Public service media has a big role in the traditional media in Sweden. Historically, they constructed a shared cultural reference and applied news and facts to people to make it possible for them to be educated citizens. However, public service and other traditional media have a difficulty reaching young people today. At the same time young people are the group that consumes the most amount of media. Therefore, it is relevant to study what they consume and what they discard - and why. Especially why they don’t consume the content provided by Swedish public service media. Because if they don’t consume it now, will they in the future?       This qualitative study aims to examine how young people in Sweden use public service media and whether they value it as a public service. To do this, we conducted four focus groups with a total of twelve 18-year-olds. The result shows that even though few of them choose to consume content from the public service media, most of them have a positive association of it and value it as a public service. Many said that they trust that they follow their assignment to serve the public and that they produce objective and accurate news. However, the knowledge about the way public service media is organized and financed was shallow at best. It appears that the main reason they don’t consume the content is that they don’t come across it where they consume media. The interviewees that did consume public service media content did so on a different platform such as Spotify or YouTube. So the difficulty in reaching the young audience might not be because of the content, but that they don’t even know of its existence.

Intercultural Communication Competence (ICC) describes the ability to interact with people from different cultures effectively and appropriately. In the impact of globalization and information technology development, social media facilitates intercultural communication and open a new space for intercultural interactions. As the impact of social media on ICC is not often explored, this study would shed light on this unexplored domain and focus on Chinese people who currently live in Sweden by asking the question: How does social media influence the ICC of Chinese people living in Sweden? This study adopts a mixed method: it uses a survey questionnaire followed by individual interviews, collecting both quantitative and qualitative data. As a result, two factors stimulating ICC are identified. The role of social media on ICC when residence in the host country is confirmed, and two stages of ICC development associated with social media in the host country are explored. Last but not least, social media seems to influence the ICC of Chinese people living in Sweden in a positive way, however this positive impact is not independent of real social interaction with the host culture. / Interkulturell kommunikationskompetens (ICC) beskriver möjligheten att integagera med människor från olika kulturer på ett effektiv och lämplig sätt. Globalisering och utveckling av informationsteknologin har gjort att det underlättar sociala mediers interkulturell kommunikation och öppnar nya sätt för interkulturella interactioner. Eftersom konsekvenserna av sociala medier angående ICC undersöks sällan ska denna studie lyfta fram denna outforskade domän, focus ska ligga på personer med kinesikt härkomst som för närvarande bor i Sverige genom att ställa frågan: Hur påverkar sociala medier ICC för personer som bor I sverige av med kinesikt härkomst? Denna studie anammar en blandad metod: den använder en enkätundersökning följt av individuella intervjuer, samlar både kvantitativ och kvalitativ data. Som resultat identifieras två faktorer som stimulerar ICC. Sociala mediernas roll på ICC när bosättning i värdlandet bekräftas, och två steg i ICC-utvecklingen i samband med sociala medier i värdlandet utforskas. Sist men inte minst verkar sociala medier påverka den kinesiska befolkningens ICC på ett posetivt sätt, men denna positiva påverkan är beroende av verklig social interaktion med värdkulturen.

Denna uppsats undersöker media-övervakningens påverkan på äldre och yngre generationer på sociala medier genom en kvalitativ undersökning. Studien syftar till att avslöja generationsskillnader i medvetenhet och beteende när det gäller mediaövervakning. Bakgrunden belyser de växande farhågorna kring mediaövervakning i den digitala eran, särskilt på sociala medieplattformar. Genom att fokusera på äldre och yngre generationer utforskar studien hur deras erfarenheter, attityder och kunskap formar deras medvetenhet och beteenden i relation till mediaövervakning. Genom att använda kvalitativa forskningsmetoder (intervjustudie), undersöker studien deltagarnas perspektiv och erfarenheter. Analysen av teman och mönster som framkommer i intervjuerna ger värdefulla insikter i de olika sätt på vilka äldre och yngre generationer uppfattar och reagerar på mediaövervakning på sociala medier. Det är viktigt att erkänna begränsningarna i denna studie, såsom det specifika fokuset på två generationer och användningen av kvalitativ data. Därför kan resultaten inte generaliseras till hela populationen, men det erbjuder värdefulla insikter i den specifika kontexten av mediaövervakning och generationers dynamik. De två teoretiska utgångspunkterna som används är användar-teorin från Balnaves et al. (2009) och övervaknings-kapitalismen som beskrivs av Zuboff (2019). Resultaten och slutsatserna från studien bidrar till en djupare förståelse för hur mediaövervakning påverkar äldre och yngre generationer på sociala medier. Dessutom kan resultaten informera utvecklingen av strategier för att öka medvetenheten, stärka användarna och skydda integriteten i mediaövervakningens sammanhang. / This thesis examines the impact of media surveillance on older and younger generations on social media through a qualitative investigation. The study aims to uncover generational differences in awareness and behavior regarding media surveillance. The background highlights the growing concerns surrounding media surveillance in the digital age, particularly on social media platforms. By focusing on older and younger generations, the study explores how their experiences, attitudes, and knowledge shape their awareness and behaviors in relation to media surveillance. Using qualitative research methods, including interviews, the study delves into the perspectives and experiences of the participants. The analysis of themes and patterns that emerge from the interviews provides valuable insights into the differing ways in which older and younger generations perceive and respond to media surveillance on social media. It is important to acknowledge the limitations of this study, such as the specific focus on two generations and the reliance on qualitative data. Therefore, the findings cannot be generalized to the entire population, but they offer valuable insights into the specific context of media surveillance and generational dynamics. The two theories used in this study are uses and gratification theory from Balnaves et al. (2009) and the theory about surveillance capitalism by Zuboff (2019). The results and conclusions of the study contribute to a deeper understanding of how media surveillance impacts older and younger generations on social media. Furthermore, the findings can inform the development of strategies to enhance awareness, empower users, and protect privacy in the context of media surveillance.

No description available.

Social interaktion och kommunikation sker till stor del på sociala medier i dagens samhälle. Tidigare forskning har visat på kopplingar mellan problematisk användning av sociala medier (PSMU) till faktorer som låg självkänsla och subjektivt välbefinnande (SWB). Uppsatsens syfte var att studera sambandet mellan PSMU med självkänsla och SWB, samt studera eventuella könsskillnader inom dem. En enkät innehållande 21 frågor genomfördes, där 183 personer mellan 18–76 år deltog (n = 183; 75,9 % kvinnor, 23,5 % män, 0,6 % annat; Målder = 34 år gammal). Faktorerna studerades genom självskattningsskalor, där PSMU mättes med Bergen Social Media Addiction Scale, självkänsla mättes med Rosenbergs Self-Esteem Scale och SWB mättes genom WHO-5. Enligt Pearsons korrelationsanalys fanns signifikanta negativa samband mellan PSMU och självkänsla, samt mellan PSMU och SWB. Det fanns även en signifikant skillnad mellan kvinnor och mäns PSMU, men dessa skillnader återfanns inte gällande självkänsla och SWB. Sammanfattningsvis är det svårt att generalisera resultatet eftersom enkäten genomfördes i Sverige samt att könsfördelningen var ojämn. Uppsatsen vill trots detta, uppmärksamma problemet som uppstår när användningen sociala medier blir till en dysfunktionell copingstrategi. I framtida forskning kan faktorer som kultur, civilstånd och sysselsättning vara intressant att studera. / Social interaction and communication take place largely on social media in today's society. Previous research has shown links between problematic social media use (PSMU) and factors such as low self-esteem and subjective well-being (SWB). The aim of this paper was to study the relationship between PSMU with self-esteem and SWB, and to study possible gender differences within them. A questionnaire containing 21 questions was conducted, in which 183 people aged 18-76 years participated (n = 183; 75.9% women, 23.5% men, 0.6% other; Mage = 34 years). The factors were studied through self-report scales, where PSMU was measured by the Bergen Social Media Addiction Scale, self-esteem was measured by the Rosenberg Self-Esteem Scale and SWB was measured by the WHO-5. According to Pearson's correlation analysis, there were significant negative correlations between PSMU and self-esteem, and between PSMU and SWB. There was also a significant difference between women's and men's PSMU, but these differences were not found for self-esteem and SWB. In conclusion, it is difficult to generalize the results because the survey was conducted in Sweden and the gender distribution was uneven. Regardless, it highlights the problem that arises when social media use becomes a dysfunctional coping strategy. In future research, factors such as culture, marital status and occupation may be of interest to study.

No description available.

The diploma thesis named "Do we need more information? Using of multiple media at the same time" examines the phenomen of simultaneous media usage in young audience aged 18-35 years. This thesis is based on the hypotheses of international surveys that demonstrate a new trend in consumption of media by which people use multiple media simultaneously. The aim of the thesis is to provide an insight into this issue. The first part defines basic concepts such as the media, media audience and related theories. Furthermore, international studies and their conclusions are presented, serving as a starting point for my own research. The second part presents the research methodology. The thesis makes use of a combination of a quantitative and qualitative approach, the so-called mixed research. The methodological section briefly describes the selected method - survey and an semi-structured interview. The next two sections deal with the implementation of the research itself. The sample consisted of 103 young people for the quantitative part of the survey, and 15 young people for the qualitative analysis section. The conclusion summarizes the research results and approaches each thematic area, including the possible hypotheses.

This thesis is about the everyday cultural practices of communal television viewing by urban kampung people. It challenges the institutional frameworks and constructs about the television audience. To achieve this, the thesis looks at the cultural context of the television set and its uses in urban kampung households and the neighbourhood system. Studies on urban kampung community in Indonesia so far have focused on the socio-economic and cultural practices of the people in relation to state ideological matters (e.g. Guinness, 1989; Sullivan, 1994; Brenner, 1998). This thesis is an attempt to extend the investigation about the cultural practices of the kampung community in relation to media use in the era of competitive private television in the early 2000s. As those kampung people have existentially engaged in fashioning their own lives neither as rural subjects nor urban/ity subjects, their narratives in responding to televised images and representations (of women in particular) shape the particularity of the cultural scene of these marginalized subjects. Taking up their social economic background and the particularities of socio-cultural circumstances of the kampung, this present study takes a close look into the day-to-day communal viewing practice of the kampung female viewers of the most-watched local program on Indonesian television, that is sinetron (television drama). / Extending the argument of Ien Ang and others into the Indonesian context, the thesis concludes that the national television audience as a unified, atomistic and controllable entity, as is institutionally imagined, does not exist. Rather, watching television, particularly among the urban middle to lower class community, is a discursive practice overwhelmingly showing the diverse, particular, and unpredictable attitudes, which challenge the account of 'the audience' that characterises the industry, the state and, ironically, also the intellectual critical knowledge producers.

Im Rahmen der vorliegenden Diplomarbeit wurde das Mediennutzungsverhalten von älteren Menschen untersucht. Ausgangspunkt der Arbeit sind die demographische Entwicklung sowie der Wandel zu einer Informations- und Wissensgesellschaft in Deutschland. Aufgrund der steigenden Lebenserwartung und einer sinkenden Geburtenrate stehen einer zunehmenden Zahl älterer eine sinkende Zahl jüngerer Menschen gegenüber. Die Durchdringung nahezu sämtlicher Lebensbereiche mit Informations- und Kommunikationstechnologien stellt dabei für die älteren Bevölkerungsschichten aufgrund steigender physischer und psychischer Beeinträchtigungen eine größere Herausforderung dar. Ziel der Arbeit war es, ein Grundmodell zu entwickeln, welches die Einflussfaktoren auf das Nutzungsverhalten von Senioren in Bezug auf IP-basierte Medien abbildet und eine Vorhersage des Mediennutzungsverhaltens ermöglicht. Als Grundlage des Modells dienten die Theorie des geplanten Verhaltens und der Uses-and-Gratifications-Ansatz. Um das Modell zu entwickeln, wurden neben der Analyse der Literatur Leitfadeninterviews durchgeführt. In die Betrachtung wurde neben der Zielgruppe mit 65 bis 80 Jahren eine Gruppe im Alter von 50 bis 64 Jahren einbezogen. Der Vergleich beider Gruppen zeigte deutlich, dass die 50 bis 65-jährigen Probanden IP-basierte Medien bereits stärker in den Alltag integrieren und auch zur eigenen Unterhaltung nutzen, während die Gruppe der 65 bis 80-jährigen vorangig klassische Medien wie Fernsehen, Radio sowie Zeitung nutzt und fast außschließlich Informationen sucht. Für die jüngere Gruppe waren zudem Produkteigenschaften wie Ubiquität, Mobilität und Zeitunabhängigkeit der Nutzung von größerer Bedeutung. Es stellte sich in der Untersuchung auch heraus, dass die Gruppe zwischen 65 bis 80 Jahren ein sehr heterogenes Mediennutzungsverhalten besitzt. Dieses leitet sich aus der individuell wahrgenommenen Verhaltenskontrolle, der Einstellung gegenüber der Nutzung des Mediums und den Nutzungsmotiven ab, die zu sehr unterschiedlichen Erwartungen und Bewertungen IP-basierter Medien führen können. Aus den Interviews ließen sich außerdem spezielle Anforderungen und Gestaltungsempfehlungen ableiten, welche den Einstieg in neuartige IP-basierte Medien und die Mediennutzung nicht nur für ältere Menschen erleichtern können.

Studiens ämne handlar om förståelsen av risk under en hälsokris utifrån lokal riskkommunikation. Covid-19-pandemin utgör en stor hälsorisk för människor över hela världen. Tidigare forskning visar att riskkommunikation behöver nå och påverka människor så att de kan skydda sig själva mot de pågående riskerna. Därför är det viktigt att studera hur människor uppfattat riskerna med covid-19 från deras lokala kommunikatörer.  Syftet med studien är att undersöka hur studenter på eftergymnasial nivå i Jönköpings kommun förstod riskerna med covid-19 och avsåg att agera utifrån sin riskförståelse, utifrån Jönköpings kommuns riskkommunikation under våren 2020. Den specifika perioden som studeras är mellan 15 mars och 19 juni 2020. För att uppnå studiens syfte har fyra fokusgruppsintervjuer med studenter på eftergymnasial nivå i Jönköpings kommun genomförts och analyserats med en teoribaserad tematisk metod. Det teoretiska ramverket som använts för den tematiska analysen består av Uses and Gratifications Theory, Protection Motivation Theory och Theory of Planned Behavior.  Resultaten av studien visar att studenterna uppfattade riskerna med covid-19 som allvarliga, men att de inte haft avsikten att fullt ut ändra sina beteenden för att undvika riskerna. Deras riskförståelse berodde däremot inte på kommunikation från Jönköpings kommun, eftersom få av studenterna hade tagit del av deras kommunikation under våren 2020. Istället hade de använt källor som Folkhälsomyndigheten och nyhetssidor. Dessutom upplevde studenterna kommunikationen från kommunen som oseriös och bristfällig gällande viktig information. Resultaten visar att studenterna upplevde Jönköpings kommuns kommunikation om beteendeförändringar för att undvika risker som vag och svår att förstå, vilket inte bidrog till deras avsikt att ändra beteende / The subject matter of this study is risk perception during a health crisis based on local risk communication. The covid-19-pandemic is a mayor health crisis for citizens all over the world. Prior science has shown that risk communication needs to reach and affect citizens so they can protect themselves from the ongoing risks. Therefore, it is important to study how citizens have perceived the risks of covid-19 from their local communicators.    The purpose of this study is to examine how students on a post-gymnasium level in Jönköping municipality understood the risks of covid-19 and intended to act upon their perception of the risks based on the risk communication from Jönköping municipality, during the spring of 2020. The specific period examined is between the 15th of March and the 19th of June 2020. In order to achieve the aim, four focus group interviews with students on a post-gymnasium level in Jönköping have been conducted and analyzed through theoretically based thematic analysis. The theoretical framework used for the analysis of the focus group interviews consists of the Uses and Gratifications Theory, Protection Motivation Theory and Theory of Planned Behavior.  The results of the study show that the students perceived the risks of covid-19 as severe, but that they did not intend to fully change their behavior in order to avoid the risks. However, their risk perception was not based on the communication from Jönköping municipality since very few of them had seen their communication during the spring of 2020. Instead, they used sources like the national health authority and news channels. Additionally, the students found the communication from the municipality to be too lighthearted and lacking in vital information. The results show that the students found the municipality’s’ communication about behavioral change as vague and difficult to understand, which didn’t have an impact on their intention to behavioral change.