Medielandskapet och mediepubliken har de senaste årtionden blivit alltmer fragmenterat på grund av ett ökat utbud av mediekanaler. Medieforskare vittnar om att gymnasieelevers varierande nyhetskonsumtion även beror på klassrelaterade skillnader. Elever ifrån kapitalstarka hem tenderar att konsumera nyheter med ett stort engagemang där de betraktar sig själv som bildade och ser ett högt värde av att vara allmänbildad. I kontrast tenderar elever ifrån kapitalsvaga hem att betrakta sig själva som icke allmänbildade och främlingar i nyhetsflödet, samtidigt som de innehar ett lågt engagemang för nyheter. Denna uppsats syftar därmed också till att undersöka hur gymnasieelever konsumerar och värderar nyheter. Svenska medieforskare har främst undersökt skillnader för nyhetskonsumtion mellan elever ifrån yrkesprogrammet kontra högskoleförberedande programmet. Forskare inom utbildningssociologi hävdar dock att man inte bör göra för stora sociologiska kategorier när gymnasieskolans sociala karaktär undersöks. Denna uppsats har därför fokuserat sig på att undersöka skillnader för nyhetskonsumtionen mellan tre högskoleförberedande program. De teoretiska utgångspunkterna som använts i analysen är hämtade ifrån Pierre Bourdieu och inkluderar begreppen kapital och habitus. Resultatet visade på att det existerar små, men ändå synliga skillnader mellan de tre programmen, där de största skillnaderna var mellan det estetiska- och det naturvetenskapliga programmet. Likt med den tidigare forskningen var det elever vars föräldrar innehade en högst utbildningsnivå som konsumerade nyheter mer frekvent, samt att dessa elever hade ett mer källkritiskt förhållningssätt gentemot nyheter.

Denna fallstudie presenterar forskning om vad som kan påverka framgången för internationella teknikföretag när det kommer till att etablera sig i det svenska medielandskapet. Sverige ses som ett nav för innovation och med globalisering samt framväxten av kommunikationsteknologier kan företag bedriva sin verksamhet på andra marknader än deras ursprung, vilket gör det viktigt att förstå vad som kan påverka framgången med att etablera sig i det svenska medielandskapet när man genomför kommunikationsinsatser. Denna fallstudie består av 7 semistrukturerade intervjuer med tre typer av medieproffs, (1) interna mediaproffs, (2) externa PR-specialister och (3) journalister. Resultaten visar att det finns sex faktorer som kan påverka framgången med att etablera sig i det svenska medielandskapet för internationella techföretag; (1) realistiska förväntningar, (2) bra timing, (3) nyheter kopplade till samhälleliga utmaningar och möjligheter, (4) en förståelse för hur medielandskapet fungerar, (5) lokala talespersoner och valid data, samt (6) relevans för målgruppen. / This case study presents research on what can affect the success of international tech companies establishing a presence on the Swedish media landscape. Sweden is seen as a hub for innovation and with globalisation and the rise of communication technologies, companies are able to conduct their business in different markets than their origin, making it important to understand what can affect the success of establishing a presence on the Swedish media landscape when conducting communications efforts. This case study consists of 7 semi-structured interviews with three types of media professionals, (1) in-house media professionals, (2) external PR-specialists, and (3) journalists. The results show there are six factors which can affect the success of establishing a presence on the Swedish media landscape for international tech companies; (1) realistic expectations, (2) good timing, (3) news connected to societal challenges and opportunities, (4) an understanding of how the media landscape operates, (5) local spokespeople and valid data, and (6) relevance for the target audience.

I ett samhälle där podcasts blir allt mer populärt är det intressant att forska kring podcastens utveckling och hur en privatägd podcast kan skilja sig mellan en podcast som producerats av en public service radiokanal som behandlar samma ämne. I denna analys jämförs P3 spel och Spela spel som båda handlar om tv- och dataspel för att se om det finns några skillnader i deras struktur, ämnesfokusering och intervjuteknik.  Fyra intervjuer och två diskussioner valdes ut ur sex olika avsnitt och transkriberades för att sedan analyseras med hjälp av diskursanalys. Även klockmodellen (Åberg, 2012) användes för att kartlägga avsnittens struktur och tematisering för att undersöka intervjuteknik, ämnesfokusering och språk. Resultatet av analysen visar att det finns både likheter och olikheter mellan dessa två podcasts. Public servicediskursen märks tydligt i P3 spel eftersom den är mer ämnesfokuserad och har en mer professionell ton. I sina intervjuer låter podcastvärdarna sina gäster tala till punkt innan de ställer en ämnesfokuserad följdfråga. I Spela spel råder istället en oberoende diskurs där det är en mer personlig ton som tillåter podcastvärdarna att byta ämne och även avbryta under intervjuerna. Det blir mer av en diskussion även när de har gäster i studion vilket bidrar till den personliga känslan eftersom det för en lyssnare blir som att lyssna till ett samtal än en intervju. När det gällde språk använde sig båda podcasterna av fackord som kan vara svåra för lyssnare som inte är insatta i speldiskursen att förstå, men överlag var P3 spel mer inbjudande i sina samtal genom att undvika eller förklara fackord. / In a community where podcasts are becoming increasingly popular, it is interesting to research the podcast development and how a privately-owned podcast can differ from a podcast produced by a public service radio channel. In this analysis, we compare “P3 spel” to “Spela spel”, both of which are about tv- and computer games, to see if there are any differences in their structure, subject focus and interview technique. Four interviews and two discussions were selected from six different episodes and transcribed, then analyzed using discourse analysis as a method. The clock model (Åberg, 2012) was also used to chart the episodes structure and thematization to investigate interviewing techniques, subject focus and language. The public service discourse is clearly visible in P3 spel because it is more subject-focused and has a more professional tone. In their interviews, the podcast hosts let their guests speak until they are finished before they ask another question. In Spela spel, there is an independent discourse where there is a more personal tone that allows the podcast hosts to change topics and also interrupt during the interviews. It becomes more of a discussion even when they have guests in the studio, which contributes to the personal atmosphere, because it feels like listening to a conversation rather than a recorded podcast. In the case of languages, both podcasts used to use words that could be difficult for listeners who are not familiar with the game course to understand, but overall, P3 games were more inviting in their conversations by avoiding or explaining trade words.

När meddelanden som förmedlas till konsumenter är avsättningsfrämjande och har rent kommersiell karaktär anses de utgöra marknadsföring, och omfattas av reglerna i Marknadsföringslagen (2008:486) (MFL). Marknadsföring ska bl.a. följa regler om reklamidentifiering som stadgar att kommersiella meddelanden ska märkas på ett så tydligt sätt att en konsument redan vid flyktig kontakt inser att det är fråga om marknadsföring. Reglerna om reklamidentifiering ska underlätta för konsumenter att identifiera vilka meddelanden som utgör reklam, och mot bakgrund av denna vetskap kunna ta ställning till meddelandets trovärdighet och betydelse. Meddelanden som innehåller allmänna upplysningar, är opinionsbildande, eller på annat sätt har en annan än rent kommersiell karaktär, faller utanför tillämpningsområdet för MFL och omfattas istället av det grundlagsstadgade yttrandefrihetsskyddet. Frågan om när ett meddelande har rent kommersiell karaktär och därmed utgör marknadsföring, är särskilt komplicerad när meddelandet förmedlas i redaktionell text och publiceras av någon annan än näringsidkaren själv. Meddelanden som t.ex. utgör nyheter eller ger uttryck för en publicists personliga åsikter, skyddas av yttrandefrihet. Om den som publicerar ett meddelande gör det på uppdrag av en näringsidkare och mottar någon form av vederlag för publiceringen, får meddelandet dock anses utgöra marknadsföring. När meddelanden i redaktionell text utgör marknadsföring, uppkommer frågan om vilken märkning som ska användas för att uppfylla lagens krav på tydlig reklammarkering. Vilken märkning som krävs skiljer sig beroende på hur meddelandet är utformat och genom vilket medium det förmedlas. För kommersiella meddelanden som förmedlas i nyhetstidningar, på nätet eller i pappersform, synes det krävas att meddelandets layout skiljer sig från övrig redaktionell text, samt att meddelandet märks med ordet ”annonssida” eller motsvarande begrepp. För meddelanden som publiceras i sociala medier är det svårare att utröna vad som generellt utgör en tillräcklig reklammarkering, eftersom det varierar beroende på vilket socialt medium som används, och vilken kunskap den genomsnittlige mottagaren av meddelandet har. Ett krav som dock framstår som gemensamt för kommersiella meddelanden i sociala medier, är att det redan överst i inlägget eller i inledningen av en text ska framgå att inlägget utgör marknadsföring.

Framtidens nyhetsförmedling är en kvalitativ studie om dagens situation och framtiden för den tryckta nyhetspapperstidningen. Materialet i studien bygger på intervjuer och en innehållsanalys av Medieutredningen. De frågor som den här undersökningen besvarar är hur framtiden ser ut för den tryckta papperstidningen och vilka som kommer att skriva våra nyheter. I dag är situationen utmanande för de mediekoncerner som har tryckta papperstidningar. Den tryckta nyhetstidningens prenumeranter är främst i åldern 45-79 år. De yngre generationernas nyhetskonsumtion sker främst via internet och sociala medier. Den här studiens informanter anser att papperstidningens framtid är dyster. Det är svårt att göra produkten attraktiv när priset stiger för varje år och levnadsvanorna förändras. Mediekoncernerna arbetar just nu med en digital omställning. Samtidigt är det en hög efterfrågan på kvalitativ journalistik. I tider där vem som helst har möjlighet att utöva journalistiskt arbete vill läsarna kunna lita på att de får kvalitativ journalistik. Genom att erbjuda det till bra priser och flexibla prenumerationer, både i papper och digitala alternativ, tror informanterna att läsarna vill prenumerera på nyheter även i framtiden. / The news agency of the future is a qualitative study of the current situation and future of the printed newspaper. The material in the study is based on interviews and a content analysis of Sweden’s Media investigation. The questions that this study answers is how the future looks like the printed newspaper and who will write our news. Today, the situation is challenging for the media groups that have printed papers. The printed newspapers subscribers are mainly aged 45-79 years. The informants of this study consider the paper magazine's future to be pessimistic. It is difficult to make the product attractive when the price rises for each year and the living habits change. Media groups are currently working on digital transformation. At the same time, there is a high demand for qualitative journalism. In times when anyone has the opportunity to practice journalistic work, readers want to be able to trust qualitative journalism. By offering it at great prices and flexible subscriptions, both in paper and digital options, the informants believe readers want to subscribe to news even in the future.

The extensive digital development has fundamentally changed the way we receive information. As a result, new security policy challenges have arisen, and it is therefore important to increase resilience to the dissemination of deceptive information that risks harming society and democracy. The purpose of this study is to investigate which factors covariate with an uncritical approach to misleading information in social media among the Swedish population, with the hope that the results can form the basis for targeted attempts to strengthen resilience. The study examines the specific factors age, trust in traditional news media as well as politicians, and opinion on the factual issue that the misleading information expresses. Using survey data collected by Statistics Sweden and the Swedish Defense Research Agency, the covariation of these factors with the respondents' degree of critical approach to information on social media is analyzed through multiple regression analysis (OLS). The study finds that middle-aged individuals are somewhat more critical of information than other age groups are, especially the older age groups. The differences between the age groups are, however, very small. Individuals who have a high level of trust in traditional news media are, on average, slightly less critical of false information on social media than those who have a lower level of trust. The same applies to individuals who have a high level of trust in politicians. The most prominent finding of the study is that respondents are significantly less critical of false posts when they agree with the opinion expressed in the post. Thus, confirmation bias seems to be of great importance for how we value the credibility of information. This indicates that efforts to convert misconceptions in people who have been misled by false information are ineffective, as individuals have difficulty believing in information that challenges their existing position. Preventive efforts to promote critical thinking in society could therefore be more effective to avoid people getting misled in the future. / Den omfattande digitala utvecklingen har förändrat vårt sätt att ta till oss information i grunden. Till följd av detta har nya säkerhetspolitiska utmaningar uppkommit, och att öka motståndskraften mot spridning av vilseledande information som riskerar att skada samhället och demokratin är därför angeläget. Syftet med denna studie är att undersöka vilka faktorer som samvarierar med ett okritiskt förhållningssätt till vilseledande information i sociala medier hos den svenska befolkningen, med förhoppningen om att resultaten ska kunna ligga till grund för riktade insatser för att stärka motståndskraften mot påverkansförsök. I studien undersöks de specifika faktorerna ålder, förtroende för traditionell nyhetsmedia samt för politiker och åsikt i sakfrågan som den vilseledande informationen uttrycker. Med hjälp av enkätdata insamlad av SCB och FOI analyseras dessa faktorers samvariation med respondenternas grad av kritiskt förhållningssätt till information i sociala medier genom multipel regressionsanalys (OLS). Studien finner att individer i medelåldern förhåller sig något mer kritiskt till information än resterande åldersgrupper, särskilt jämfört med de äldsta respondenterna. Skillnaderna mellan åldersgrupperna är dock väldigt små. Individer som har ett högt förtroende för traditionell nyhetsmedia är i genomsnitt något mindre kritiska till falsk information i sociala medier än de som har ett lägre förtroende. Detsamma gäller för individer som har ett högt förtroende för politiker. Den mest framträdande upptäckten som studien gör är att respondenterna är betydligt mindre kritiska till falska inlägg när de håller med om den åsikt som inlägget uttrycker. Således tycks konfirmeringsbias ha en stor betydelse för hur vi värderar trovärdigheten hos information. Detta indikerar att insatser för att konvertera felaktiga uppfattningar hos personer som har blivit vilseledda av falsk information är ineffektiva, eftersom individer har svårt att tro på information som utmanar deras befintliga ståndpunkt. Insatser som verkar förebyggande för att främja det kritiska tänkandet i samhället skulle därför kunna vara mer verksamma för att förhindra att människor vilseleds i framtiden.