• Refine Query
  • Source
  • Publication year
  • to
  • Language
  • 722
  • 18
  • 2
  • 1
  • Tagged with
  • 743
  • 301
  • 243
  • 209
  • 195
  • 154
  • 141
  • 127
  • 124
  • 99
  • 92
  • 90
  • 78
  • 78
  • 73
  • About
  • The Global ETD Search service is a free service for researchers to find electronic theses and dissertations. This service is provided by the Networked Digital Library of Theses and Dissertations.
    Our metadata is collected from universities around the world. If you manage a university/consortium/country archive and want to be added, details can be found on the NDLTD website.
151

”Dom är ju olika” : En intervjustudie om lärares uppfattningar om könskillnader i skolprestationer

Brink, Veronica, Stengård, Malin January 2007 (has links)
<p>Denna C-uppsats behandlar lärares uppfattningar om fenomenet att flickor och pojkar presterar olika bra i skolan och framförallt i svenskämnet. Vår bakgrund är den forskning som visar att pojkar, framför allt på senare år, halkar efter flickor betygsmässigt. Arbetet bygger på en kvalitativ intervjustudie där fem pedagoger i grundskolans tidigare år uttrycker sina erfarenheter och uppfattningar kring ovan nämnda fenomen. Vi har i analysen av pedagogernas utsagor hittat strukturer i deras resonemang samt variationer både mellan och inom dessa. Det visar sig att erfarenheterna kring könsskillnader i prestationer i svenskämnet är relativt lika men att hur man tänker kring orsaker och åtgärder för att förhindra dessa skillnader, skiljer sig åt avsevärt. Vi använder oss av kategorierna biologi och miljö för att tydliggöra pedagogernas resonemang och för att belysa variationerna däri. För att fördjupa analysen tittar vi dessutom närmare på miljöfaktorn och hur klass och etnicitet tillsammans med genus bildar en komplicerad väv som på många varierade sätt kan förklara varför pojkar och flickor presterar olika. Slutligen diskuterar vi kring vilka konsekvenser de olika synsätten kan få för pojkarna, för skolan och inte minst för det demokratiska samhället.</p>
152

Hur maskulinitet konstrueras på institution

Olsson, Anna, Stendahl, Sandra January 2005 (has links)
<p>Utifrån ett socialkonstruktivistiskt perspektiv är maskulinitet en social konstruktion som ständigt förändras i interaktionen mellan män och i interaktionen med kvinnor. Studiens syfte var att undersöka hur maskulinitet konstrueras i en institutions sociala praktiker. Det undersöktes genom att söka efter vilka aktiviteter på institutionen som konstruerar maskuliniteter, dvs. vilken betydelse har institutionens sociala praktiker för konstruktionen av maskulinitet? Svaren söktes genom en kvalitativ samtalsintervjuundersökning med fyra respondenter, två personal och två patienter, alla män. Studiens teoretiska utgångspunkter var R. W. Connells teori om hegemonisk maskulinitet, hans genusteori samt begreppet homosocialitet. Materialet analyserades med hjälp av kritisk diskursanalys, för att i de sociala praktikerna hitta de maskulina diskursiva praktiker som kan ha en påverkan på konstruktionen av maskuliniteter. Resultatet i undersökningen visade att personal och patienter konstruerar maskulinteter utifrån olika diskurser på institutionen. Detta tolkade vi som att personalen i sin behandlingsdiskurs försökte forma patienterna till en maskulinitet som skiljer sig från den som de tidigare har varit en del av. Patienterna uppmuntrades i behandlingen att uttrycka sorg, skam och intimitet, som kan ses som mänskliga beteenden.</p>
153

Blommor, bilar och superhjältar : Om skapandet av genus i barnfilm / Flowers, cars and superheroes : The making of gender in motion picture for children

Rengart, Madeleine, Pettersson, Erika January 2009 (has links)
<p>Vi vet att barn ser mycket på tv och har därför valt att se på fyra barnfilmer för att se hur genus representeras i dessa filmer. Vi utgår ifrån Judith Butler och att genus är något som hela tiden skapas och vårt syfte är att se hur detta skapas i filmerna. Filmerna följer de normer för maskulinitet och feminitet som finns och underhåller dessa. Även om undantag förekommer så är filmerna i stort stereotypa. Den heterosexuella normativiteten är i centrum och den blir i stort sett inte ifrågasatt. Det maskulina genus som skapas är ett genus med fokus på att vara bäst. De ska vara hårda och självständiga. Det feminina genuset å andra sidan skapar en ram som handlar om att se bra ut, smycka sig med accessoarer och ta ansvar för andra. Utseende är en egenskap som framhålls både för maskulina och feminina genus. I den mån filmerna uppvisar relationer så handlar det om heterosexuella relationer, vilket gör att dessa blir normerade och förutsätter att maskulinitet ska åtrå feminitet.</p>
154

Några gymnasielärares erfarenheter av att undervisa mansdominerade yrkesgrupper - En kvalitativ studie om maskulinitet, genus och gruppgemenskap

Leander, Jesper January 2008 (has links)
<p>Syftet med föreliggande studie var att genom ett genus- och gruppsykologiskt perspektiv få ökad förståelse för vad några gymnasielärare i teoretiska ämnen upplever kännetecknar att undervisa mansdominerade elevgrupper. Halvstrukturerade intervjuer genomfördes med fem personer, två män och tre kvinnor. Medelåldern för intervjupersonerna var 44 år. Resultatet visade att det fanns hierarkier i de mansdominerade elevgrupperna. Det förekom olika uttryck för maskulinitet genom exempelvis användandet av en viss jargong, hur man behandlar varandra, hur tolerant man är emot avvikande beteende och synen på homosexualitet. Det förkom även negativa attityder gentemot att studera medan det var eftersträvansvärt att få bra betyg. För att stärka den egna gruppgemenskapen förekom även en polarisering gentemot andra grupper. Diskussionen berörde följande aspekter: Hegemonisk maskulinitet och hierarkier, krav och förväntningar på killar och avvikande beteende, aversionen mot att studera, differentieringen gentemot andra och lärarnas arbete med maskulinitet och åtgärder mot negativa uttryck</p>
155

Pappa för livet! : En kvalitativ undersökning baserat på fem pappors livsberättelser

Edvinsson, Johan January 2009 (has links)
<p>Abstract</p><p>Undersökningen bygger på en öppen kvalitativ undersökning som fokuserar på hur fem pappor ser på att vara en engagerad och delaktig pappa i dag. Då papporna är engagerade i en förskola som är ett familjekooperativ där deras barn går betyder det att deras intresse för tid och engagemang inte ligger i underkant. Men hur ser papporna på hur det är att vara en delaktig pappa? Och vad anser papporna vad som ingår i konceptet delaktighet? Undersökningen visar på en stor vilja och medvetenhet att inte trampa i sina fäders fotspår även om de har varit av positiv art. Vilket kan benämnas som en varierad eller flexibel maskulinitet/manlighet baserat utifrån att plocka delar av det goda och dåliga som papporna har genom sin livserfarenhet. Men också att arbeta med en jämställdhet tillsammans med sin partner i vardagen som är lättare i teorin än i praktiken. Framförallt genomsyras undersökningen av en uttrycksfull glädje, kärlek, empati och inspiratör som både avdramatiserar och glorifierar rollen att vara pappa.</p>
156

James Bond - With a license to change? : En semiotisk analys om gestaltningen av maskulinitet i Bondfilm

Palmgren, Sofie January 2008 (has links)
No description available.
157

Maskuliniteter : En intervju- och observationsstudie av gymnasiepojkars konstruktion av maskulinitet

Holm, Hampus January 2006 (has links)
<p>Uppsatsen handlar om maskulinitetsbildning hos gymnasiepojkar i Sverige. Mitt syfte var att ta reda på vad maskulinitet kan vara och hur det uttrycks i skolan hos en grupp gymnasiepojkar. För att göra detta ville jag beskriva och analysera hur pojkarna i en gymnasieklass diskuterade begreppen manlighet, kvinnlighet, vänskap och kärlek och hur de agerade i skolan inom dessa teman. Jag ville även se om det i dessa sammanhang fanns en hegemonisk maskulinitet i pojkgruppen och vilka uttryck den i så fall tog sig i pojkarnas relation till varandra. Som sista forskningsfråga ville jag ta reda på om andra maskuliniteter än den hegemoniska visade sig, och om så var fallet, hur gruppen hanterade dessa. Jag använde mig av en poststrukturalistisk teori av Robert Connell som beskriver maskulinitet som en social konstruktion i en diskurs där olika maskuliniteter rangordnas och definieras av en hegemonisk maskulinitet. För att kunna observera maskulinitetsbildningen hos gymnasiepojkar använde jag en kvalitativ metod med deltagande observationer och intervjuer. Materialet analyserade jag med hjälp av Nigel Edleys diskursanalysapparat som innefattar nyckelbegreppen tolkningsrepertoarer, ideologiska dilemman och subjektens position. Resultatet visade att pojkarna uttrycker två olika tolkningsrepertoarer där den ena innebar en medveten och uttalad vilja att ifrågasätta och bryta mot traditionella heteronormativa mönster. Den andra tolkningsrepertoaren visade en mer traditionell heterosexuell könsroll med manlig överordning och en tydlig dikotomi mellan könen. Inom denna repertoar visade sig en hierarki med olika positioner där en pojkes brott mot den manliga normen genom att bete sig som en tjej medförde den lägsta positionen. Repertoaren hade en hegemonisk position då den kunde definiera och positionera andra subjekt. De två maskuliniteterna var tätt sammanflätade och även om vissa pojkar var mer benägna åt endera hållet så visade samtliga pojkar prov på båda.</p>
158

Muminpappan och manligheten : Familjen kontra äventyren

Lindster, Oscar January 2010 (has links)
Uppsatsen undersöker bilden av Muminpappan ur ett manlighetsperspektiv. Efter en teoretisk grund i maskulinitetsteori och en bakgrund till Tove Janssons skapande av Muminpappan går uppsatsen igenom muminsviten bok för bok och analyser görs av pappans beteende, hans manlighet, hans papparoll och slitningen mellan familj och äventyr. Denna slitning visas ha samband med pappans slitning mellan två maskulinitetstyper, den hegemoniska maskuliniteten och den moderna, ömsinta maskuliniteten.
159

Manlighetskonstruktionen i Eugene O`Neills The Iceman Cometh och Long Day´s Journey Into Night.

Godhe, Patrik January 2010 (has links)
ABSTRACT: Uppsatsens syfte är att studera manlighetskonstruktionen i två pjäser av Eugene O´Neill: The Iceman Cometh och Long Day´s Journey Into Night. Detta genom att undersöka vilka mottyper till den normativa manligheten som förekommer i pjäsen, i vilken grad männen i pjäserna har behov av en homosocial arena för att få sin manlighet bekräftad och om kvinnan har någon roll att spela i maskulinitetsskapandet. I The Iceman Cometh är den tydligaste mottypen alkoholisten. Denne är en man som gett upp i kampen om att uppnå statusen av en ”self-made man”. Exempel på en konkurrerande manlighetsbild finns i de karaktärer som har ett förflutet inom den amerikanska anarkiströrelsen. Etnicitets aspekten av mottypen, är synligast hos den enda afro-amerikanen bland karaktärerna. Behovet av en homosocial arena märks i den vikt som karaktärerna sätter i att understödja varandras ”pipe dreams”. Det finns en tydlig koppling mellan förhållandet moder-son och förhållandet hustru-make i pjäsen. Även i  Long Day´s Journey Into Night är alkoholisten en tydlig mottyp. Drickandet leder till att männen förlorar sin status i samhället. Exempel på en konkurrerande manlighetsbild, är synlig främst hos Edmund som är influerad av anarkismen och läser dekadansens poeter. Etnicitetsaspekten är synlig i familjens irländska bakgrund, som är kopplad till känslor av både stolthet och förakt. Homosociala aspekter är synliga även i hemmet där litterära allusioner och genuskodade utrymmen tjänar till att stänga ute modern. Männen i pjäsen föredrar också barmiljön framför hemmet. Maskuliniteten är ett skådespel som kräver en kvinnlig motpart i pjäsen. Kvinnans val av roll i detta är begränsat till valet mellan att spela prostituerad eller madonna.
160

Äventyrslusta och stålbalkar till biceps : – en kvalitativ studie av konstruktionen av maskulinitet i tidningen Café

Blom, Johanna January 2010 (has links)
Män och kvinnor har alltid tillskrivits olika attribut gällande vad som anses typiskt manligt respektive kvinnligt. Dessa är dock förändrliga över tid, det som klassas som typiskt manligt idag hade troligen en helt annan innebörd på 1700-talet. Ambitionen med den här uppsatsen har varit att försöka få en bild av hur maskulinitet förändrats under en kort period. Genom att undersöka hur mannen presenterats i livsstilsmagasinet Café 1990 och 2009 hoppades jag kunna bilda mig en uppfattning om detta. Jag har använt Yvonne Hirdmans (2001) tre uppdelningar för att få en överblick över hur maskulinitet presenteras i olika sammanhang. Jag har också gjort en diskursanalys över den text som förekommer i Café för att ta fram specifika kodord och teman som kan tillskrivas en man. Slutligen har jag även låtit en fokusgrupp diskutera kring respektive utgåvas omslagsbild i hopp om att få en uppfattning om läsares tolkning av Cafés bild av maskulinitet. Resultatet visar att mannen strävar efter, både medvetet och omedvetet, att uppnå ett superideal. Att bli en sorts superman. Det är denna superman som tycks sätta riktlinjerna för hur maskulinitet konstrueras och som också illustrerar de skillnader som finns mellan utgåvorna. Superidealet är dock inget givet och man kan inte tala om ett enskilt manligt ideal. Det existerar flertalet ideal sida vid sida, samtidigt. Bilden av mannen från 1990 visar en person med en naturlig självsäkerhet och ett stilla naturintresse. 2009 finner vi istället en bild av mannen som mer aggressivt utåtagerande. En mjukare sida av mannen gör sig dock synlig i de bägge utgåvorna. Detta visas genom debatter kring pappaledighet samt ett ökat intresse för mode, utseende och skönhetsprodukter.

Page generated in 0.0559 seconds