<p>Den här uppsatsen är en kvalitativ studie om mentorer i lärarutbildningens uppfattningar av mentorsuppdraget.</p><p>Sjutton intervjuer har genomförts, skrivits ut, analyserats, redovisats i beskrivningskategorier och slutligen samordnats utifrån fenomenografisk metod. Syftet för studien är att genom analyser av mentorers uppfattningar av sitt uppdrag ge ökad förståelse kring mentorsuppdraget och dess betydelse i lärarutbildningen. Studiens resultat är de tre beskrivningskategorierna betydelse genom eget lärande, betydelse genom länkat lärande och villkor för lärande. Mentor bidrar i detta sammanhang som länk till lärande och möjliggör utveckling och lärande mellan institutioner och aktörer. Det länkade lärandet är en förutsättning för det egna lärandet och villkor för lärande.</p><p>Mentors fasta koppling både till utbildning och skola eller förskola bidrar till att skapa en enhetlig utbildning för den studerande. För att kunna nå detta mål krävs specifik mentorskompetens där förmågan att skapa nätverk är central.</p>

<p>Dahlqvist, Jeanette & Jansson, Sandra (2007): Mentorskap i grundskolan. Två mentorers och två adepters erfarenheter. Examensarbete i didaktik. Lärarprogrammet. Institutionen för Pedagogik, didaktik och psykologi. Högskolan i Gävle. 2007</p><p>Läraryrket är en komplex verksamhet vilket kan leda till att nya lärare upplever svårigheter under sin första tid i yrket och förväntningarna stämmer inte alltid överens med hur verkligheten ser ut. Det finns även ett allmänt intresse av att ta tillvara på de kunskaper som den äldre generationen lärare med lång erfarenhet av yrket besitter. Mentorskap har visat sig vara en lyckad strategi när det gäller bemötande av nya lärare och att ta tillvara på erfarna lärares kunskaper.</p><p>Syftet med examensarbetet var att undersöka hur mentorskap kan fungera och hur mentorskap kan vara utformade. Studiens övergripande frågeställningar utgick från de faktorer som avgör vad mentorskap resulterar i, det vill säga handledarnas egenskaper, adepternas ansvar samt mentorskapets för- och nackdelar. Studiens underlag baseras på fyra semistrukturerade intervjuer med två mentorer respektive två adepter, oberoende av varandra. Samtliga informanter var verksamma i grundskolans tidigare år.</p><p>Studiens resultat visar att det inte bara är nya lärare som behöver stöd i form av handledning, utan även verksamma lärare som ställs inför uppgifter de anser sig ha bristande kunskaper om. För att ett mentorskap ska bli framgångsrikt behövs ett fungerande samarbete mellan handledare och adept, en väl strukturerad plan, tydliga mål och schemalagd tid avsatt för båda parter.</p><p>Samtliga informanter har fortsatt samarbetet efter att mentorskapen avslutats och tror att de samarbetat på ett liknande sätt även om mentorskapen inte funnits. Detta kan bero på att informanterna haft sina mentorer respektive adepter på den egna skolan. Enligt tidigare forskning har det också visat sig att mentorssamarbeten kan uppstå naturligt när nya lärare undervisar sida vid sida med en äldre, mer erfaren lärare. Detta ställer mentorskapets mening på sin spets.</p><p>Studiens mest påfallande resultat är adepternas brist på avsatt tjänstetid. För alla lärare är planeringstiden viktig för att få den ordinarie undervisningen att fungera. Att tvingas ta av denna tid kan vara förödande för många, framförallt för nya lärare som ännu inte blivit trygga i sin yrkesroll. Tidigare forskning tar inte upp detta problem och det är av stor vikt att dilemmat konkretiseras inför framtida mentorskap.</p>

Dahlqvist, Jeanette &amp; Jansson, Sandra (2007): Mentorskap i grundskolan. Två mentorers och två adepters erfarenheter. Examensarbete i didaktik. Lärarprogrammet. Institutionen för Pedagogik, didaktik och psykologi. Högskolan i Gävle. 2007 Läraryrket är en komplex verksamhet vilket kan leda till att nya lärare upplever svårigheter under sin första tid i yrket och förväntningarna stämmer inte alltid överens med hur verkligheten ser ut. Det finns även ett allmänt intresse av att ta tillvara på de kunskaper som den äldre generationen lärare med lång erfarenhet av yrket besitter. Mentorskap har visat sig vara en lyckad strategi när det gäller bemötande av nya lärare och att ta tillvara på erfarna lärares kunskaper. Syftet med examensarbetet var att undersöka hur mentorskap kan fungera och hur mentorskap kan vara utformade. Studiens övergripande frågeställningar utgick från de faktorer som avgör vad mentorskap resulterar i, det vill säga handledarnas egenskaper, adepternas ansvar samt mentorskapets för- och nackdelar. Studiens underlag baseras på fyra semistrukturerade intervjuer med två mentorer respektive två adepter, oberoende av varandra. Samtliga informanter var verksamma i grundskolans tidigare år. Studiens resultat visar att det inte bara är nya lärare som behöver stöd i form av handledning, utan även verksamma lärare som ställs inför uppgifter de anser sig ha bristande kunskaper om. För att ett mentorskap ska bli framgångsrikt behövs ett fungerande samarbete mellan handledare och adept, en väl strukturerad plan, tydliga mål och schemalagd tid avsatt för båda parter. Samtliga informanter har fortsatt samarbetet efter att mentorskapen avslutats och tror att de samarbetat på ett liknande sätt även om mentorskapen inte funnits. Detta kan bero på att informanterna haft sina mentorer respektive adepter på den egna skolan. Enligt tidigare forskning har det också visat sig att mentorssamarbeten kan uppstå naturligt när nya lärare undervisar sida vid sida med en äldre, mer erfaren lärare. Detta ställer mentorskapets mening på sin spets. Studiens mest påfallande resultat är adepternas brist på avsatt tjänstetid. För alla lärare är planeringstiden viktig för att få den ordinarie undervisningen att fungera. Att tvingas ta av denna tid kan vara förödande för många, framförallt för nya lärare som ännu inte blivit trygga i sin yrkesroll. Tidigare forskning tar inte upp detta problem och det är av stor vikt att dilemmat konkretiseras inför framtida mentorskap.

Repatriering är den process då en expatriat återvänder till hemlandet efter avslutat internationellt uppdrag och har fångat såväl praktikers som akademikers intresse. Denna uppsats är en litteraturstudie kring hur problematik kring repatriering har diskuterats i fyra högt rankade tidskrifter under de senaste 20 åren. Syftet med studien är att kritiskt undersöka utvecklingen av forskningen kring repatriering för att skapa en djupare förståelse kring detta framväxande ämnesområde. I vår textanalys identifierar vi sex teman med olika perspektiv på problematiken kring repatriering som var och ett behandlas i uppsatsen. Slutsatsen är att temana kan utvecklas genom att undersöka nya kontexter och metodval och på så sätt skapa en ökad förståelse kring komplexiteten kring reptriering.

Den här uppsatsen är en kvalitativ studie om mentorer i lärarutbildningens uppfattningar av mentorsuppdraget. Sjutton intervjuer har genomförts, skrivits ut, analyserats, redovisats i beskrivningskategorier och slutligen samordnats utifrån fenomenografisk metod. Syftet för studien är att genom analyser av mentorers uppfattningar av sitt uppdrag ge ökad förståelse kring mentorsuppdraget och dess betydelse i lärarutbildningen. Studiens resultat är de tre beskrivningskategorierna betydelse genom eget lärande, betydelse genom länkat lärande och villkor för lärande. Mentor bidrar i detta sammanhang som länk till lärande och möjliggör utveckling och lärande mellan institutioner och aktörer. Det länkade lärandet är en förutsättning för det egna lärandet och villkor för lärande. Mentors fasta koppling både till utbildning och skola eller förskola bidrar till att skapa en enhetlig utbildning för den studerande. För att kunna nå detta mål krävs specifik mentorskompetens där förmågan att skapa nätverk är central.

No description available.

Tidigare forskning har visat att nyexaminerade lärare upplever svårigheter under första tiden i yrket. Som konsekvens av detta ska alla nyexaminerade lärare sedan 2011 genomgå en intro-duktionsperiod, där en erfaren lärare är mentor för en ny lärare. Än har ingen forskning hunnit studera detta, vilket motiverar vår studie. Vi undersökte nyexaminerade lärares upplevelser av mentorskapet som stöd och huruvida den obligatoriska introduktionsperioden påverkar upplevelsen. Vi genomförde intervjuer och utifrån en kvalitativ analys har vi kommit fram till att mentorskapet utformas olika beroende på relationen till mentorn och arbetslaget, synen på mentorskapet och kunskap om syftet av introduktionsperioden. Mentorskapets stöd upplevs positivt, men reflekterande samtal sker sällan under den första turbulenta tiden. Vår slutsats är att det fokuseras på personliga behov men ett fungerande mentorskapet bör utformas efter lärarens situation och med fokus på professionell utveckling. I följd av detta är det nödvändigt att kartlägga vem som ska ansvara för reflektion, vilket rekommenderas för en professionell utveckling. Vidare forskning kan handla om mentorskapets utformning som till exempel längd och närhet.

Vi har i vår studie valt att studera heltidsmentorers olika upplevelser och syn på sin roll i gymnasieskolan. Särskilt med fokus på hur de uppfattar sin roll i samspelet mellan elev, lärare och innehållet i undervisningen. Vidare har vi valt att studera vad heltidsmentorerna upplever att denna roll i förlängningen betyder för elevens lärande. Vi belyser hur heltidsmentorers relationsskapande aktiviteter skapar förutsättningar för lärande och kunskap hos eleven med förankring i teorier av  Hans Birnik samt av Jonas Aspelin och Sven Persson. Teorin om relationers betydelse för kunskapsinhämtning och lärande i skolan belyses av Birniks relationistiska perspektiv. Aspelin och Perssons teori om den relationella pedagogiken ger en konkret modell för på vilka olika nivåer relationsskapande sker inom skolan. Deras teori gör inte någon åtskillnad mellan skolans kunskapsuppdrag och det sociala uppdraget, utan ser dem som sammanbundna genom att det ena perspektivet förutsätter det andra. Den metod vi använt oss av för datainsamling är två fokusgruppsintervjuer med sex heltidsmentorer från två olika skolor. Samt den fenomenografiska ansatsen analysen i kategorier.  Detta för att belysa heltidsmentorernas formuleringar om sitt eget uppdrag och få syn på deras egna upplevelser.  Resultatet visar att heltidsmentorerna uppfattar sin roll inom skolan och i relation till elev, lärare och innehåll som byggd på sociala relationer. Deras roll präglas av arbete med bland annat elevens självinsikt, elevdemokrati, meningsfullhet, trygghet och skolanda samt arbete med rättvisa förutsättningar för elevens inhämtande av kunskap i undervisningen.  Vi har funnit att heltidsmentorernas upplevelser på ett betydande sätt går att koppla till elevers lärandesituation. Heltidsmentorernas syn på sig själva är att de befinner sig utanför klassrummet men i allra högsta grad påverkar vad som sker inuti det.

Mentorskap har blivit vanligt i svenska gymnasieskolor sedan 1990-talet. Syftet med denhär studien har varit att undersöka och beskriva vad som är mentors uppdrag, med särskiltfokus på frågan om vilken betydelse mentor har för elever i matematiksvårigheter.Forskningsansatsen är fenomenologisk och det empiriska materialet kommer frånindividuella djupintervjuer med en rektor samt fem lärare som har mentorsuppdrag.Resultatet har analyserats ur ett ramfaktorteoretiskt perspektiv, och visar attmentorsuppdraget är otydligt. Det råder delade meningar om vad som är viktigt imentorsrollen. En funktion är dock entydig, att mentor utgör ett personligt stöd för sinaelever. Studien visar därmed att eftersom framgångar och misslyckanden imatematikstudier är starkt kopplat till självförtroende kan mentor vara av stor betydelseför elever i matematiksvårigheter. Ett hinder för detta upptäcktes dock då flera avmentorerna uttryckte en osäkerhet inför att stötta eleverna när det gäller studier imatematik till skillnad från alla andra ämnen.

Syftet med den här studien var att belysa samspelet, av familjehemsföräldrarnas erfarenheter och upplevelser till Individ och familjeomsorgen. Detta för att diskutera hur stöd och lärande har en inverkan på familjehemmet. Studien utformas av en kvalitativ datainsamlingsmetod där sex familjehemsföräldrar i mellersta Sverige intervjuades. Intervjuerna baserades på semistrukturerade frågeställningar av flexibel karaktär där följdfrågor ställdes. Det insamlade materialet transkriberades och analyserades, där det framträdde tre teman, vilka var: önskat behov av mentor, samspel och stöd, hjälp och feedback. Dessa teman genomsyrar resultatet i studien, och har analyserats utifrån centrala begrepp inom systemteorin och det transformativa lärandet. Familjehemsföräldrarna visade en likartad syn på relationen till Individ och familjeomsorgen. Resultatet av studien visade på att familjehemsföräldrarna önskade ha stöd och hjälp i form av ett mentorskap, som då skulle vara ett annat erfaret familjehem. Där de menade på att ett liknande mentorskap även skulle främja arbetet för de anställda på Individ och familjeomsorgen. Vidare uttryckte familjehemsföräldrarna en önskan om att bli sedda och uppskattade genom ett mer tillgängligt och äkta stöd av Individ och familjeomsorgen.