Homework is and has always been a part of school work. It may take a lot of time from the pupils’ leisure. Despite this, you cannot find anything written about homework in the curriculum. How can this be? Is homework necessary and what is its function? The purpose of this study is to find out how a few teachers in primary school reason about homework.  What are their attitudes towards homework and what functions do they see? To get an answer to this I studied literature and research reports, and did four qualitative interviews with teachers who teach grades 1-6. The results show that all the teachers give homework to their pupils, but their opinions about homework differ. According to the teachers homework is first and foremost given to pupils to give them an opportunity to repeat some knowledge and get some extra practice. Two other functions the teachers talk about are to give the parents an insight into school work and give the pupils an opportunity to practice taking responsibility for their own studies.

<p>Syftet med detta examensarbete är att undersöka grundskolelärares inställning till matematikläxor. Jag har genom kvalitativa intervjuer undersökt fem lärares inställning. Resultatet av studien visar att lärarna ger matematikläxor av olika anledningar. Repetera tidigare kunskaper, följa upp det som eleverna jobbat med i skolan, färdighetsträna och befästa kunskaper, upptäcka elevernas eventuella tankefel och försöka hjälpa dem att åtgärda det och information till hemmet är de viktigaste orsakerna för att ge eleverna matematikläxor.</p><p>Studiens slutsats är att alla intervjuade lärare anser att matematikläxor spelar en viktig roll vid elevernas inlärning. De ser på läxorna som hjälpmedel.</p>

Syftet med detta examensarbete är att undersöka grundskolelärares inställning till matematikläxor. Jag har genom kvalitativa intervjuer undersökt fem lärares inställning. Resultatet av studien visar att lärarna ger matematikläxor av olika anledningar. Repetera tidigare kunskaper, följa upp det som eleverna jobbat med i skolan, färdighetsträna och befästa kunskaper, upptäcka elevernas eventuella tankefel och försöka hjälpa dem att åtgärda det och information till hemmet är de viktigaste orsakerna för att ge eleverna matematikläxor. Studiens slutsats är att alla intervjuade lärare anser att matematikläxor spelar en viktig roll vid elevernas inlärning. De ser på läxorna som hjälpmedel.

Detta examensarbete är gjort med syftet att undersöka elevers åsikter och attityder angående matematikläxor. Följande frågeställningar har använts: Hur fungerar samarbetet mellan elever och föräldrar vid matematikläxor? Vilka är elevers åsikter och attityder angående matematikläxor? Skiljer sig åsikter om matematikläxor mellan pojkar och flickor? För att få svar på dessa frågeställningar har en litteraturstudie och en empirisk studie genomförts. Examensarbetet består av två delar. Den första delen är en litteraturstudie innehållande tidigare forskning inom området åsikter och attityder angående läxor och matematikläxor. Den andra delen är en kvantitiv och delvis kvalitiv empiriska studie studie baserad på en elevenkät. Enkäten fylldes i av elever i tre olika klasser, totalt 63 elever, inom Linköpingsområdet i Östergötland. Resultatet av undersökningen visar att elever har en negativ bild av matematikläxor. Den förknippas för det mesta med något tråkigt eller jobbigt som man måste göra. Samtidigt kan eleverna se fördelar med och vikten av att göra matematikläxor. Ur ett genusperspektiv finns inga stora skillnader redovisade, den största skillnaden är att flickor oftast tenderar att göra sina matematikläxor tidigare på dagen än pojkar och att flickor oftast tycker att det är viktigare än pojkar att man gör sin matematikläxa. Elever som medverkat i undersökningen anser sig få den hjälp de behöver med sin matematikläxa i hemmet. Matematikläxan visar sig ha låg status jämfört med andra läxor.

<p>Detta examensarbete är gjort med syftet att undersöka elevers åsikter och attityder angående matematikläxor. Följande frågeställningar har använts: Hur fungerar samarbetet mellan elever och föräldrar vid matematikläxor? Vilka är elevers åsikter och attityder angående matematikläxor? Skiljer sig åsikter om matematikläxor mellan pojkar och flickor? För att få svar på dessa frågeställningar har en litteraturstudie och en empirisk studie genomförts.</p><p>Examensarbetet består av två delar. Den första delen är en litteraturstudie innehållande tidigare forskning inom området åsikter och attityder angående läxor och matematikläxor. Den andra delen är en kvantitiv och delvis kvalitiv empiriska studie studie baserad på en elevenkät. Enkäten fylldes i av elever i tre olika klasser, totalt 63 elever, inom Linköpingsområdet i Östergötland.</p><p>Resultatet av undersökningen visar att elever har en negativ bild av matematikläxor. Den förknippas för det mesta med något tråkigt eller jobbigt som man måste göra. Samtidigt kan eleverna se fördelar med och vikten av att göra matematikläxor. Ur ett genusperspektiv finns inga stora skillnader redovisade, den största skillnaden är att flickor oftast tenderar att göra sina matematikläxor tidigare på dagen än pojkar och att flickor oftast tycker att det är viktigare än pojkar att man gör sin matematikläxa. Elever som medverkat i undersökningen anser sig få den hjälp de behöver med sin matematikläxa i hemmet. Matematikläxan visar sig ha låg status jämfört med andra läxor.</p>

Läxor har alltid varit en del av skolans kultur och kommer sannolikt att fortsätta vara det. Debatten om läxor har blivit alltmer uppmärksammad av politiker, lärare, föräldrar och inte minst av elever. Syftet med studien var att undersöka diskurser om matematikläxor genom att analysera olika svenska debattartiklar. Vid analysen av debattartiklarna användes Faircloughs (2010) tredimensionella diskursanalys. I modellen ingår tre delar (text som diskurs, diskursiv praktik och social praktik). Mest fokus har riktats mot den sociala praktiken. Vid genomförandet av diskursanalysen användes textkodning för att granska och analysera debattartiklarna. Efter genomförd diskursanalys av de 15 artiklarna visade det sig att det finns delade åsikter om matematikläxor och läxor överlag. Resultatet visade att det finns både fördelar och nackdelar. Argument för läxor var bland annat att elever blir mer självständiga, tar mer ansvar samt att relationer i familjer kan stärkas. Argument mot läxor var bland annat att de skapar stress, oro och negativa känslor hos både föräldrar som inte är kapabla att hjälpa sina barn. Flera av författarna till debattartiklarna tryckte även på att konflikter kring läxor är den främsta orsaken i många familjers hem. Majoriteten av artiklarna består av politiker och det är just de som tar mest plats i debatten kring läxor. Det framkom även att endast en artikel bygger på en uttalad teoretisk grund och fyra debattartiklar bygger varken på någon tidigare forskning eller på en teori om lärande. Resterande 11 artiklar bygger på tidigare forskning och av dessa består sex artiklar av explicit forskning.

De flesta lärare har någon gång mött arbete med läxor, antingen genom sin yrkesroll eller i erfarenhet av att själv varit elev. Läxor är inte en obligatorisk del i skolans arbete men finns ändå med i många fall som en del av matematikundervisningen. Denna studie har som syfte att utreda på vilket sätt kvalitativ återkoppling ges på elevers arbete med matematikläxor. Detta utreds utifrån en teoretisk modell för kvalitativ återkoppling. Eftersom kvalitativ återkoppling skall knyta an till ett givet syfte har en granskning av återkopplingen gjorts i ett sammanhang med läxans syfte. Resultatet visar att många läxor saknar avgörande aspekter av kvalitativ återkoppling. Slutsatser som kan dras utifrån undersökningen är att en kvalitetsgranskning av återkopplingens utformning kan vara avgörande för återkopplingens kvalité och därmed också elevers kunskapsutveckling genom läxarbetet. / <p>Matematik</p>

Vi har funnit få svenska studier kring läxor, framförallt när det kommer till matematikläxor i lågstadiet. Genom tidigare forskning har vi fått en uppfattning vad som motiverar användningen av matematikläxor men också läxor generellt. Vi har sett att matematikläxor inte enbart syftar till kunskapsutveckling utan det finns fler motiv. Syftet med denna studie är ta reda på vad svenska lärare i lågstadiet har för motiv till att använda matematikläxor. Studien fokuserar också att ta reda på vilka pedagogiska diskurser som man kan urskilja i lärarnas svar. För att besvara vår frågeställning gjordes en kvalitativ intervjustudie där urvalet var sex lågstadielärare. Dessa sex intervjuer transkriberades och sedan analyserades genom en tematisk analys. För att få en djupare förståelse kring lärarnas motiv användes Bernsteins teori kring pedagogiska resurser. Resultatet visar att lärarna hade olika motiv till matematikläxor som bland annat syftade till att bygga en bro mellan hem och skola, lära eleverna ta ansvar samt befästa kunskaper genom repetition. Resultatet visar också att det finns yttre faktorer som påverkar motivet till att lärare använder matematikläxor, bland annat förväntan från vårdnadshavare eller rutiner som finns i skolorna.

Matematikläxorna delas ofta ut trots att det inte står i läroplanen. Lärare får själva välja om de ska dela ut läxor eller inte och vilken typ av matematikläxa de ska dela ut. Det finns många anledningar till att dela ut matematikläxor och att inte dela ut matematikläxor. Lärarna ser olika på syftet till att matematikläxor delas ut och många ser det som att läxorna delas ut av tradition. Vårt syfte med studien är att se huruvida läxor delas ut i ett didaktiskt syfte och om lärares ålder har något samband med användandet av matematikläxor. Vår studie bygger på en kvantitativ enkätundersökning där lärare från olika skolor kunnat svara. Vår slutsats är att majoriteten av lärare delar ut matematikläxor och att den vanligaste matematikläxan är repetitionsläxan. Vi uppmärksammade också att hälften av lärarna anser att matematikläxor delas ut av tradition.

Vårt syfte var att lyfta fram olika lärares tankar kring hur och varför de arbetar med läxan som undervisningsform, samt hur läxor påverkar elevernas lärande utifrån det sociokulturella och det behavioristiska perspektivet. I arbetet med att samla in och analysera empirin följde vi den kvalitativa forskningsmetoden. Kvalitativa semistrukturerade intervjuer genomfördes med fyra matematiklärare i årskurs 6 på olika skolor och resultatet från dem analyserades utifrån våra problemställningar och en koppling gjordes till våra valda teorier. I likhet med annan samhällsvetenskaplig forskning redovisades resultatet i samband med en analys. Arbetet ger läsaren en inblick i hur lärarna tänker kring läxan som ett verktyg för elevernas lärande. Det framkommer även hur lärarna sätter läxan i relation till arbetet före utdelningen av matematikläxan samt hur uppföljningen sker i samband med den. Ur tidigare forskning kring läxor och från den insamlade empirin lyfts det fram att eleverna arbetar på egen hand och utvecklar därmed inte en färdighetsträning i interaktion med andra elever eller lärare. Resultatet visar att lärarna tror att läxan ger eleverna en ökad kunskap, färdighetsträning samt repetition. I analysen syns det således att läxan används ur ett behavioristiskt synsätt. Vi såg i läxforskningen och i elevers läxor att det sociokulturella perspektivet inte är vanligt förekommande, i och med det har vi valt att lyfta fram det i vår undersökning.