat utifrån att plocka delar av det goda och dåliga som papporna har genom sin livserfarenhet. Men också att arbeta med en jämställdhet tillsammans med sin partner i vardagen som är lättare i teorin än i praktiken. Framförallt genomsyras undersökningen av en uttrycksfull glädje, kärlek, empati och inspiratör som både avdramatiserar och glorifierar rollen att vara pappa.

Utifrån ett socialkonstruktivistiskt perspektiv är maskulinitet en social konstruktion som ständigt förändras i interaktionen mellan män och i interaktionen med kvinnor. Studiens syfte var att undersöka hur maskulinitet konstrueras i en institutions sociala praktiker. Det undersöktes genom att söka efter vilka aktiviteter på institutionen som konstruerar maskuliniteter, dvs. vilken betydelse har institutionens sociala praktiker för konstruktionen av maskulinitet? Svaren söktes genom en kvalitativ samtalsintervjuundersökning med fyra respondenter, två personal och två patienter, alla män. Studiens teoretiska utgångspunkter var R. W. Connells teori om hegemonisk maskulinitet, hans genusteori samt begreppet homosocialitet. Materialet analyserades med hjälp av kritisk diskursanalys, för att i de sociala praktikerna hitta de maskulina diskursiva praktiker som kan ha en påverkan på konstruktionen av maskuliniteter. Resultatet i undersökningen visade att personal och patienter konstruerar maskulinteter utifrån olika diskurser på institutionen. Detta tolkade vi som att personalen i sin behandlingsdiskurs försökte forma patienterna till en maskulinitet som skiljer sig från den som de tidigare har varit en del av. Patienterna uppmuntrades i behandlingen att uttrycka sorg, skam och intimitet, som kan ses som mänskliga beteenden.

Syftet med denna uppsats är att analysera hur män framställs i modebilder. Vi vill med hjälp av en kvalitativ undersökning tolka mäns yttre genom ett analysschema, som vi själva tagit fram. Genom att analysera åtta bilder ur två framstående herrmagasin i Sverige, King of Sweden och Man Magazine, kom vi fram till en framträdande bild av hur män ser ut i modebilder. Vi valde att använda oss av tidningarnas decembernummer, 2008.   Denna undersökning utgjorde även en analysering av vad maskulinitet är och hur det framställs i modebilder för herrmagasin. Urvalet gjordes utifrån oss själva där vi strategiskt valde ut bilderna, och vilka tidningar vi ansåg vara ledande på den svenska marknaden. Därefter valde vi att analysera fyra bilder som var professionellt framställda för ett varumärke och fyra bilder som var redaktionellt utförda. Nästa steg i undersökningen blev att bild för bild undersöka dem utifrån vårt analysschema för att sedan diskutera kring det vi har kommit fram till.   Vi eftersträvade även efter att se vilka likheter och skillnader det fanns mellan de två olika magasinen, om det överhuvudtaget fanns någon skillnad. Förutom det ville få reda på om bilderna hade ett viktigt budskap att säga betraktaren.   Det vi kom fram till i resultatet var att det fanns olika typer av mansideal i herrmagasinen. Beroende på hur vi själva tolkade bilderna framträdde män som vi ansåg var mer maskulina och män som starkt ledde in mot det feminina. Männen i de redaktionella bilderna var dock mer feminint klädda och blev stylade på ett mer feminint sätt exempelvis håret och ögonbrynen. Däremot tyckte vi att de professionella modebilderna var väldigt manliga och riktade sig mot machomännen och de män som är mycket måna om sitt utseende.

Kvinnliga yrken är yrken som domineras av kvinnor, exempelvis barnmorska, tandhygienist, sjuksköterska och förskollärare. Men det finns även män som har dessa yrken och det skrivs också då och då om dem i tidningar. De är ovanliga, men blir vanligare då det görs satsningar för att få in fler män på dessa arbetsplatser. Att undersöka hur de framställs i media och se vilka varianter av manlighet som förmedlas är syftet med denna undersökning. Materialet kommer från svensk dagspress och innefattar både lokala och rikstäckande tidningar. För att svara på frågeställningarna gjordes en kvalitativ innehållsanalys. Materialet omfattar tolv artiklar med intervjuer med män i kvinnodominerade yrken. Resultatet visar att de flesta männen inte tänker så mycket på manligt och kvinnligt och känner inte att deras manlighet är hotad av det kvinnliga yrket. De män som känner en motsättning mellan manlighet och yrket var äldre. I artiklarna framhålls det att männen trivs med yrket, att de är ovanliga på arbetsplatsen och är omvårdande som personer.

Mediefenomenet podcast har slagit igenom ordentligt i Sverige det senaste året och två av de mest populära drivs av fyra män. Alexander Schulman och Sigge Eklund med ”Alex och Sigges podcast” samt Filip Hammar och Fredrik Wikingsson med ”Filip och Fredriks podcast”. Podcasten öppnar upp för samtal fria från tidsbundenhet och producentstyrda manus så som den traditionella radion är upplagd vilket banar väg för mer förtroliga och personliga samtal deltagarna emellan. Jag tycker att det är intressant att ur ett maskulinitetsperspektiv granska vad männen i den här offentliga miljön väljer att tala om men också hur de gör det. Deltagarnas vänskap gör det intressant att studera homosocialiteten dem emellan. Syftet med studien är att studera hur dessa män talar med varandra i det offentliga podcastmediet, vilka maskulinitetstyper som framkommer i samtalen och hur homosocialiteten deltagarna emellan ser ut, samt om samtalen skiljer sig åt eller liknar varandra ur dessa aspekter. Detta kommer jag att göra genom att kombinera två analysmetoder; samtalsanalys och narrativ analys. Frågeställningarna lyder således: Hur är samtalen organiserade och uppbyggda? Vad är det för samtalsklimat och samtalsstil som råder? Finns det markörer som indikerar på olika maskulinitetstyper och vilka är i så fall dessa? Hur tar sig homosocialiteten uttryck genom samtalen? Jag studerar materialet med Raewyn Connells maskulinitetsteori som stöd. För att studera männens samtalsstil utgår jag ifrån Deborah Tannens teori. Homosocialiteten i samtalen angrips med resultat från studier av Jesper Andreasson och Karina Butera som utgångspunkter. Även mediepåverkan och mediebilden av män belyses i teoridelen. Studien visar på en antydan till en fördjupad homosocialitet. Samtalen följer den narrativa struktur jag utgått ifrån och indikationer på en delaktig maskulinitet finns i båda avsnitten. Båda samtalen rör ganska känsliga ämnen där diskussionerna stundvis blir mycket djupa och allvarliga men podcasterna skiljer sig åt i samtalsstil där Filip och Fredrik har en hårdare samtalsstil än Alex och Sigge.

Syftet med uppsatsen är dels att undersöka om mediefenomenet Pär Ströms jämställdistiska diskurser går att förstå, genom att knyta an till maskulinitetskonstruktioner. Även hur dessa diskurser förhåller sig till könskategoriseringar och heteronormativitet. Delvis genom att undersöka hur subjektspositionen kön konstrueras i dessa diskurser. Det empiriska materialet utgörs av två böcker skrivna av Pär Ström. Det teoretiska ramverket som tillämpas i analysen är diskursteori, queerteori samt maskulinitetsteori. Främst används queerteoretiska och diskursteoretiska begrepp som verktyg i analysen för att kunna bedriva den diskursanalytiska metoden på empirin. Analysen av empirin visar att Ströms jämställdistiska diskurser innehar ett essentialistiskt, statiskt och binärt förhållningssätt till könskategorier. Även att det går att kontextualisera mediefenomenet Pär Ström i en nyliberal diskurs, där maskulinitet har en inverkan på de jämställdistiska diskursernas innehåll. Slutsatsen i uppsatsen är att det, i de jämställdistiska diskurserna, hävdas en essentialistisk och objektiv sanningssyn, där det framläggs en syn på subjektspositionen kön som dikotomi. Denna objektivitet är problematisk, då den i sin blindhet gentemot sociala strukturer inte kan frångå varken det ”naturgivna” könet eller ett heteronormativt seende.

Föreställningar kring maskulinitet och våld är i dagens samhälle nära sammankopplade och har så varit även historiskt. Denna studie har som mål att undersöka hur dessa sammankopplingar påverkar män som tränar och tävlar MMA och hur det påverkar deras maskulinitetskonstruktioner. Genom att undersöka dessa mäns inställning till våld, maskulinitet och intimitet inom MMA, syftar studien till att tydliggöra den diskurs som vuxit fram på en kampsortsklubb i Sverige. Slutsatsen av denna undersökning är att en tillsynes motsägelsefull bild kring våld och intimitet konstruerats inom denna diskurs. Inom MMA-diskursen finns utrymme för fysisk intimitet på ett sätt som sällan accepteras mellan män i samhället utanför. Samtidigt kan inställningen till våld förklaras genom att utövarna skiljer våldsamma handlingar från aggressivitet och därför inte ser utövandet som våld. / Concepts about masculinity and violence are closely connected in today´s society, and have been so historically as well. The purpose of this essay is to study how these connections influence men who practice and compete in MMA and how this affects their construction of  masculinities. By the study of these men’s attitudes towards violence, masculinity and intimacy within MMA, this study aims to clarify the discourse that has developed in a martial arts club in Sweden. The conclusion of this study is that a seemingly contradictory image of violence and intimacy is produced in this discourse. Inside the MMA discourse there is room for physical intimacy between men in a way that is rarely accepted in society at large. At the same time their attitudes towards violence can be explained by the fact that the practitioners separate violent actions from aggression and therefor do not view these actions as violence.