Syftet för denna uppsats är att undersöka barns skapande verksamhet med digitala och analoga medel och hur de användas som komplement till varandra för att erbjuda barn varierade möjligheter för meningsskapande. Vi har använt oss av videoobservationer samt skärminspelningsfunktion i vår undersökning för att närma oss sen djupare förståelse för den kommunikationen som sker mellan barn och olika medel ur ett socialsemiotiskt perspektiv. Detta har gett oss bredare förståelse för barns meningsskapande, samspel, kommunikation och kreativitet. Resultatet i våra analyser visar att barn skapar mening på kreativa sätt oavsett ett materials syfte. Barns interaktion sker ofta via resurser, t.ex. digitala plattor med blick och gester jämfört med verbal kommunikation. För att interaktion ska ske på varierade sätt behövs neutralisering av digitala medel vilket betyder att inarbeta de digitala medlen så att de kan användas på lika villkor. Resultatet av möjligheter för barns meningsskapande med digitala och analoga medel berodde på barns fysiska tillgång till materialen, både digitala och analoga. Därutöver ligger vikten på pedagogers inspiration och introduktion för att kunna erbjuda fler möjligheter för meningsskapande och använda material till sin fulla potential.

I Sverige finns det ett samband mellan redovisning och beskattning. Enligt Bokföringsnämnden skall företagen utföra löpande bokföring samt upprätta ett bokslut. När företagen redovisar skall detta göras i enlighet med god redovisningssed och rättvisande bild. Det är Bokföringsnämnden som har ansvaret för att utveckla god redovisningssed samt upprätta allmänna råd. Bokföringsnämnden startade K-projektet, vilket är allmänna råd. Projektet innehåller K1, K2, K3 och K4.I den här studien redogörs det för K2-regelverket samt K3-regelverket för att sedan redogöra för en jämförelse mellan dessa. De företag som inte definieras som större företag enligt årsredovisningslagen har möjligheten till att välja mellan de två regelverken. Syftet med vår studie är att analysera skillnaderna mellan K2-regelverket och K3-regelverket samt att ta reda på hur valet mellan regelverken påverkar företagets redovisningsmässiga resultat, skattemässiga resultat samt utdelningsbara medel. Utöver att jämföra regelverken och ta reda på hur de påverkar resultaträkningen analyseras regelverken även utifrån skatteprinciper. Studien innehåller även en analys kring normgivningens betydelse då den inte är tvingande.Genomförandet av studien har gjorts genom en kvalitativ innehållsanalys. Studien innehåller typfall som på ett pedagogiskt sätt förklarar skillnaderna mellan regelverken samt vilken effekt det kan få på det redovisningsmässiga resultatet, det skattemässiga resultatet samt utdelningsbara medel.I studien kom vi fram till att det finns skillnader mellan regelverken och att dessa påverkar det redovisningsmässiga resultatet, skattemässiga resultatet samt utdelningsbara medel. Anledningen till att det finns skillnader i de två olika resultaten samt utdelningsbara medel beror till stor del på att regelverken skiljer sig vid värdering av företagets tillgångar. Beroende på vilka tillgångar företaget innehar samt vilka intressenter de skall gynna bör de välja det ena regelverket framför det andra. / Program: Civilekonomprogrammet

AbstraktDen tidiga synen på industriarbetaren gestaltades genom grovt arbete, en tydlig hierarkisk fördelning av arbetsuppgifter och ett diktatoriskt ledarskap. Arbetare inom industrin kundedå beskrivas i termer likt ett djur och fokus låg enbart på effektivitet. Idag förväntas industriarbetaren involveras mer genom delaktighet i arbetsprocesser. Fortfarande förknippas dock de personer som arbetar inom industrin med att ha ett instrumentellt synsätt, där det huvudsakliga syftet med arbetet är att uppnå en tillfredsställande lön, utan attengagera sig mer än nödvändigt i sitt arbete. Under dessa premisser finns det begränsade möjligheter till förtroende mellan ledning och arbetare. De mål som ett företag arbetar mot kan på ett bättre sätt genomsyra verksamheten om en förtroenderelation existerar. Finns detta förtroende skapas förutsättningar för självstyrning, där arbetarna kan styra sig själva till att försöka uppnå målen som hela företaget är strävar mot. En förtroenderelation kan därmed främja att industriföretagen inom ramen för det instrumentella synsättet kan skapasjälvstyrning i arbetet. Syftet med denna studie är att undersöka hur maskinoperatörer på ett industriföretag upplever förtroende till sin ledning och hur de styr sig själva i sitt arbete. Studien är utförd med en kvalitativ metod då det har gjorts nio stycken individuella, semistrukturerade intervjuer. Respondenterna arbetar alla i en industri på en mindre ort i södra Sverige. Slutsatserna efter denna studie är att ett förtroende till ledningen existerar på det undersökta företaget, dock upplever maskinoperatörerna en brist på tillit till dem. Förtroendet grundar sig att maskinoperatörerna känner en trygghet i de övergripande systemen på företaget och att de upplever att ledningen fattar de beslut som är bäst för företaget. Genom att detta förtroende existerar uppstår även möjligheten till självstyrning dåmaskinoperatörerna känner sig trygga med att styra sig själva i arbetet i enlighet medledningens riktlinjer. Den instrumentella inställning som operatörerna har till sitt arbete tror vi motarbetar möjligheterna till att uppnå en tillitsrelation mellan ledning och arbetare, vilket vi dock inte upplever att maskinoperatörerna är intresserade av att ha. Mellan maskinoperatörerna existerar en känsla av tillit till de som följer samma normer och regler som är normala på arbetsplatsen och som även tillhör samma grupp som de själva. Inom denna grupp skapas en tillitsrelation där en närhet och ärlighet till gruppmedlemmarnaexisterar. / Program: Organisations- och personalutvecklare i samhället

En studie av Lundgren, Rosén och Jahnke (2017) visar att det finns ett behov att lyfta lärarnasarbetssätt inom Svenska För Invandrare (SFI). Studien betonar vikten mellan SFI undervisningen ochvardagslivet där eleverna kombinerar språket med vardagen. Utifrån ett lärar- och elevperspektivämnar studien att undersöka hur digitaliseringen förändrar undervisningens form inom SFI. Studienär av kvalitativ form med semistrukturerade intervjuer och en fokusgruppsintervju sominsamlingsmetod. Åtta personer som har koppling till SFI har deltagit i intervjuerna som transkriberasoch analyseras med hjälp av hermeneutisk metod. Studiens resultat visar att med hjälp av digitalamedel har lärarna fått en ny arbetsmiljö och skapat nya arbetssätt med en positiv relation tillundervisningen. Diskussioner finns dock från lärarnas samt elevernas sida när distansstudier inte harsamma kvalité på undervisningen och lärande. Lärarnas arbete effektiviseras och därmed ökar derastid med eleverna. Lärarna upplever att digitaliseringen erbjuder eleverna en bättre kvalité påundervisningen och elevernas lärande. / <p>Godkännande datum: 2019-06-05</p>

<p>Bakgrund: Penningflöden är, till skillnad från redovisat resultat, svåra att manipulera och därmed relevanta att redovisa. Redovisningsrådet har inför 1999 kommit med en ny rekommendation, RR 7:98, beträffande kassaflödesanalyser. </p><p>Syfte: Syftet med denna uppsats är att öka förståelsen för kassaflödesanalyser och traditionella finansieringsanalyser genom att studera deras framtagande, informationsinnehåll och användningsområde. </p><p>Genomförande: Vi behandlar teorier,principer, tekniker och regler om finansieringsanalyser. Vi har även undersökt attityder till finansieringsanalyser hos svenska börsnoterade banker och skogsbolag samt analytikers åsikter om finansieringsanalyser i dessa branscher. </p><p>Resultat: I skogsbranschen är finansieringsanalysen av central betydelse. Däremot är de flesta intressenter eniga om att finansieringsanalyser inte är relevanta för banker. Bankerna är dock tvungna att börja upprätta finansieringsanalys p g a en lagändring. Nästan alla bolag kommer att följa RR 7:98, vilket ökar jämförbarheten mellan bolag nationellt och internationellt, eftersom RR 7:98 ansluter till ett internationellt synsätt.</p>

<p>Bakgrund: Vissa företag skall enligt årsredovisningslagen bifoga en kassaflödesanalys i sin årsredovisning för att redovisa företagets likviditetsförändring under perioden. De företag som upprättar en kassaflödesanalys följer Redovisningsrådets rekommendation, som till största del är en översättning av IASCs "Cash Flow Statements". Detta innebär att den svenska rekommendationen är harmoniserad mot internationell standard. Kassaflödesanalysen kan användas internt av företaget för att få kontroll över de likvida medel som strömmar in och ut ur företages verksamhet. Även andra intressenter, såsom investerare och långivare, kan vara intresserade av företages finansiella situation, eftersom de vill beräkna lönsamheten samt studera företagets förmåga att betala sina skulder. </p><p>Syfte: I vilket syfte upprättas en kassaflödesanalys och om denna analys upprättas hur används den som ett styrmedel av företagen. Vi vill även undersöka orsaken till varför företagen använder den indirekta eller direkta metoden vid redovisning av kassaflöden. </p><p>Genomförande: I denna uppsats består vår primärdata av intervjuer med sammanlagt tio personer på sju olika företag och vi har valt att intervjua moderbolaget i dessa koncerner. Tre besöksintervjuer med BT, Cloetta och IFS, två intervjuer via e-post med Skandia samt tre telefonintervjuer med Föreningssparbanken, Electrolux och Arla. </p><p>Resultat: Vi har i vår studie uppmärksammat att de flesta företag använder sig av bådeen intern och en extern kassaflödesanalys. Den externa analysen är den som bifogas i årsredovisningen och den används mycket sparsamt eller inte alls för intern styrning, medan den interna används i den löpande redovisningen och jämställs ofta med en likviditetsbudget. De undersökta företagen använder sig av den indirekta metoden vid upprättandet av kassaflödesanalysen och detta beror främst på att ekonomisystemet ej är uppbyggt på in- och utbetalning vilket innebär att tillämpningen av direkt metod skulle bli alltför tidskrävande. Den indirekta metoden visar också en tydlig koppling mellan redovisat resultat och kassaflödet.</p>

Bakgrund: Vissa företag skall enligt årsredovisningslagen bifoga en kassaflödesanalys i sin årsredovisning för att redovisa företagets likviditetsförändring under perioden. De företag som upprättar en kassaflödesanalys följer Redovisningsrådets rekommendation, som till största del är en översättning av IASCs "Cash Flow Statements". Detta innebär att den svenska rekommendationen är harmoniserad mot internationell standard. Kassaflödesanalysen kan användas internt av företaget för att få kontroll över de likvida medel som strömmar in och ut ur företages verksamhet. Även andra intressenter, såsom investerare och långivare, kan vara intresserade av företages finansiella situation, eftersom de vill beräkna lönsamheten samt studera företagets förmåga att betala sina skulder. Syfte: I vilket syfte upprättas en kassaflödesanalys och om denna analys upprättas hur används den som ett styrmedel av företagen. Vi vill även undersöka orsaken till varför företagen använder den indirekta eller direkta metoden vid redovisning av kassaflöden. Genomförande: I denna uppsats består vår primärdata av intervjuer med sammanlagt tio personer på sju olika företag och vi har valt att intervjua moderbolaget i dessa koncerner. Tre besöksintervjuer med BT, Cloetta och IFS, två intervjuer via e-post med Skandia samt tre telefonintervjuer med Föreningssparbanken, Electrolux och Arla. Resultat: Vi har i vår studie uppmärksammat att de flesta företag använder sig av bådeen intern och en extern kassaflödesanalys. Den externa analysen är den som bifogas i årsredovisningen och den används mycket sparsamt eller inte alls för intern styrning, medan den interna används i den löpande redovisningen och jämställs ofta med en likviditetsbudget. De undersökta företagen använder sig av den indirekta metoden vid upprättandet av kassaflödesanalysen och detta beror främst på att ekonomisystemet ej är uppbyggt på in- och utbetalning vilket innebär att tillämpningen av direkt metod skulle bli alltför tidskrävande. Den indirekta metoden visar också en tydlig koppling mellan redovisat resultat och kassaflödet.

Bakgrund: Penningflöden är, till skillnad från redovisat resultat, svåra att manipulera och därmed relevanta att redovisa. Redovisningsrådet har inför 1999 kommit med en ny rekommendation, RR 7:98, beträffande kassaflödesanalyser. Syfte: Syftet med denna uppsats är att öka förståelsen för kassaflödesanalyser och traditionella finansieringsanalyser genom att studera deras framtagande, informationsinnehåll och användningsområde. Genomförande: Vi behandlar teorier,principer, tekniker och regler om finansieringsanalyser. Vi har även undersökt attityder till finansieringsanalyser hos svenska börsnoterade banker och skogsbolag samt analytikers åsikter om finansieringsanalyser i dessa branscher. Resultat: I skogsbranschen är finansieringsanalysen av central betydelse. Däremot är de flesta intressenter eniga om att finansieringsanalyser inte är relevanta för banker. Bankerna är dock tvungna att börja upprätta finansieringsanalys p g a en lagändring. Nästan alla bolag kommer att följa RR 7:98, vilket ökar jämförbarheten mellan bolag nationellt och internationellt, eftersom RR 7:98 ansluter till ett internationellt synsätt.

Att konsumera kosttillskott ökar i dagens samhälle. Exempel på kosttillskott är energigivande tillskott, prestationshöjande tillskott samt vitaminer och mineraler. En sammanställning av enkätundersökningar i Sverige visar att 61 % av männen och 41 % av kvinnorna konsumerar kosttillskott. Träningsverksamma upplever att produkterna är välgörande och ger positiva effekter på träningen, trots att riskerna med konsumtion av kosttillskott är omdebatterat och ett delvis obeforskat område. Bland träningsverksamma inom styrketräning förekommer även konsumtion av dopningspreparat. Dopning innebär att påverka eller förändra prestationer med olika substanser. Det finns olika slags dopningspreparat och anabola androgena steroider (AAS) är vanligast. Prevalensen av AAS har ökat under 2000-talet. I uppsatsen redovisas omfattningen av konsumtion av kosttillskott och dopningspreparat i Västmanlands län. Köns- och åldersskillnader samt samband mellan konsumtion och träningsform redovisas. Analyser har genomförts på enkätdata från Västmanlands Idrottsförbund, utifrån deras arbete med anti-dopning i Västmanland. Resultaten visar att det är vanligast att män i 17 – 30 års ålder konsumerar kosttillskott. Sannolikheten för att ha en hög konsumtion av kosttillskott ökar vid styrketräning. Socialkognitiv teori används föra att tolka den sociala aspekten på konsumtionen och ger en djupare förståelse för hur beteendet att konsumera kosttillskott och/eller dopningspreparat kan uppstå hos en individ. / Consuming dietary supplements is common in today's society. Examples of dietary supplements is energizing supplements, performance enhancing supplements and vitamins and minerals. A compilation of surveys in Sweden show that 61% of men and 41% of women consume dietary supplements. Athletes are experiencing that the products are beneficial and provides positive effects on the performance, even though there is a lack of knowledge about all the risks of consuming dietary supplement and a field partly un-researched. Consumption of doping substances also occur among athletes. Doping means to affect or change the performance with various substances. There are different types of doping substances, where anabolic androgenic steroids (AAS) are the most common. The prevalence of AAS has increased during the 2000s. The prevalence of the consumption of dietary supplements and doping in Västmanlands län are presented in the present study. Results revealed differences in gender and age and the relationship between consumption and exercise. Analyses have been performed on data from Västmanland Sports Federation, which through its anti-doping work conducted a survey in Västmanlands län. The results show that it is most common among men between the ages 17 – 30 to consume dietary supplements and to consume a few times a week or more often. The likelihood of consuming dietary supplements increases with strength training. Social cognitive theory is being used to interpret the social aspect of consumption and provides a deeper understanding for how a behavior can be developed in an individual.

No description available.