No description available.

No description available.

The following essay is a study about how migrant workers and immigration policies were discussed from Livsmedelsarbetareförbundets union press, Mål och Medel, to the members of the union between the years 1960-1973. To find this out I set these questions:   What sort of information appear in Mål och Medel concerning migrant workers and immigrant policies, and how does this change over time?   How does Mål och Medel present the immigrant workers opinions?   The method for the study is based on analyzing articles, interviews and others texts found in Livsmedelsarbetareförbundets union press, Mål och Medel, and what they want to inform the members of the union about.   The study’s results have found that during the early parts of the 1960s immigrant workers were not included in the union press at all. Towards the late 1960s the immigrants were discussed, but in a manner which implied that immigrants are naturally exploited and therefore must the immigration be controlled better. It also discussed immigrants had some sort of “adaptation problem” to the Swedish norm. The immigrants were expected to adapt themselves to become more like the normal “Swedish worker”.  In the early 1970s the immigrant workers become gradually more included with the rest of the union members and are considered to be a great asset in Swedish workforce. During this period Mål och Medel also publishes immigrant workers opinions and frequently discusses the possibilities for education in Swedish for the foreign part of the workforce.

Den traditionella strategiska skolan består av en uppdelning mellan civilt och militärt. Begreppspar som offensiv/ defensiv, avskräckning/ påtvingande, direkt eller indirekt strategi i kombination med miljö och geografi är viktiga utgångspunkter. Men går det teoretiska ramverk som till stor del här-stammar från von Clausewitz att tillämpa på cyberrymden? En miljö som präglas av att den för-ändras så fort någon ansluter en ny dator, till stor del saknar geografiska gränser och där skillnaden mellan militärt och civilt suddats ut. Detta prövas genom att analysera begreppens tillämpning på Estlands, Finlands, Norges och EU:s cybersäkerhetsstrategier. Syftet med denna uppsats är att pröva hur väl den traditionella strategiska skolan erbjuder analys-verktyg för strategier inom cyberrymden, samt att studera hur olika aktörer hanteras och samord-nas. Vidare syftar uppsatsen till att försöka utröna hur närliggande nationer och viktiga samarbets-organisationers strategier kan ge vägledning vid utformning av en svensk cyberhetssäkerhetsstra-tegi. Detta gäller avseende såväl teoriutveckling avseende strategi samt formuleringen av mål, me-del och metoder. Resultatet visar att teorierna fortsatt är tillämpbara, även om en viss förskjutning av begreppens innebörd förekommer. Samtliga av de studerade strategierna är defensiva till sin karaktär och kan anses utgöra exempel på indirekta strategier. Finland och EU:s strategier är mer tydligt hållna än Estlands och Norges och bör kunna ge god vägledning vid utformningen av en svensk cybersäker-hetsstrategi.

<p>Insomnia is getting more prevalent with age, both because of natural changes in the sleep pattern and because of increased morbidity. It can cause dysfunctioning and sedation during the day. Therefore it is often treated with hypnotics. It is possible though that hypnotics can cause daytime sleepiness as well, not to mention increased risk of falling and fractures because of sedation and prolonged reaction time. Benzodiazepines and benzodiazepine related drugs, the subjects of this study, are commonly used as hypnotics. They are meant for short term treatment, however long term insomnia is common in the elderly.</p><p>This study examines to which extent these hypnotics cause residual sedation during the day and if they increase the risk of falling and occurrence of bone fractures. The prevalence of long term treatment has been of interest as well. 24 elderly residents in a senior housing in Kalmar were interviewed about their daytime alertness, if they felt more alert or more tired when using hypnotics, and how many times they had fallen in the last year. They were asked about how long they had been using hypnotics and what other drugs they used. If they were unsure, their prescriptions was checked for this information.</p><p>Twelve out of the 24 individuals who were interviewed used some kind of benzodiazepine or benzodiazepine related drug. The majority used the sedative zopiclone but also zolpidem and oxazepam were used. A statistically significant difference in daytime sleepiness was found between users and non-users of hypnotics, but no statistically significant difference in the number of falling incidents could be found. Those who were treated with hypnotics used them every night, nine individuals had been treated longer than three months and two persons had been treated over several years.</p><p>This study is too small to draw reliable inferences from, but it suggests that long term treatment of the elderly with hypnotics is common and maybe the effects of such a treatment should be investigated further.</p><p>2008:F9</p>

AbstractEstetik som mål och medel -estetiskt verksamhet i en förskoleklass. Skrivet av Cecilia Linder och Sandra Thulin.Detta arbete bygger på en kvalitativ undersökning i en förskoleklass. Vi har observerat sex av klassens aktiviteter och intervjuat två av pedagogerna ifrån verksamheten. Därigenom har vi funnit svaren på våra frågeställningar: Hur ser den estetiska verksamheten ut när den används som mål respektive medel? Finns lek integrerad i den estetiska verksamheten? Hur synliggörs pedagogernas barn- och kunskapssyn i den estetiska verksamheten? Hur kopplar pedagogerna läroplanen till sitt arbete med estetisk verksamhet? Detta har vi kopplat samman med teorier och forskning kring ämnet. Det framgick att när pedagogerna har verksamheter där det estetiska är målet, utgår de från att barnen ska få prova på olika saker inom det estetiska ämnet. I andra ämnen (t.ex. svenska eller matematik) använder pedagogerna istället estetiska uttryck som ett medel eller verktyg. Pedagogerna anser att leken finns med i det estetiska arbetet, men de ser även att det estetiska finns med i barnens lek. I observationerna synliggjordes hur pedagogernas förhållningssätt grundades i deras barn – och kunskapssyn. I sitt arbete med de estetiska uttrycken ser pedagogerna tydliga kopplingar till kunskapsmålen i läroplanen, men också som ett medel för att uppnå målen för normer och värden.

This study aims to examine the service “egna medel” provided by Swedish social services. A client using this service provides a mandate to the social services to manage their income and pay necessary outgoings in their place. This study aims to explore the underlying needs which makes the client require the service, what the service signifies in the client’s life and whether the clients using this service feel that “egna medel” provides them a possibility to live an independent life. The empirical data was collected by means of seven qualitative interviews with clients in Stockholm county. The results were analysed with a theoretical framework circuiting around the notions of independence and normalization. The results show that the service provides the clients with a sense of security and keeps them from falling back into mental illness or drug abuse. In addition the results show that the clients perceive themselves as independent despite having conceded the control over their economy to the social services. The results also show that the clients are constrained from living like others due to their low income, not due to the service “egna medel”.

Uppsatsen undersöker hur juju-ritualer förhåller sig till den svenska straffbestämmelsen om människohandel. Människohandelsbrott ställer krav på att en handelsåtgärd vidtagits genom ett otillbörligt medel i exploateringssyfte. Otillbörliga medel kännetecknas i sin tur av att de används för att påverka offrets valmöjligheter på ett otillbörligt sätt och därigenom underkasta annan ens vilja.  Uppsatsens syfte är att undersöka hur juju-ritualer fungerar som kontrollmekanism och om de kan utgöra ett otillbörligt medel i människohandelslagens mening. För att göra det behandlar uppsatsen tre frågeställningar där det först ämnas definiera de otillbörliga medlen, sedan undersöka om de otillbörliga medlen täcker omständigheter där en handelsåtgärd vidtagits genom en juju-ritual och slutligen undersöka hur svensk rättspraxis har behandlat förekommandet av juju-ritualer i människohandel.  Uppsatsen konstaterar att juju-ritualer kan användas som ett effektivt medel till att kontrollera kvinnor. De otillbörliga medlen i människohandelsbrott är olaga tvång, vilseledande, utnyttjande av någons utsatta belägenhet som allvarligt begränsar personens alternativ och annat sådant otillbörligt medel om det begränsar personens alternativ. Olaga tvång och vilseledande definieras utifrån rättssystematiken i brottsbalken och tolkas därför på samma sätt som straffbestämmelserna om olaga tvång och bedrägeri. Ett utnyttjande av någons utsatta belägenhet som allvarligt begränsar personens alternativ är ett för svensk straffrätt nytillkommet begrepp och är mera svårdefinierad. Uttrycket har utvecklats med tiden och bedöms i två led: en utsatthetsbedömning och en utnyttjandebedömning. Ett annat sådant otillbörligt medel är ett problematiskt uttryck som omfattar situationer som på andra, men liknande, sätt än övriga otillbörliga medel bemästrar offrets fria och verkliga vilja. Beroende på omständigheterna i det enskilda fallet konstateras det i uppsatsen att juju-ritualer kan omfattas av samtliga av de otillbörliga medlen. Men framför allt omfattar det otillbörliga medlet ett utnyttjande av någons utsatta belägenhet människohandelssituationer med juju-ritualer på ett naturligt sätt eftersom offrens personliga förutsättningar beaktas i större mån genom utsatthetsbedömningen. Svenska domstolar har också bedömt att förekomsten av juju-ritualer är en omständighet som visar på ett utnyttjande av någons utsatta belägenhet.

För att vinna ett krig med så få förluster som möjligt måste stridskrafterna samordnas inom ramen för en gemensam operation. Trots att det är det effektivaste sättet är det inte det enklaste. När stridskrafter sammanförs och samordnas på den operativa nivån, varvid mål, medel, metoder, tid och rum skall balanseras uppstår problem utifrån stridskrafternas särarter. Syftet med uppsatsen är att undersöka hur skillnaden i synen på samordning påverkar möjligheterna till samordning. Resultatet i uppsatsen visar att det är flygstridskrafterna som är den stridskraft som tydligast skiljer sig från övriga genom luftens natur stridskraftens egenskaper och synen på hur stridskraften skall användas inom ramen för den gemensamma operationen. Problem uppstår särskilt när det råder brist på resurser och för att den operativa nivån inte skall bli överflödig, måste det råda balans mellan mål, medel och metod på den operativa nivån.

Avsikten med undersökningen var att få djupare kunskap kring IKT i förskolan, hur IKT används samt de pedagogiskt ansvariga i förskolans egna perspektiv och åsikter kring IKT som ett hjälpmedel i verksamheten. Detta har uppnåtts via en enkätundersökning där det både funnits öppna frågor såväl som slutna frågor. De frågeställningar vi haft och använt oss av i denna studie är följande; - Vilka digitala medel finns det på förskolorna? - Hur använder de pedagogiskt ansvariga sig av IKT i förskolan? - Vad är de pedagogiskt ansvarigas syn på digitala medel som verktyg i förskolan? Resultatet visar att de pedagogiskt ansvariga i förskolan är generellt positiva till användandet av digitala medel i verksamheten. Samtidigt upplever de flesta att de inte har tillräckligt med kunskap och utbildning för att bedriva en pedagogisk verksamhet där digitala medel används som stöd.