Denna studie har haft för avsikt att undersöka internkommunikationens roll i förhållande till organisationskulturen vid omorganiseringar, på ett medieföretag som befinner sig i kontinuerliga förändringsprocesser. Genom kvalitativa intervjuer med personer inom olika yrkesbefattningar har vi fått insikt i personernas arbetsrelaterade livsvärld och därmed erhållit förståelse för internkommunikationens kännetecknande drag samt organisationskulturen inom företaget. Studiens resultat visade att de anställda var nöjda med kommunikationen vid tillkännagivandet av omorganiseringar. Uppföljningen visade sig enligt medarbetarna vara bristande eftersom internkommunikationen användes relativt linjärt. Det blev också synligt att de ständiga omorganiseringarna påverkar företagets kultur och att strukturen bidrar till utmaningar gällande ömsesidig dialog mellan de olika yrkesbefattningarna. / This study was intended to investigate which role internal communication has in relation to the organizational culture during organizational change in a media company characterized by continuous change. Qualitative interviews with respondents at different working positions enabled insight in the interviewees’ experiences which created an understanding for the internal communication and the culture within the organization. The results showed that the employees were satisfied with the communication during the announcement of the organizational change. In contrast to this, the follow-up procedure was found to be inadequate since the internal communication was used relatively linear. Furthermore, the study indicated that the persisting changes affect the organizational culture. In addition to this, the structure of the company can prevent dialogue between different working positions.

Efter år av minskad tillväxt har den globala ekonomiska återhämtningen resulterat i en ökadomsättning av anställda som, i det goda läget, väljer att söka sig till nya tjänster. Detta hand ihand med många arbetsgivares fortsatta oro kring hur man ska göra för att behålla sina anställdaeller hitta nya talanger om så behövs. Ett sätt för företag att hantera den rådande situationen ärgenom Employer Branding, det vill säga de egenskaper och förhållningssätt som ett företag villförknippas med och de aktiviteter som genomförs i syfte att framhäva dessa. Hypotesen förföreliggande studie är grundad i tidigare forskning och teori kring arbetsgivarvarumärken. Enenkätundersökning har skickats ut till unga personer i början av sin mediekarriär där de fårbesvara påståenden om arbete med kopplingar till funktionella, ekonomiska och psykologiskaaspekter. Resultaten visar att unga människor som söker sig till medieföretag i storutsträckningar är ute efter funktionella och psykologiska aspekter i arbetet, snarare änekonomiska. / After years of reduced growth, the global economic recovery has resulted in increased turnoverof employees who choose to apply for new jobs. This goes hand in hand with many employers'continued concerns about how to keep their employees or find new talents if necessary. Oneway for companies to handle the situation is through Employer Branding, that is, thecharacteristics and approaches that a company wants to stand for and the activities that arecarried out in aim of highlighting them. The hypothesis for this study is based on previousresearch and theories about Employer Branding. A questionnaire survey was sent to youngpeople in the beginning of their media career, where they were able to answer questions relatedto work in relation to functional, economic and psychological aspects. The results show thatyoung people seeking media related work are mainly looking for functional and psychologicalaspects of work, rather than economic.

Outsourcing är ett organisationsverktyg som kan ge möjligheten att utvidga kompetensen inom ett företag. Tidigare studier visar att SME-företag har ett större behov av att outsourca, men kan behöva stöd för att ta rätt beslut. Inom akademin förklaras verkligheten på ett förenklat sätt genom teoretiska modeller som inte alltid blir testade i praktiken. Denna studie utvärderar en nyskapad teoretisk modell om beslutsprocesser för outsourcing av digitala marknadsföringsuppdrag, för att undersöka vad som styr outsourcingbeslut inom SME-företag i Sverige. Fem företag deltog i studien genom semistrukturerade intervjuer och diskussioner om beslutsmodellen. I teorianknytningen behandlas huvudämnena marknadsföring, outsourcing och beslutsmodellen. Resultatet visar hur de deltagande företagen arbetar med huvudämnena marknadsföring och outsourcing, samt deras åsikter om beslutsmodellen. Resultatet har analyserats och tolkats till företagens olika attityder om huvudämnena samt företagens interna förutsättningar och hur det påverkar företagen. För att kunna besvara studiens frågeställningar diskuteras företagens finansiella brister, kompetensbrist, konkurrenskraft, tidsbrist, beslutsmodellen samt outsourcingbeslut mot teorianknytning. Tre av fem SME-företag anser beslutsmodellen som användbar, men beslutsprocessen är alltför generell för att appliceras på mediebranschens olika verksamhetsområden. / A way for a company to extend its competencies is to use outsourcing as a management tool. Previous studies show that SMEs have a greater need for outsourcing but also need support to make the right decision. Academia explains reality through simplified, theoretical models. It’s not always that these models are tested for their practical use. This study contains an evaluation of an newly created model of the decision-making processes to outsource digital marketing activities to examine what controls these decisions within SMEs in Sweden. Five companies took part in this study through semi-structured interviews and discussions about the decision model. The collected theory involves the main subjects: marketing, outsourcing, and the decision model. The result shows how the partaking companies conduct business relating to marketing and outsourcing, as well as their opinions about the decision model. The result has been analyzed and interpreted to the companies' different attitudes about the main subjects as well as the companies' internal qualifications and how this affects the companies. To be able to answer the study's framing of questions the following topics about the companies are discussed: lack of financial assets, lack of competence, competitiveness, lack of time, the decision model as well as the decisions to outsource in relation to the collected theory. Three out of the five SME companies perceive the decision model to be useful. However, the decision-making process is too general to apply to all the different areas of activity within the media industry.

I slutet av 2019 utbröt covid-19 pandemin vilket ledde till en ökad mängd distansarbete för företag och dess medarbetare samtidigt som användningen av digitala kommunikationsverktyg ökade. Distansarbetet har lett till att företag och organisationer har behövt utforma nya arbetssätt och strategier för att verksamheterna skall kunna fortlöpa utan att medarbetarnas motivation blir lidande. Denna studie innehåller motivationsteorier, distansarbetets påverkan på medarbetarnas motivation samt vilka följder detta kommer att ha på den framtida arbetssituationen inom mediebranschen. Genom kvalitativa intervjuer och en surveyundersökning riktad till medarbetare inom mediebranschen har ett bredare perspektiv framkommit inom ämnet. Studiens slutsats visar på att det finns utmaningar gällande implementeringen av distansarbete och användandet av digitala kommunikationsverktyg men att det kan leda till fördelar om vissa aspekter tas hänsyn till på olika sätt. Slutligen har studien även påvisat att distansarbetet lett till en förändrad arbetssituation i form av en hybridvariant av arbete på plats och distansarbete. / At the end of 2019, the covid-19 pandemic broke out, which led to an increased amount of teleworking for companies and their employees at the same time as the use of digital communication tools increased. Teleworking has led companies and organizations to design new working methods and strategies so that the operations can continue without the employees' motivation suffering. This study contains motivation theories, what impact teleworking has on employees' motivation and what consequences this will have on the future work situation in the media industry. Through qualitative interviews and a survey aimed at employees in the media industry, a broader perspective has emerged in the subject. The study's conclusion shows that there are challenges regarding the implementation of telework and the use of digital communication tools, but that it can lead to advantages in certain aspects due to different ways. Finally, the study has also shown that teleworking has led to a changed work situation in the form of a hybrid variant of on-site work and teleworking.

Förevarande studie syftar till att undersöka hur de hybrida arbetssätten som uppkommit till följd av pandemin har katalyserat gig-ekonomin inom mediebranschen. Undersökningen har med en deduktiv ansats grundat en hypotes baserat på tidigare forskning inom området. Med kvalitativa intervjuer av både frilansare inom medieindustrin och företagare som anställer dessa, har studien ämnat att analysera huruvida hypotesen kunde bekräftas eller förkastas. För att analysera det empiriska resultatet av undersökningen i förhållande till studiens frågeställning och hypotes har diskussionen anknutit till Maslows motivationsteori. Studien fastslår att delar av dess hypotes kan bekräftas eftersom hybrida arbetssätt ökar frilansarens och företagarnas digitala vana, vilket minskar behovet av fysiska möten med medarbetare och samarbetspartners. Hybrida arbetssätt möjliggör också nya arbetsmöjligheter för frilansare utanför det lokala området eftersom digital kommunikation inte längre minskar professionaliteten av arbetet. De förväntade internationella möjligheterna av hypotesen går emellertid inte att bekräfta avseende studiens otillräckliga kvantitet av respondenter som bekräftar utfallet. Studien visar också på hinder som minskar tryggheten för frilansare när de arbetar med utländska uppdragsgivare. Studiens slutledning av frågeställningen är att de hybrida arbetssätten katalyserar den nationella gig-ekonomin och bör ses som en betydande del för att förstå den postpandemiska framtiden för mediebranschen i Sverige. / This study aims to explore how the hybrid working methods that have emerged because of the pandemic have catalysed the gig economy in the media industry. Using a deductive research approach, the study formulated a hypothesis based on previous research in the field. Through qualitative interviews with both freelance workers in the media industry and organisations who employ them, the study sought to analyse whether the hypothesis could be confirmed or rejected. The discussion used Maslow’s motivation theory to analyse the empirical results of the study in relation to the research question and hypothesis. The study finds that parts of the hypothesis can be confirmed as hybrid working methods increase the digital competence of both freelancers and organisations, reducing the need for physical meetings with colleagues and partners. Hybrid work arrangements also enable new work opportunities for freelancers outside their local area, as digital communication no longer decreases the professionalism of their work. However, the expected international opportunities of the hypothesis cannot be confirmed due to the study's insufficient number of respondents confirming the outcome. The study also identifies barriers that reduce the security of freelancers when working with foreign clients. The study's conclusion regarding the research question is that hybrid working methods catalyse the national gig economy and should be viewed as a significant factor in understanding the post-pandemic future of the media industry in Sweden.

Denna uppsats behandlar frilansare i mediebranschen. Studien syftar till att bidra till den redan existerande förståelsen för hur mediebranschen ser ut idag, men också för att öka förståelsen för hur frilansare marknadsför sig via sociala medier. Genom kvalitativa intervjuer med frilansare har sociala medier som marknadsföringsverktyg undersökts. Resultatet beskriver vilka sociala medier som används av de frilansande intervjupersonerna men också hur mediebranschen i dess kontext ser ut idag, vilken betydelse kontakter har samt betydelse av ett personligt varumärke. Med en abduktiv ansats har det insamlade materialet analyserats genom ett växelspel mellan empiri och teori. Slutsatsen att dra är att sociala medier är ett nödvändigt marknadsföringsverktyg för att nå ut med det personliga varumärket, för att visa att du som frilansare finns bland dina kontakter men också för potentiella uppdragsgivare. Kontakter har också en viktig betydelse för frilansare i mediebranschen men kan kompletteras med marknadsföring på sociala medier då sociala medier kan hjälpa till med att få ut det egna personliga varumärket i branschen, vilket är viktigt för en frilansares professionella framgång. / How freelancers in the media business use social media as a marketing toolThis paper is about freelancers in the media industry. The study aims to contribute with information to the already existing understanding of how the media industry looks today, but also to increase the understanding of how freelancers use social media within their marketing. The use of the social media as a marketing tool has been studied through qualitative interviews with freelancers. The result describes which social medias are used by the freelancing respondents, but also how the context of the media industry looks today. It also enlightens the importance of social contacts for the freelancers and the meaning of self-branding. The collected material has been analyzed through an abductive approach, which means that an interaction between empirical data and theory-based information has been done. The conclusion of this study shows that social media is a necessary tool for the freelancers to succeed with their self-branding, not only to be noticed by your own contacts, but for the potential clients as well. The importance of contacts also has a big role for freelancers in the media industry, but in the lack of it, it can be supplemented with social media marketing since social media can help you with your self-branding, which is important for the professional success of a freelancer.

I den ständigt föränderliga mediebranschen är sociala medier en integrerad del av både det personliga och det professionella livet. Detta skapar en komplex rekryteringsmiljö för arbetssökande, som ständigt måste balansera att vara synliga på arbetsmarknaden samtidigt som de försöker bevara sitt privatliv. Syftet med denna studie är därtill att undersöka hur anställda inom mediebranschen upplever jobbsökningsprocessen inom mediebranschen och granskning av arbetstagare på sociala medier, samt hur arbetstagare reflekterar över potentiella kraven och förväntningar av att vara aktiv och kunnig på sociala medier. Trots att granskning av arbetstagare på sociala medier är ett relativt nytt forskningsområde, har få studier utforskat branschspecifika skillnader. Den här studien ämnar att bidra till detta forskningsområde genom att kolla närmare på mediebranschen, med hjälp av de teoretiska ramverken självmarknadsföring, granskning av arbetssökande på sociala medier och digital kompetens. Studien baseras på kvalitativa forskningsintervjuer med personer som anställts inom mediebranschen under de fem senaste åren för att ta reda på deras upplevelser och reflektioner. Urvalet baseras på ett målstyrt och kriteriestyrt urval, med ett kompletterande bekvämlighetsurval. Intervjuerna har genomförts på Zoom och baserats på en intervjuguide. En tematisk analys tillämpas för att identifiera mönster och teman i det empiriska materialet. Resultatet av studien visar att jobbsökningsprocessen inom mediebranschen upplevs som utmanande och konkurrensutsatt, förstärkt av den osäkra ekonomiska situationen. Digitaliseringen av branschen har ökat konkurrensen, särskilt för nyutexaminerade. Trots betydelsen av synlighet på sociala medier väljer många att skydda sin integritet genom privata profiler. Granskningen av arbetstagare på sociala medier ses inte som en integritetskränkning utan som en del av det moderna arbetslivet. Digital kompetens anses viktigt, men de flesta anser att arbetsgivare redan förväntar sig detta. Framtida forskning bör inkludera arbetstagarens perspektiv samt jämföra med de personer som fortfarande söker jobb. / In the ever-changing media industry, social media is an integral part of both personal and professional life. This creates a complex recruitment environment for job seekers, who must constantly balance visibility in the job market while preserving their privacy. The aim of this study is to investigate how employees in the media industry perceive the job application process and scrutiny of employees on social media, as well as how employees reflect on the potential requirements and expectations of being active and knowledgeable on social media. Despite scrutiny of employees on social media being a relatively new research area, few studies have explored industry-specific differences. This study aims to contribute to this research area by focusing on the media industry, utilizing theoretical frameworks such as self-branding, cybervetting, and digital competence. The study is based on qualitative research interviews with individuals employed in the media industry over the past five years to uncover their experiences and reflections. The selection is based on purposive and criterion-based sampling, with supplementary convenience sampling. Interviews were conducted via Zoom and based on an interview guide. A thematic analysis is applied to identify patterns and themes in the empirical material. The results of the study indicate that the job application process in the media industry is perceived as challenging and competitive, exacerbated by the uncertain economic situation. The digitization of the industry has increased competition, especially for recent graduates. Despite the importance of visibility on social media, many choose to protect their privacy through private profiles. Scrutiny of employees on social media is not seen as a violation of privacy but as part of modern work life. Digital competence is considered important, but most believe that employers already expect this. Future research should include the perspective of employees and compare them with individuals still seeking employment.