I takt med att behovet av förnybar energi växer så har vindkraften varit en av de energikällor som har kommit att öka mest i Sverige på senaste åren. Just nu växer energikällan fram som en ny industri i Norrland och i Sollefteå kommun som jag valde att undersöka finns planer på att etablera ett flertal storskaliga vindkraftsparker inom de närmaste åren. Syftet med denna studie var att undersöka hur kommunikation och medborgardeltagande vid etablering av vindkraft kan påverka lokalinvånares acceptans och attityder till energikällan. Undersökningen gjordes genom en fallstudie och med hjälp av intervjuer. Resultatet visar att bland annat att en brist på deltagande och en öppen kommunikation har lett till en känsla av utanförskap och skapat negativa attityder till den specifika vindkraftsetableringen. Det framkommer även att etablering av vindkraft vid specifika lokala sammanhang är komplicerad, speciellt när lokalbefolkningen har en stark platsförankring som i det här fallet.

Medborgarinflytande i kommunala planeringsprocesser har aktualiserats bland annat på grund av att det finns en önskan att göra dessa processer mer effektiva och demokratiska. Vi undersöker hur socioekonomiska skillnader bland medborgare påverkar deras möjligheter till inflytande i dessa planeringsprocesser. I en fördjupad studie vill vi se hur en kommun, där dessa skillnader finns, skulle kunna hantera kommunikation och medborgarinflytande utifrån denna aspekt. En enkätundersökning har gjorts i Kristianstad stad med avsikten att undersöka personers socioekonomiska status kontra medborgarinflytande. Vi har också använt resultaten för att kunna föra en diskussion kring medborgarinflytande på orterna Åhus och Tollarp i Kristianstad kommun. Vi valde dessa två orter till studien då vi ser att det finns en skillnad melllan dem vad gäller inkomst- och utbildningsnivåer. I vår analys sammanfattar vi slutsatserna som vi fått från den presenterade teorin, statistiken och enkätundersökningen. Från svaren på undersökningen kan vi till exempel se att majoriteten av de tillfrågade tror att socioekonomisk status är viktig i kommunikationen med kommunledningen. Från dessa slutsatser diskuterar vi sedan hur en kommun som Kristianstad, bestående av orter med skillnader i socioekonomisk status som Åhus och Tollarp, skulle kunna arbeta med kommunikation och medborgarinflytande utifrån dessa socioekonomiska skillnader. / Citizen influence in the municipal planning processes has become more important because of the aim to make these processes more effective and democratic. We wanted to study how socioeconomic differences among citizens affect their possibilities to influence these planning processes. In a wider study we wanted to see how a municipality, where these differences are seen, could work with questions about communication and citizen influence. A questionnaire survey took place in Kristianstad city with the intention to use the results of the investigation in a study of the neighborhoods Åhus and Tollarp in Kristianstad municipality. We could see from the statistic that there was a difference in socioeconomic status, due to for example income and education level, in the two neighborhoods. In our analysis we summarized the conclusions drawn from the presented theory, statistics and questionnaire. We could for example also see from the answers to our questionnaire that citizens believe socioeconomic status to be important in the communication with the head of the municipality. From these conclusions we then discussed how a municipality, with neighborhoods with different socioeconomic status like Kristianstad, could handle matters about communication and citizen’s influence on the basis of these socioeconomic differences.

Medborgardeltagandet innebär en process där makten över planeringen förs i olika hög utsträckning över till medborgarna. Samtidigt som det ofta beskrivs som en positiv demokratisk process är det inte helt problemfritt. Många gånger finns det ett glapp mellan retorik och verklighet. Denna uppsats ämnar till att analysera, utifrån en kvalitativ metod med intervjuer, hur detaljplanerare uppfattar medborgardeltagandet i planeringen. Detta görs för att undersöka om de tenderar att ha en expertinriktad eller en medborgarinriktad uppfattning av medborgardeltagande. Detta görs genom att undersöka hur planerarna uppfattar kunskapsutbytet, betydelsen av medborgarna och sin egen yrkesroll i relation till medborgaren. Uppsatsens resultat är att det finns tendenser som talar för att planerarna både har medborgarinriktade och expertinriktade uppfattningar, dock i huvudsak expertinriktade uppfattningar. Även om alla intervjuade planerare uppfattar att det är viktigt med medborgardeltagande och att det tillför planeringsprocessen värdefulla aspekter tycks det också handla om en process där planerare uppfattar att de bland annat ska i stor utsträckning informera medborgare.

Arbetet har som syfte att undersöka om visionen är styrande i förhållande till den formella planeringen som bedrivs och isåfall hur det påverkar befolkningens möjlighet till inflytande i planeringen. Studien har avgränsats till att undersöka det visions- och strategiarbete som har bedrivits kring stadsdelen Brunnshög i Lund samt vilken möjlighet befolkningen har haft att påverka detaljplanerna för den spårväg som ska förläggas mellan Lund C och ESS/Brunnshög. Det empiriska materialet som har undersökts består av strategiska och formella plandokument samt samrådsyttranden. Den teori som har valts ut som central i förhållande till studiens frågeställning är government och governance. Teorin används för att analysera vilket inflytande olika aktörer har i planeringen liksom vilka relationer som föreligger. Teorin konkretiseras ytterligare genom att utgå från hur olika forskare har arbetat med governance i form av modeller, aktörer, relationer, institutionella ramverk och beslutsprocess samt makt som handlingsförmåga och uteslutning. Vidare används även begreppet tankefigur för att analysera hur visioner och strategier kan förstås och användas i en planeringsprocess. För att få en inblick i den forskning som finns  kring forskningsfrågan i dagsläget har även forskning kring strategisk planering, visioner samt medborgardeltagande studerats närmre. Utifrån undersökningen är det möjligt att dra slutsatsen att kommunens vision och ”strategierna för en sammankopplad stad” är styrande i förhållande till den formella planeringen som bedrivs. Vidare begränsar den visionsstyrda planeringen befolkningens möjlighet att påverka markanvändningen och den slutgiltiga bebyggelsen. Trots att befolkningen har en formell rätt till inflytande i detaljplaneskedet uttrycker de en kritik kring att deras möjlighet till inflytande har varit begränsat. Detta tydliggör att befolkningen har en föreställning om direktdemokrati som krockar med den representativa demokratin. Samtidigt som befolkningen uppmanas vara delaktiga anses deras möjlighet till inflytande begränsat vilket skapar en förvirring. Forskaren har även kunnat utläsa att befolkningens direktinflytande i detaljplaneskedet har begränsats till följd av den strategiska planeringen, vilken främst bedrivits inom ramarna för den representativa demokratin. Detaljplanerna har endast varit föremål för mindre justeringar och fördjupade resonemang. De problemområden som kommunen är mer tillmötesgående till ryms enbart inom ramen för den vision och de strategier som har formulerats. Det gäller bland annat problemområdena tillgänglighet och framkomlighet, buller, vibrationer samt elektromagnetiska fält. Övrig kritik från befolkningen avfärdas med hänvisning till studier och fakta. Det gäller bland annat valet av spårvägstrafik och hållplatslokalisering. Vidare försvarar sig även kommunen genom att understryka att de beslut som är tagna är förankrade bland befolkningen genom den representativa demokratin. Det är formellt sätt rätt men eftersom kommunen sägs ha bedrivit nära samarbete med ESS och MAX IV samt att visionen och strategierna fokuserar på den typ av verksamhet de bedriver tyder på att relationen mellan kommunen och dessa aktörer kan vara marknadsbaserad. Med utgångspunkt i det material som har studerats är det dock inte möjligt att dra några slutsatser kring huruvida detta är fallet. Läsaren bör emellertid vara en medveten om att ESS och MAX IVS värderingar kan ha färgat den vision och de strategier som har formulerats vilket i sin tur har begränsat möjligheten för befolkningens intressen och värderingar att implementeras. Detta tydliggör hur kommunen och eventuella utomstående aktörer som står bakom visionen och strategierna sätter ramarna för den planering som bedrivs. Visionen och de strategier som har formulerats är del av en tankefigur som har institutionaliserats i den kommunala organisationen, vilket har begränsat möjligheten för övriga tankefigurer att implementeras. Att kommunen överväger möjligheten kring elbussar i stadskärnan tyder dock på att kommunen är beredd på att överge tanken kring spårvägstrafik i stadskärnan. Huruvida detta är ett resultat av kritik från befolkningens sida går det dock inte att dra några slutsatser kring. Om det är fallet skulle det emellertid kunna tyda på att befolkningens kritik har fått gehör.

No description available.

Den här uppsatsen utreder möjligheterna att realisera e-Deltagande genom webb 2.0.Genom att kombinera teori från de båda ämnena och observationer från nämnvärda utförda realiseringar, utvecklas en mall till en webbtjänst för e-Deltagande som nyttjar funktioner från webb 2.0. Ur litteraturstudier och observationer identifierades ett antal nyckelfunktioner samt vilka aktuella problem som finns inom realisering av e-Deltagande. Dessa problemområden var: anonymitet, moderation, att slutplacering baseras på exponeringstid, att liknande bidrag tar röster från varandra samt röstningsmetod. För att lösa dessa genomfördes en process för deltagande design med testdeltagare från olika intressegrupper i området. Utvecklingen genomgick tre iterationer med framställning av prototyp och testsessioner under vilka mallens olika lösningar och funktioner optimerades och validerades. Uppsatsen bidrar med ett steg i utforskningen av området. Genom att tillämpa den mall som tagits fram kan offentliga instanser konsultera sina medborgare för att generera fram nya idéer och engagera dem i samhällsutformningen.

Syftet är att undersöka i vilken omfattningrepresentativitet och inflytandet uppfylls i medborgardialogen. Dessutom förståsamt också förklara hur eventuella hinder uppstår mot och kring begreppen samthur dessa kan undkommas. Med utgångspunkt från syftet genomfördes en fallstudieinom planprojektet ’nya Årstafältet’.Metodtriangulering har nyttjats då både kvantitativa och kvalitativa metoderhar använts. Slutsatsen som presenteras bedömer att medborgardeltagandet inteär representativt för de som påverkas av planeringen. Ett representativtunderlag i planeringsprocessen hindras av att inte vilja delta eller kunnadeltaga. Att eliminera hindren räcker således inte. Även viljan behöverstimuleras. Omvänt uppvaktningsförfarande och framtidens teknik som interaktivtGIS kan överkomma hindren och entusiasmera de som idag är ovilliga att deltaga.Allmänhetens inflytande i planeringen är både relativt litet men likvälomfattande. Inflytande för medborgarna hindras i viss mån av dem själva genomicke-kreativa åsikter och felriktat deltagande. Dock är det även upp till tjänstemänoch politiker att genom mer tydlig information förklara premisserna. Det finnsockså en risk i att deltagande ses som ett mål i sig och inte ett medel för attåstadkomma medborgarinflytande. Nyckeln till hindret besitter de som sätterramverket för dialogen samt dess funktion och värsta scenariot är attmöjligheten till reellt inflytande elimineras.

Inom ramen för den översiktliga planeringen är samråd och utställning de främsta, lagstadgade tillfällena i plan-och bygglagen där medborgarna kan lämna synpunkter på ett förslag till översiktsplan (Boverket 2014). En av de positiva effekterna av medborgardialog är att de som bor och använder ett område dagligen har en god lokalkännedom om platsen och på så sätt kan bidra med en unik kunskap till planerarna (Khakee 2000). Medborgardialog anses däremot ofta medföra ett ökat behov av resurser i form av tid och pengar (Khakee 2006: 19). Det har även visat sig att mest inflytande över den fysiska planeringen har medelålders, vita män medan kvinnor och barn är grupper som inte har lika stora möjligheter att påverka (Henecke & Khan, 2002: 23).  Idag förekommer även svårigheter med att integrera kulturella resurser i samhälls-planeringen. Eftersom samhällsplanering innebär sektoröverskridande samarbeten och behov av en helhetssyn behövs det nya metoder för att säkerställa medborgarinflytande och de kulturella resursernas plats i samhällsplaneringen (Lundberg & Hjort 2011:6-7).  Cultural planning är en samhällsutvecklingsmetod vilken syftar till att inkludera kulturella perspektiv i samhällsplaneringen. Centralt i metoden är även fokus på människan och kommunikation mellan människor. Intresset för metoden har ökat de senaste åren i Sverige (Lundberg & Hjort 2011:6-9,3). Studien har genom en fallstudie av Tjörns kommun studerat om cultural planning kan vara en användbar metod för att förbättra medborgarnas deltagande och inflytande i den översiktliga planeringen.  Studien visar att Tjörns kommun har nått fler människor genom tillämpningen av cultural planningmetoden vid en jämförelse mellan antalet medborgare som lämnade synpunkter vid samråd och utställning och de som medverkade genom övriga dialogaktiviteter som kommunen genomförde. Tillämpningen av cultural planning har bidragit till att de frågor som varit viktigast för medborgarna fått en betydande påverkan på översiktsplanen. Översiktsplaneprocessen har haft många inslag av kommunikativ planering även om den representativa demokratin utgjort ramen. Studien visar att i det studerade fallet har cultural planningmetoden bidragit till att medborgarnas deltagande och inflytande i översiktsplaneprocessen förbättrats i jämförelse med om endast de enligt plan-och bygglagen lagstadgade formerna av medborgardeltagande ägt rum.

Fysisk planering är en praktik som påverkar och berör alla medborgare. Alla använder den fysiska omgivningen som på ett eller annat sätt är resultatet av just den fysiska planeringspraktiken. Det är också lagstadgat genom Plan- och bygglagen (PBL) att alla medborgare skall ha demokratisk möjlighet till insyn och påverkan vad gäller planering. Ändå fylls samrådsmötena till största del av priviligierade, välutbildade, äldre män, vilket skapat debatt om rättviseaspekter i medborgardeltagandet, att en skevhet i representationen även skapar en skevhet i de önskemål och viljor som kommer fram i samrådsskedet. För barn och unga är möjligheten att kunna utöva sin demokratiska rätt enligt PBL till stor del en fråga om tillgänglighet - hur tillgänglig planeringen är för just barn och unga. PBL:s bestämmelse om möjlighet till insyn och påverkan gäller alla medborgare, oavsett ålder. Ju yngre barnet är desto större behov har det av en talesperson eller en slags guide som kan slussa och hjälpa barnet att förstå och berätta om vad som gäller i den aktuella situationen, till exempel vid upprättandet av en detaljplan. Därmed har de också sämre tillgång till planering och planfrågor. Men hur väl fungerar PBL:s bestämmelser om samråd och kungörelse när det kommer till ungdomar? Syftet med uppsatsen är att kartlägga och undersöka ungdomars möjligheter till medborgardeltagande i fysisk planering genom att se på deras kunskaper gällande planer och planprocess, intresse för deltagande samt hur väl de nås av planeringens kommunikation i planprocessen. Genom en enkätundersökning har ungdomar därför besvarat frågor om sitt intresse att delta i planering, sin användning av samrådets kommunikationskanaler samt kunskaper i planer och planeringens demokratiaspekter. Undersökningen visar att ungdomarna, trots att de är intresserade, inte ser planeringen. De har även goda kunskaper om demokratin i planprocessen men vet däremot inte vart de vänder sig i de fall de har synpunkter gällande fysisk planering. Här tycks finnas något av planeringens moment 22, ungdomarna hittar inte planeringen, använder inte dess kanaler och känner inte till tillräckligt för att själv uppsöka den. Samtidigt behöver samrådsdeltagarna bli fler och yngre för att möjliggöra hållbara planer som är förankrade hos medborgarna. Arbetet presenterar ett antal möjliga vägar för att öka synligheten i planeringen liksom föreslår sätt för att öka dess tillgänglighet ur ett ungt perspektiv.

Studien har utförts under våren år 2017 och behandlar, i en tid av bostadsbrist i Sverige, frågor om demokrati och effektivitet i kommunerna Varberg och Skövde. Syftet har varit att utröna om det går att kombinera ett högt medborgardeltagande och ett aktivt bostadsbyggande i ett allt mer nyliberalt samhälle. En gyllene medelväg efterfrågas, där snabba planprocesser och högt deltagande sammanfogas. Frågeställningarna rör lagändringar i plan- och bygglagen, överklagandefrekvens och bostadsbrist, alla faktorer som sägs påverka en effektiv planprocess. Det teoretiska ramverket fokuserar på en nyliberalisering av bostadsmarknaden och kommunikativ planering, där tidigare forskning belyser dilemmat effektivitet kontra demokrati. Studien påvisar ett tudelat spänningsfält, där medborgardeltagandet kan vara effektiv men ack så problematiskt. För att kunna studera den komplexitet som frågan innefattar, har kvalitativa metoder använts för att utröna skillnader och likheter mellan de två valda kommunerna, Skövde och Varberg. Innehållsanalyser av strategiska dokument och intervjuer utgör den empiriska grunden för att kunna besvara syfte och frågeställningar. Resultaten pekar på att bostadsbristen, lagstiftning, överklagande och medborgardeltagande hänger ihop och påverkar varandra. Medborgardeltagandet ses som viktigt för att kunna uppnå effektivitet. Effektiviteten är avhängt av ett flertal faktorer där lagstiftningen i sig inte är ett hinder, lagförändringar i plan- och bygglagen år 2015 och 2016 verkar dock inte leda till ökad effektivitet, vilket var syftet med ändringarna. De begränsade planförfarandet har inte påverkat medborgardeltagandet negativt, snarare tvärtom då det krävs en annan slags dialog för att finna samstämmighet. Det finns dock andra förlorande parter, exempelvis länsstyrelsen som påverkas negativt av ett snabbare förfarande. Att ha möjlighet att påverka är en demokratisk rättighet, så även att kunna överklaga lagvunna beslut, dock bör vem som ska få överklaga ses över och så även handläggningstid och instansordning. Överklagandet av detaljplaner påverkar bostadsbyggandet, med det som stoppat upp byggnation i de valda kommunerna var den dåvarande lågkonjunkturen. Marknaden har alltså en avgörande roll i bostadsbyggandet i dagsläget och politiskt styre verkar inte påverka nybyggnation i de valda kommunerna. Dilemmat som studerats, effektivitet kontra demokrati, tycks samspela och vara avhängt av varandra i studerade kommuner.