Sammanfattning Det övergripande syftet med denna uppsats var att undersöka hur popularitet och statushierarkier visar sig bland elever på låg- och mellanstadiet på idrottslektioner. Uppsatsens metod innefattade intervjuer med idrottslärare och observationer av idrottslektioner. Tidigare forskning inom ämnet popularitet och status har visat på att grupperingar består av statushierarkier, där elever får olika statuspositioner beroende på hur populära de anses vara. Detta visade sig även i våra intervjuer i att eleverna strävade efter att uppnå en så hög position i gruppen som möjligt. Vi använde teorier från Goffman och Bourdieu för att förklara varför elever framställer sig på olika sätt samt hur distinktioner, kapitalformer och habitus kan förklara och påverka det sociala samspelet i avseende popularitet och status bland elever i olika grupperingar. Slutsatsen var att det är viktigt för elever i låg- och mellanstadiet att vara populära och inneha hög status. Därtill visade det sig att popularitet är ett fenomen som uppstår i interaktion mellan och inom grupper av individer samt att det finns olika typer av popularitet beroende på vilken grupp eleven vill få tillträde till och vara populär i.

I Lgr 11 betonas att elever ska lära sig olika beräkningsstrategier i huvudräkning och skriftliga metoder för att kunna lösa uppgifter med olika tillvägagångssätt. Denna studie undersöker vilka olika beräkningsstrategier elever i mellanstadiet använder sig utav och vilka missuppfattningar de har. Vidare undersöks huruvida uppgiftens matematiska utformning påverkar elevernas val av beräkningsstrategi. För att ta reda på detta har vi gjort en kvalitativ forskningsstudie där vi har utgått från befintlig data. Resultatet i vår undersökning visar att eleverna använder sig av olika beräkningsstrategier och att de flesta missuppfattningar beror på bristfälliga förkunskaper. Resultatet visar även att uppgiftens utformning påverkar elevernas val av beräkningsstrategi.

The purpose of this study was to investigate how two students at intermediate level in reading and writing disabilities and two special education teachers perceive the use of assistive tools in school. The questions used to answer the purpose was how assistive tools are used based on students´ perceptions, the purposes for which assistive tools are used based on special education teachers´ perceptions, what opportunities and/or barriers pupils and special education teachers experiences with assistive tools and how it works when assistive tools are implemented based on students´ and special education teachers´ perceptions. Data were collected by interviews. The results show that the assistive tools are mainly used for writing assignments and to “read-with-ears”, primarily to facilitate the learning process in the classroom. Assistive tools may also have a positive effect on students´ motivation. However, it is important that the assistive tools are modern – it can be crucial for their use.

Den globala uppvärmning som sker i takt med mänskliga utsläpp av växthusgaser är en av vår tids största utmaningar. För att klara Parisavtalets mål med att hålla den globala temperaturen under två grader krävs åtgärder från världens befolkning och samtliga sektioner. Livsmedelssektorn står för omkring en tredjedel av de totalakoldioxidutsläppen i världen och av all mat som årligen produceras beräknas entredjedel av maten gå förlorad. Att matsvinn uppstår är ett slöseri på miljömässiga och ekonomiska resurser, men också på de växthusgasutsläpp som sker i onödan. Matsvinn uppstår i livsmedelskedjans alla led, från jordbruket ner till hushållens konsumtion. I Sverige får en stor del av befolkningen sitt dagliga matintag från kommunala verksamheter. Inom kommunala skolverksamheter serveras omkring 1,4 miljoner måltider dagligen, där var sjätte måltid hamnar i soporna. Den mat som slängs i skolan uppkommer främst vid servering och från den mat som inte äts upppå tallriken. Flera studier belyser att bristande egenskaper i måltidsmiljön, såsom ljudnivån eller för få vuxna närvarande i matsalen påverkar uppkomsten avmatsvinn. Syftet med denna studie är att synliggöra vad som påverkar uppkomstenav matsvinn i en skolmatsal ur ett elevperspektiv. Detta görs genom att undersöka om det finns ett samband mellan hur ofta elever äter upp maten och vad de tycker om skolmatsalen, skolmaten och orsaker till att mat slängs. Studiens metod består av en kvantitativ forskningsansats med kvalitativa inslag, genom en enkätundersökning. Enkätundersökningen utfördes på en mellanstadieskola i mellersta Sverige, i form av en pappersenkät. Korrelationer, Pearsons korrelationskoefficient, användes för att beräkna sambandet mellan hur ofta elever äter upp maten och vad de tycker om skolmatsalen, maten och orsaker till att de slänger mat. Resultatet visar att trivsel, lukt, estetiska intryck och närvaron från vuxna är egenskaper i matsalen som har en inverkan på att eleverna slänger mat. Egenskaper av skolmaten som har en inverkan på att eleverna slänger mat har visat sig bero på matens smak, lukt och utseende. Svaren från de öppna frågorna i enkäten tyder på att matens smak är den främsta anledningen till att eleverna på denna skola slänger mat. Inget samband kunde påvisas mellan ljudnivån och att mat i skolan slängs.

Syftet med denna litteraturstudie är att undersöka vilka faktorer som påverkarmellanstadieelevers motivation till läsning av skönlitteratur. Forskning visar att eleversmotivation till läsning har minskat över tid, vilket gör forskningsområdet mer aktuellt ännågonsin. För att bryta denna negativa trend blir det därför viktigt för lärare att identifiera vadsom påverkar läsmotivationen. Denna litteraturstudie bidrar således med forskning kringdetta område genom forskningsfrågan; Vilka huvudsakliga faktorer framkommer iforskningen som undersöker motivationen hos mellanstadieelever när det gäller att läsaskönlitteratur? Med hjälp av en tematisk analys, där nio studier analyserats, har tre huvudteman tagits fram;Sociala faktorer, Didaktiska faktorer och Inneboende faktorer. Dessa mynnar ut i resultatenstre rubriker; Familj och vänner, Läraren och undervisningen och Inre faktorer hos eleven. Litteraturstudiens resultat indikerar att det finns en mångfald av faktorer som samspelar medläsmotivationen, där lärarens didaktiska kompetens och engagemang, samt elevens intresseoch inställning till läsning är centralt.

Syftet med studien är att undersöka hur nio nyanlända mellanstadieelever från sydvästra Asien uppfattar matematikundervisningen i Sverige respektive födelselandet. Insamling av data gjordes i form av intervjuer med kompletterande observationer och materialet analyserades utifrån Cobb och Yackels emergenta perspektiv. Resultatet visade att det föreligger skillnader mellan Sveriges och födelselandets matematikundervisning. Eleverna är till övervägande del mer positivt inställda till Sveriges matematikundervisning än födelselandets. Samtidigt  indikerar resultatet att eleverna känner sig begränsade på grund av sina språkliga brister och rädslan att bli utpekade av sina klasskompisar. Studien är relevant eftersom den belyser ett aktuellt ämne och dessutom intar ett elevperspektiv. Verksamma lärare kan få större kännedom om hur nyanlända elever upplever kontraster mellan födelselandet och Sveriges undervisning, samt vilken inverkan de anser att dessa skillnader har på dem.

Interventionsstudiens syfte är att undersöka hur elever i en årskurs 4 utvecklar sin problemlösningsförmåga vid användningen av strategikonceptet fingerfemman. Insamlingen av studiens empiriska material har gjorts genom observationer med kompletterade elevintervjuer och elevhäfte. Elevlösningarna granskades med hjälp av fingerfemman som har sin utgångspunkt i Pólya och Lesters problemlösningsmodeller. Studien utgår från den teoretiska utgångspunkten konstruktivismen med syfte att identifiera elevernas tankeprocesser vid problemlösning. Resultatet visade att eleverna tydligare och mer systematiskt orienterar sig och planerar sitt tillvägagångssätt vid användning av fingerfemman vid problemlösning. Studiens relevans stärks ytterligare av faktumet att det enbart finns ett fåtal studier som undersöker hur elever använder sig av strategikonceptet fingerfemman vid problemlösning.

Syftet med föreliggande studie är att synliggöra om och hur genus påverkar elevers age-rande i matematikundervisningen samt deras föreställning om deras prestation. Genom att observera elevers och lärares uppfattningar kring hur genus påverkar elever i klass-rumssituationer har även deras faktiska agerande observerats och ställts i relation till deras egna uppfattningar.Undersökningsgruppen består av 47 elever i årskurs fyra på en stor skola i en mindre ort i södra Sverige. Den består även av en lärare, denne är elevernas undervisande matematik-lärare. Resultatet av studien är att mellanstadieelever kan uppfatta att genus inte påverkar hur de agerar, presterar och blir bemötta. Genom observation har det synliggjorts att eleverna kanske inte är medvetna om att genus påverkar deras inställning till sig själva och andra i matematikundervisningen.

Sexuella trakasserier är ett utbrett problem bland skolelever. Mot bakgrund av omfattning, normalisering och negativa följder är noggrann och fortlöpande kartläggning av vikt. Syftet med föreliggande studie var att kvalitativt undersöka hur svenska grundskoleelever på mellan- och högstadiet beskriver sina upplevelser av sexuella trakasserier. I samarbete med Friends erhölls fritextsvar som samlats in som en del av en större enkätundersökning. Genom tematisk analys framkom sex huvudteman: arenor, förövare, reaktioner, fysiska former, icke-verbala former och verbala former. Resultatet belyser att sexuella trakasserier förekommer i olika former och sammanhang och leder till känslo- och beteendemässiga reaktioner på liknande sätt oberoende ålder. Det uppmärksammas att förövare emellanåt använder strategier för att maskera gränsöverskridande beteende. Föreliggande studie bidrar till ökad kunskap gällande sexuella trakasserier bland mellanoch högstadieelever i Sverige vilket med fördel kan användas i ett preventivt arbete.

Ett av kunskapskraven i ”Läroplan för grundskolan, förskoleklass och fritidshemmet” (Lgr11, 2019) är att kunna uttrycka sig muntligt inom matematik. Skolinspektionens rapport år 2020 visade att flertalet av elever inte engagerade sig vid muntlig matematik. Denna typ av matematik bör ta mer plats i undervisningen för att ge en variation för elever eftersom den muntliga matematiken bidrar med diskussioner och samtal som får elever att utveckla tre olika förmågor – logiskt tänkande, begrepp och resonemang. Tidigare forskning visar att matematiska diskussioner är nyckeln till matematiks inlärning. Denna studie har för avsikt att beskriva hur sju mellanstadielärare anser att den muntliga matematiken kan utformas för att möjliggöra ett gott lärande. Frågeställningen som studien bygger på är: Hur kan den muntliga matematiken utformas så att den möjliggör ett gott lärande mellan elever? Det teoretiska ramverket i denna studie är ett sociokulturellt perspektiv på lärande. Studiens resultat visade att lärare måste förbereda sig själva och sina elever för att de ska gynnas av den muntliga matematiken. Resultatet visade även att den muntliga matematiken måste innehålla olika undervisningsmetoder så att elever blir inkluderade och kan vara delaktiga i sitt lärande. Konklusionen är att det krävs ett accepterande klassrumsklimat där alla elever känner sig trygga för att kunna sätta ord på sina egna tankar. Genom ett kooperativt lärande varieras undervisningen och möjliggör ett gott lärande elever emellan. Genom förberedelser från lärarens sida kan alla elever medverka och utvecklas i den muntliga matematiken.