I takt med att allt mer antibiotika används och att världen blir allt mer globaliserad ökar och sprids antibiotikaresistensen. Djurhållningen i världen kantas av stressgivande miljöer som för små utrymmen och för många djur per yta. Det får djuren att drabbas av infektioner som vi botar med antibiotika. Antibiotika används även inom djurhållning i tillväxtfrämjande syfte och för att förebygga sjukdom och minska stress. Denna fel- och överbehandling av antibiotika i kombination med att vi använder samma sorts antibiotika inom human sjukvård som inom djurhållning gör att våra livsmedelsproducerande djur utgör en smittorisk för resistenta bakterier som hotar att nå oss via bland annat livsmedelskedjan. I och med att djuren medicineras via tillägg i foder och vatten och att upp till 90% av antibiotikan följer med fekalierna ut, sprids resistensen i naturen då stor del av fekalierna distribueras på jordbruksåkrar i fertiliserande syfte. Det ökar på spridningsrisken samt utgör ytterligare en risk för oss när vi äter grödorna. Från akvakulturer hamnar ungefär 80% av antibiotikan i det omgivande vattnet och i sedimentet och kan därifrån spridas till havets mikrober, vidare till fisk- och skaldjurspatogener och sedan till terrestra bakterier. Åtgärder till dessa problem innefattar att minska spridningen och förhindra uppkomsten av resistenta bakterier. Man bör forska fram fler antibiotika exklusivt för en sektor, i första hand vaccinera och när man måste använda antibiotika bör det vara en smalspektrumsvariant. Man måste också förbättra den globala djurhållningsstandarden, så att risken för spridning minskar vid resor och handel. Det krävs också ett ökat kunskapsläge och ett gemensamt internationellt samarbete för minskad och mer restriktiv antibiotikaanvändning. / As more antibiotics are being used in the world, and as the world gets more globalized, antibiotic resistance is a problem that is growing and spreading. Animal husbandry all over the world provides animals with stressful environments such as too small spaces and too many animals per area. The stress makes the animals suffer from infections that we cure with antibiotics. Antibiotics are also used in animal husbandry as a growth promoter and to prevent illness and decrease stress. This mis- and overuse of antibiotics and the fact that we are using the same type of antibiotics for human health care as well as for animal husbandry, makes our livestock a threat - we can get infected with antibiotic resistant bacteria through the food chain. As a result of us medicating the animals by putting antibiotics in their feed and water (where up to 90% of the antibiotics ends up in the faeces), the resistance is spread in nature, since the faeces often are used as fertilizers in agriculture. This increases the risk of spreading and is another threat for us when we eat the crops from the fields. From aquacultures about 80% of the antibiotics ends up in the nearby water and sediment and can spread through the microbes of the ocean, via fish and shellfish pathogens to terrestrial bacteria. Measuring steps includes decreasing the spread and preventing the rise of resistant bacteria. More research is needed to find new antibiotics, that should be used exclusively for one sector. We should also vaccinate more and when antibiotics are needed, use narrow spectrum antibiotics. Another step is to improve the global animal husbandry standards, so the risk for spreading decreases when travelling and importing/exporting. More education and international teamwork for reduced and more strict antibiotic usage is also needed.

The concept of hybrid warfare is both well used and criticized in today's debate. The critics are several and they do not hold back the criticism. But if the modern war is to be understood, how should it be investigated? When answering that question the critics turn to Carl von Clausewitz theories. The purpose of this thesis is to investigate the explanatory value of Clausewitz Trinity concept and Frank G. Hoffman's definition of hybrid warfare, by examining the theories of Russia's Annexation of Crimea 2014. Thus, this thesis wants to investigate whether Clausewitz Trinity concept is sufficient to understand the case . With a most likely one-case study and with the method of qualitative text analysis, the results and conclusions showed that it is not so easy to claim that one concept can rule out the other.

Livsformsanalyser handlar kort och gott om hur vi människor lever våra liv. Alla människor har olika syn och värderingar på vad som är viktigt i livet och genom att studera en människas livsform kan man se vad som prioriteras och hur det goda livet uppfylls. Det goda livet kan för någon innebära att ha mycket fritid och ledig tid utanför arbetet medan det för andra kan innebära att prestera bra på arbetet och lägga mycket tid där. Den här uppsatsen syftar till att undersöka vilka livsformer heltids- och deltidsbrandmän i Värmland lever, det vill säga hur de ser på delarna arbete, familj och fritid. Vi har undersökt vilken inställning de har till sitt arbete och hur stor skillnaden är mellan de båda yrkeskategorierna.Undersökningen bygger på ett kvalitativt angreppssätt och för att få fram vårt resultat har vi genomfört ett antal livsformsintervjuer som vi sedan analyserat utifrån livsformsanalysen, den så kallade Karlstadmodellen. Vi har genom undersökningen kommit fram till att alla våra manliga respondenter lever inom arbetarlivsformen eftersom de drar en tydlig gräns mellan arbete och fritid, det vill säga deras fritid prioriteras framför arbetet. Vi har också kommit fram till att kvinnorna som vi intervjuat lever inom de mansspecifika livsformerna då de investerar egen tid till att utveckla sig själva. De ställer sin fritid till förfogande för arbetet genom att de inte drar någon gräns mellan arbete och fritid. Alla livsformer kan levas av både män och kvinnor och det behöver inte vara så stora skillnader mellan könen. Vårt resultat gäller enbart för de personer som vi har intervjuat.

Studiens övergripande syfte är att undersöka hur elever kan växa socialt genom El Sistema. El Sistema är en orkesterinriktad musikskola med stort socialt engagemang. El Sistema har sina rötter ifrån Venezuela där det startades som ett projekt för att bryta fattigdom och kriminalitet. I Sverige är funktionen annorlunda. De vill jobba mot ett bättre samhälle samt ge barn och ungdomar djupare musikaliska kunskaper. Undersökningen har skett på El Sistema Bredäng, Stockholm. Metoden för uppsatsarbetet har inneburit intervjuer med lärare, elever och föräldrar samt observationer av lektioner för stråk och brass, blåsorkester, symfoniorkester samt uppträdanden. Genom observationerna upptäcktes två sociala områden som El Sistemas verksamhet genomsyras av, nämligen en tydlig struktur under lektionerna och en bred social samvaro på såväl som utanför lektionerna. Detta åtföljs dessutom av en glädje som blir en direkt positiv effekt av såväl musikalisk som social utveckling. Jag har valt att inte undersöka den musikaliska utvecklingen, men i min studie framgår att den sociala utvecklingen är en förutsättning för den musikaliska utvecklingen, och därför blir det svåra att skilja dem åt. Slutsatsen är att barn växer socialt genom att lära sig arbeta strukturellt och disciplinärt samt genom att förhålla sig till en grupp. Detta visar att musiklärare borde vara medvetna om barnens sociala utveckling och att den är viktig för den musikaliska processen.

Syfte med denna uppsats är att få en bättre förståelse för vilka dessa organisationer och sociala entreprenörer som använder idrott som medel er. Jag önskar också utifrån teori förstå varför dessa organisationer uppstått. Då dessa organisationer arbetar tvärsektoriellt är det också intressant att veta hur de upplever samarbetet med den offentliga, privata och ideella sektorn. Utifrån teori kommer jag försöka förklara varför de upplever samarbetet som de gör.De flesta av aktörerna jag har intervjuat är inte en del av den traditionella idrottsrörelsen, eller upplever sig inte som en del av den, men de använder idrott som medel för att lösa olika samhällsutmaningar. Ofta samhällsutmaningar som traditionellt har varit välfärdsstatens uppgift. De har olika organisationsformer, och få av dem har medlemmar i traditionell mening. Jag har gjort kvalitativa intervju med sju sociala entreprenörer som alla har startat upp organisationer som vill lösa sociala utmaningar genom att använda idrott som medel. Intervjuerna visade att det som är utmärkande för dessa organisationer, är att de alla har olika organisationsformer. De samarbetar med både offentliga, privata och den ideella sektorn. Flera av intervjupersonerna tyckte samarbetet med det offentliga fungerade bra nu, men att det i början hade varit svårt att komma i kontakt med rätt förvaltning och rätt person i kommunerna. Det var också väldigt personbaserat om samarbetet eller kontakten fungerade. Flera av intervjupersonerna upplever att det är svårt att få till ett samarbete med idrottsrörelsen, och de upplever att idrottsrörelsen är skeptisk till dem. Samtidigt upplever flera att både det offentligas och idrottsrörelsens inställning till dem har blivit bättre de senaste åren. Flera tyckte det var enklare att få till samarbete med näringslivet.För att besvara problemställningen och syftet så har jag i bakgrunden gett en beskrivning av den historiska utvecklingen i civilsamhället, idrottsrörelsen och den statliga styrningen. Som teoretisk referensram har jag använt teorier om Nyinstitutionell teori, översättningsmodellen, teorin om organisatoriska mellanrum och teorin om hybrida organisationer. / The purpose of this study is to gain a better understanding of who these organizations and these social entrepreneurs who use sports as a means are. By using theory I will try to explain why these organizations emerges. As these organizations work across sectors, is it also interesting to know how they experience the collaboration with the public, private and non-profit sectors. Based on theory, I will try to explain why they experience the collaboration as they do.Most of the social entrepreneurs I have interviewed are not part of the traditional sports movement, or do not feel part of it, but they use sports as a means of solving various societal challenges, which traditionally have been the task of the welfare state. They have different forms of organization, and few of them have members in the traditional sense.I have done qualitative interviews with seven social entrepreneurs who all have started organizations that want to solve social challenges by using sports as a means. The interviews showed that what is characteristic of these organizations is that they all have different forms of organization. They collaborate with both the public, private and non-profit sectors. Several of the interviewees thought that the collaboration with the public sector worked well now, but in the beginning they had run into problems as getting in touch with the right administration and the right person in the municipalities. It was very person-based if the collaboration or relationship worked. Several of the interviewees feel that it is difficult to get a collaboration with the sports movement, and they feel that the sports movement is sceptical to them. At the same time, many feel that both the public sector's and the sports movement's attitude towards them has improved in recent years. They thought it was easier to get cooperation with the privat sector, the business community.To answer the purpose and the problem in this study, I have given a description of the historical development in civil society, the sports movement and in the Swedish governance. As a theoretical frame of reference, I have used theories of New Institutional theory, theory of organizational spaces and theory of hybrid organizations.

Syftet med det här arbetet är att undersöka vilken inställning fyra gymnasielärare i svenska har till spelfilm. Vidare ämnar arbetet beskriva hur och varför gymnasielärarna använder spelfilm som ett pedagogiskt verktyg i svenskundervisningen. I studien har en kvalitativ metod använts där fyra olika gymnasielärare i svenska har intervjuats. Resultat visar att gymnasielärarna generellt sett har en positiv inställning till spelfilm. Spelfilm används för att träna eleverna i olika litterära begrepp, för att låta eleverna jämföra tryckt text med film och för att genomföra olika typer av analyser såsom ideologikritisk analys. Gymnasielärarna anser att spelfilmens nytta ligger såväl i att den engagerar eleverna som att den utvecklar olika förmågor hos dem såsom att göra nyanserade analyser och reflektioner.

In Ukraine 2014 the world saw a new type of war develop on the Crimean Peninsula. But what took place was not an open conflict between military forces on the battlefield and on the waves. Instead, it was a combination of covert operations by Russian special forces, organized crime groups from both Russia and Ukraine and the instigation of local ethnic groups. This study is focused on the use of civilian individuals and organizations to achieve a higher military goal in this conflict. This is to increase the understanding of what methods that were used in the Russo-Ukrainian war where connections between the military and the civilian in this conflict is blurred. The study finds that many methods that use civilians for a higher military purpose can be found in the conflict that could be used elsewhere with similar conditions. It also finds a rudimentary schematic for when and in what order these methods were used for successfully achieving their goals. It also finds a new scientific gap where future research could go to further understand and predict how these methods could be used in our future.

SammandragStyrdokumenten för gymnasieskolan reviderades 2017 och träder i kraft i juli 2018. Fokus kommer framöver att vara digital kompetens i bland annat samhällskunskap. Elever ska alltså kunna se hur samhället förändras och påverkas av digitaliseringen, samt kunna använda olika digitala medel för att visa sin kunskap. Detta innebär att lärarnas undervisningsmetoder också måste ändras och det är här som vårt intresse för ämnet sakta vuxit fram. Vi har därför undersökthur undervisning och digitala medel kan fungera tillsammans utifrån redan etablerade modeller. Vi fokuserade även på vad lärare och elever egentligen vill, för vem säger att forskares ord stämmer överens med hur det ser ut i skolan. Vi undersökte vilket läromedel framförallt lärare men även elever föredrar i samhällskunskapsundervisningen. Gällande tidigare forskning hade vi tankar kring att en del information skulle visa att läroboken trots allt var en värdig kandidat och ett fortsatt bra läromedel och därigenom minska nyttan av att ändra fokus till användning av digitala medel i undervisningen. Vi fann undersökningar som visade på att exempelvis fallbaserade undervisningsalternativ var mer effektivt än att endast använda eböcker då eleverna fick en djupare analysförmåga. Utöver detta så valde vi att diskutera digitala medel utifrån SAMR-modellen samt Blooms digitala taxonomi, vilka talade för en digitaliserad undervisning för att lärare och elever ska utmanas kognitivt. Vi hade även förutfattade tankar kring vad vår undersökning skulle få för resultat. Vi ponerade att lärarna och speciellt eleverna ville använda digitala medel mer än läroboken. Här fick vi delade åsikter från lärare och elever. Den skola som fokuserade mer på digitala medel ville självfallet primärt använda digitala medel, medan den andra skolan vi hade ville ha läroboken som primärt läromedel.

Studiens syfte är att lyfta förskollärares föreställningar om musik som mål och medel, hur de undervisar i musik och vilka förutsättningar de anser är betydelsefulla för att bedriva musikundervisning som ett mål. Studien berör didaktiska tillämpningar av musikundervisning i förskolekontext. Metoden utgår från en kvalitativ ansats och data är insamlad genom intervjuer och observationer för att sedan analyseras utifrån ett utvecklingspedagogiskt perspektiv och Lindströms modell om estetiska lärandeformer. I studien deltar fyra förskollärare från tre olika förskolor med barn i åldrarna 1-5 år. Resultatet visar att förskollärarnas föreställningar om musik i förskolan är starkt förknippade med glädje såväl som ett eget ämnesinnehåll. Det musikdidaktiska innehållet i förskollärarutbildningen framhävs som otillräckligt och bidragande till förskollärarnas avsaknad av trygghet och kompetens i att undervisa musik som mål och medel. Studiens slutsats är att kompetens inom ämnet musik och stöd från kollegor är faktorer som förskollärare betonar som viktiga förutsättningar för att bedriva musikundervisning i förskolan.

Denna kunskapsöversikt har skrivits med syfte att ta reda på vad tidigare forskning visar om hur digitala medel kan bidra till interaktion i matematikundervisningen. Informationssökningen gjordes utifrån frågeställningen som skulle besvaras av kunskapsöversikten. Resultaten visar att de dynamiska digitala medel, där eleverna får möjlighet att laborera och ändra variabler inne i själva programmet, ger möjlighet och inbjuder till interaktion och kommunikation mellan eleverna samt mellan lärare och elever. Dock visar resultaten att digitala medel utan dynamisk funktion som till exempel online lärobok i algebra inte ger några effekter på interaktionen mellan elever eller mellan elever och lärare. Resultaten visar också att vilket digitalt medel som helst kan fungera multimodalt när kommunikationen och interaktionen mellan elever är i fokus. Betydelsen av lärarens roll i klassrum där digitala medel används för att främja interaktionen och kommunikationen mellan elever nämns också i resultaten.